KRIGET I UKRAINA

Ukrainska flyktingar ska snabbt få vaccin

Ukrainakriget (TT)

Regeringen avsätter 21 miljoner kronor för att stödja regionernas insatser att snabbt erbjuda vaccination mot covid-19 till personer som kommer till Sverige från krigets Ukraina.

– Vaccinationstäckningen i Ukraina är låg. Drygt en tredjedel av befolkningen har fått två doser och det är av största vikt att så många som möjligt som kommer som flyktingar till Sverige vaccinerar sig så fort som möjligt, säger socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram informationsmateriel på ukrainska om hur vaccineringen går till. Flera regioner arbetar också med uppsökande verksamhet riktad till personer som har flytt från Ukraina.

– Syftet är att flera ska vaccinera sig, säger Hallengren.

– Det är viktigt att vi kraftsamlar för att även de som anländer från Ukraina ska vaccinera sig. Det handlar om att skydda sig själv men också om att stärka Sverige.

Hälsosamtal

Personer som flyr från Ukraina har rätt till samma vård som asylsökande från andra länder. Alla som registrerar sig hos Migrationsverket erbjuds hälsosamtal för att undersöka vilka eventuella behov av vård eller vaccinationer som kan finnas.

– Regionerna möter redan nu personer som har kommit till Sverige och som har omfattande akuta och långsiktiga vårdbehov, säger Marie Morell, ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation.

En förutsättning för att få en medicinsk bedömning och erbjudas hälsosamtal är att flyktingar registrerar sig hos Migrationsverket. Den senaste tiden har dock köerna för registrering ringlat långa och väntetiden kan bli lång.

TT: Finns det risk att köerna gör att människor med stora eller brådskande vårdbehov missas?

– Det är en ansträngd situation och Migrationsverket arbetar för att korta kötiden. Men även om det finns en väntan är det viktigt att man registrerar sig eftersom Migrationsverket är ingången till det svenska samhället och det stöd som ges, säger Hallengren.

Vården vill stödja

De senaste veckorna har regionerna och Socialstyrelsen utvecklat ett system för hur svensk sjukvård ska kunna ta emot människor som kommer till Sverige via medicinsk evakuering på ett patientsäkert sätt.

– Regionerna har uttryckt en stark vilja att stödja Ukraina inom hälso- och sjukvårdsområdet. Vår bedömning är att vi har ett gott samarbete på operativ nivå och därmed god beredskap, säger Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen.

Region Östergötland, och Katastrofmedicinskt centrum som finns i regionen, har nationellt ansvar för att förbereda och samordna ett eventuellt mottagande av patienter från Ukraina. Ännu har ingen tagits emot.

Sverige kan också komma att skicka sjukvårdsmateriel – som exempelvis patientmonitorer och sprutpumpar – till Ukraina. Under pandemin blev det tydligt att lagren av sjukvårdsmateriel var bristfälliga, men nu har regionerna fått inventera vad de kan avvara och därför äventyras inte lagerhållningen, enligt Hallengren.

– Vi har heller inte avkrävt regionerna några särskilda volymer eller produkter.

Barn särskilt sårbara

Olivia Wigzell betonar också vikten av att det finns ett skyddsnät för de barn som kommer från Ukraina, särskilt de som kommer utan vårdnadshavare.

– Barn på flykt är särskilt sårbara, säger hon.

Flyktingar som tvingats bevittna strider eller fly från sina hem under kaosartade former kan bära på svåra mentala ärr. På frågan om hur väl rustad den svenska psykiatrin är för att möta vårdbehovet hos dem svarar Hallengren att regionerna arbetar för fullt med sin beredskap:

– Ingen ska tro att ett mottagande på ett par hundra tusen flyktingar är enkelt att hantera, det är något vi behöver förbereda oss maximalt för. Men vi har i dag ingen indikation på vilka behov vi kan förvänta oss.

Sofia Eriksson/TT

Hanna Odelfors/TT