DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Inga svenska beredskapslager för krig

Ekonomi (TT)

Ingen mat i ladorna förrän 2025. Sveriges krisberedskap för civila lades ned på 90-talet och nu ska allt byggas upp igen. Men först om tre år ska det vara klart.

Förr fanns lager med livsmedel och andra förnödenheter i stora lager runtom i landet. Så är det inte nu. Allt lades ned på 90-talet då vi inte längre trodde på några krig eller katastrofer. Men nu ska det byggas upp igen, så att Sverige ska kunna försörjas under tre månader.

– Återuppbyggnaden av det civila totalförsvaret sjösattes 2021, under pandemin. 2025 ska det klara minst tre månader, och det byggs upp från en låg nivå, säger, berättar landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S).

Det innebär att fram tills dess så finns det inga organiserade krismatlager för svenskarna. Var och en förutsätts klara en vecka på egen hand, men vad som händer därefter är mer oklart.

Anna-Caren Sätherberg försäkrar att just nu är matförsörjningen i Sverige god – handelsvägarna fungerar, och maten som vi behöver kommer in i landet.

Men så har vi inget krig här heller. Fast generallöjtnanten Michael Claesson sade på Försvarsmaktens presskonferens på torsdagen att "det säkerhetsläge som vi befinner oss i innebär att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas".

Vad som skulle hända då, om exempelvis vägar och bron över Öresund skulle skäras av, eller om Östersjön skulle bli ofarbar och luftrummet stängt, är mer höljt i dunkel.

Samarbete med andra

– Det är många "om". Men vi har klarat covid, och vi har ett gott samarbete med andra länder, säger Sätherberg.

Sverige har dock en särskild bevakning på handelsgödsel, förklarar hon, för där kan det bli brist. Men i övrigt gäller det att samarbeta och handla, framför allt med EU.

– Vi är starka tillsammans, säger hon.

Men totalförsvaret ska byggas upp igen, och det har lagts ut uppdrag till myndigheterna, och de har börjat att planera.

Det nya totalförsvarets beredskapslager ska inte se ut som de gamla med lagerhus utplacerade runtom i landet, förklarar Therese Frisell, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket. Vad som ska hållas i beredskap är också annorlunda, vi äter inte samma saker som förr.

– Våra val, vad vi äter, är långt ifrån det vi kan producera i Sverige, säger Therese Frisell.

Då de nya lagren ska byggas upp får myndigheterna fundera på vad som egentligen är baskost. Knappast avocado och exotiska frukter, och inte heller lyxiga importerade ostar. Men hur är det med kaffet? Inte livsnödvändigt, men alla kan nog föreställa sig hur det blir med humöret och försvarsviljan om inte svensken får sitt kaffe. Så kaffet kanske ändå kommer att ingå, funderar Therese Frisell.

Ännu finns inga beslut om vad som ska finnas i lagren.

Sådant vi producerar

– Vi är inte där ännu. Men det är rimligt att tänka att det blir sådant som vi kan producera själva. Men då är frågan – vill folk äta det?

Systemet för hur lagren ska fungera kommer antagligen inte heller att se ut som förr, berättar hon.

– Vi väntar på ett beslut om vi kommer att ha en särskild myndighet för försörjningstryggheten, och om den myndigheten ska stå för ett system för lagerhållningen.

Det kan bli så att de kommersiella aktörerna inom dagligvaruhandeln kan få i uppdrag av en sådan myndighet att hålla lager, och också få ekonomiska möjligheter till det. Så att till exempel livsmedelsaktörerna har extra mängder av sådant som hör till svenskarnas basbehov.

– Så att vi minskar det här med "just-in-time-lager".

En del varor kan behöva handlas upp. Det kan ställa till det, konstaterar hon, för lagen om offentlig upphandling passar inte riktigt ihop med krisberedskap i krig. Till exempel kan aktörer i dag föra in klausuler om "force majeure", som gör att de inte behöver leverera i krig eller krigsliknande situationer.

Frågan är hur det kommer att gå om krisen eller kriget hinner före myndigheternas beredskapsplanering. Therese Frisell tror ändå att folk kommer att finna vägar, även om det förstås blir svårt och magert för många. Vi har viltkött i skogarna, och det finns ätliga bär och växter. Några kanske känner odlare eller bönder och kan skaffa mat den vägen.

– Det blir nog så att vi får äta sådant som vi annars inte äter, som bark, inälvsmat och klövar. Folk kommer att trolla. Men det skulle kanske behövas ett "Mästerkocken för kris", säger Therese Frisell.

Johanna Cederblad/TT