KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Klimatpanelen: Tiden ute för halvhjärtade klimatåtgärder

Klimat (TT)

Mer bränder, svår vattenbrist och arter som tvingas fly i en allt varmare värld.

I klimatförändringarnas spår finns inte längre tid för halvhjärtade åtgärder, enligt FN:s klimatpanel IPCC som beskriver sin nya rapport som en allvarlig varning för passivitet.

Fler och ökande översvämningar, värmeböljor, markbränder, vattenbrist, ekologisk instabilitet och minskade skördar är bara början. Klimatförändringarna orsakar omfattande störningar i naturen och påverkar miljarder människor. Och värre väntas det bli om temperaturen fortsätter att stiga, varnar FN:s klimatpanel IPCC i en ny rapport som hänvisar till 34 000 studier på temat effekter, anpassning och sårbarhet.

De kommande två årtiondena står världen oundvikligen inför fler klimatrisker om den globala temperaturhöjningen överstiger 1,5 grader, enligt IPCC. Riskerna för samhällen kommer att öka, bland annat vad gäller infrastruktur och låglänt kustbebyggelse.

Över tre miljarder människor är mycket sårbara för klimatförändringarna. Ingen går säker, men det är de människor och ekosystem som kan anpassa sig minst som drabbas hårdast.

Hetta och extrema väderhändelser får vissa växter och djur att söka skydd på högre höjd eller längre ner i havsdjupen. Förändrade utbredningsområden kan påverka tidpunkten för fortplantning och blomning och i förlängningen påverka livsmedelsförsörjningen. Arter som inte anpassar sig riskerar att utrotas.

Alla påverkas

Fungerande ekosystem och rik biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden – men nu är klimatförändringarnas påverkan på naturen större än i tidigare rapporter från IPCC.

– Klimatförändringens effekter slår redan mot ekosystem och samhällen. Vissa är mer sårbara och där händer det först, men alla påverkas, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges kontakt för IPCC på SMHI.

– Konsekvenserna, hur människor och natur påverkas och den utmaning vi står inför, är konkreta och tydliga.

Världen har blivit mer medveten om behovet av att anpassa sig till de konsekvenser av det förändrade klimatet som inte längre kan undvikas. Men åtgärderna är långt från tillräckliga, enligt IPCC. För att rädda liv, biologisk mångfald och infrastruktur krävs ambitiösa och snabba anpassningsåtgärder i kombination med omfattande utsläppsminskningar.

Inte beredda

Förbränningen av fossila bränslen som kol, olja och naturgas är den största källan till utsläpp av växthusgaser, som orsakar global uppvärmning. Men ju varmare det blir desto svårare blir det att dämpa effekterna av klimatförändringarna, eftersom riskerna som människor och natur måste anpassa sig till blir större.

– Rapporten visar att vi inte är beredda och att ju längre det görs för lite desto värre kommer det att bli. Vissa tåg har vi redan missat med tanke på att uppvärmningen överstiger 1 grad och att utvecklingstrenderna går mot ytterligare uppvärmning och ökad sårbarhet, säger Rummukainen.

– Men det finns möjlighet att lindra de negativa konsekvenserna. En del görs redan, men det är inte tillräckligt för att hålla jämna steg med klimatförändringen.

Hållbar utveckling är nyckeln till att hantera klimatförändringarna och minska sårbarheten i samhällen och ekosystem, enligt Rummukainen.

– Det finns många fördelar och synergier mellan klimatarbetet och de globala målen för hållbar utveckling, de kan förstärka varandra på flera sätt, säger han.

– Hållbara städer, hållbar konsumtion, hållbar produktion, värnande om ekosystem, tryggad mat- och vattenförsörjning och minskade konflikter ökar motståndskraften för klimatförändringens konsekvenser. Då blir också klimatanpassning mer genomförbar och bidrar i sin tur till hållbar utveckling.

Underlag till politiker

FN:s klimatpanel genomför ingen egen forskning utan genomför regelbundet kunskapsutvärderingar om klimatet. Den nya rapporten bygger vidare på den som publicerades i augusti och som konstaterade att klimatförändringarna är omfattade, går snabbt och i många fall saknar motstycke.

Rapporterna riktar sig i första hand till beslutsfattare och används som underlag i de internationella klimatförhandlingarna.

Sofia Eriksson/TT