SVENSKA FORSKNINGEN

Studie – här är forskningsnationerna som går om Sverige

Segerreceptet för länderna som har kommit ikapp Sverige är att deras forskningspolitik har tydliga mål med fokus på hög kvalitet och nytta för innovation och näringsliv, enligt en färsk studie.

År 2000 låg Sveriges investeringar i forskning och utveckling som andel av BNP i topp av länderna. Men sedan dess har andelen fallit. Det beror främst på att näringslivet har valt att investera i andra, mer attraktiva länder.Foto: Centrum för Rättvisa/Mostphotos

– Över tid har forskningspolitikens betydelse ökat, konstaterade Emil Görnerup, forskningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, vid ett seminarium om forskningspolitik nyligen.

– Kunskapskomponenten ökar i relativ betydelse i det som driver tillväxt. Fler länder vill klättra i värdekedjan,

Ett tecken är att investeringarna i forskning har tredubblats i världen de senaste 20 åren.

Inför den nya mandatperioden i Sverige presenterades studien ”Excellens eller korpulens?” av Faugert & Co Utvärdering, som har genomförts på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Studien jämför Sverige med fyra länder och två delstater de senaste 20 åren: Danmark, Nederländerna, Schweiz, Singapore, Bayern och Kalifornien.

Studien granskade fem områden: investeringar i forskning och utveckling som andel av BNP, forskare per 1000 anställda, budgetanslag, vetenskapliga publikationer per 1000 invånare, samt antal forskande lärosäten och topprankade lärosäten.

I fyra av de fem kategorierna presterade Sverige sämre än de sex länderna och delstaterna. Sverige ”vann” bara indikatorn antalet forskare per 1000 invånare.

År 2000 låg Sveriges investeringar i forskning och utveckling som andel av BNP i topp av länderna. Men sedan dess har andelen fallit. Det beror främst på att näringslivet har valt att investera i andra, mer attraktiva länder.

Av de andra länderna har bara Singapores investeringar backat jämfört med BNP. Men det ska ses mot bakgrund av mycket stark BNP-tillväxt.

I Nederländerna har näringslivets investeringar ökat kraftigt, 13 procentenheter från 2001 till 2019. Förklaringen är till stor del omfattande skatteavdrag för företag, särskilt småföretag.

Tydliga prioriteringar

Vad de sex jämförelseländerna har gemensamt är en sammanhållen, långsiktig forskningspolitik med tydliga prioriteringar och mål.

Singapore har haft en nationell forskningsstrategi sedan 1991, som uppdateras vart femte år. Dock ligger grundinriktningen fast. Fokus är högteknologisk forskning för att Singapore ska klättra i den ekonomiska värdekedjan och bygga en bas av forskare, ingenjörer och teknologer.

Danmarks globaliseringsavtal 2006 reformerade högre utbildning och forskning. Då sattes målet att offentliga forskningsinvesteringar ska uppgå till minst en procent av BNP. Målet har nåtts och Danmark ligger nu i topp i OECD. Kvaliteten på den danska doktorandutbildningen har också höjts och prestationsbaserade basanslag har införts.

Enligt studien anser jämförelseländerna att forskningspolitiken hör hemma inom närings- och innovationspolitiken. Utgångspunkten är vad som är relevant och till nytta för företagande och konkurrenskraft.

De sex länderna har prioriterat hårdare och premierat hög och kreativ vetenskaplig kvalitet – excellens.

I Sverige utgår politiken mer från universitetens perspektiv i forskningspolitiken. Här finns mer bredd än spets. Sverige har också klart flest lärosäten jämfört med folkmängden, som har blivit fler de senaste åren. 34 lärosäten har rätt att utfärda examen inom forskarutbildning.

Det är fler än Kalifornien, som har 39 miljoner invånare. Bayern med 13 miljoner invånare har tio universitet.

Danmark har valt att gå i motsatt riktning. 2007 minskades forskningsinstitutionerna från tjugofem till elva för att skapa stabilitet inom universitetslandskapet och stärka universiteten i den globala konkurrensen. Större, mer samlade forskarmiljöer behövdes.

Bättre forskning

En slutsats i studien är att långsiktiga prioriteringar och fokus på excellens verkar ha lett till bättre forskning, till exempel fler högciterade vetenskapliga publikationer. Räknat i antal publikationer under de 20 åren ligger Schweiz i topp bland de fem länderna (Bayern och Kalifornien saknas) medan Singapore och Danmark har gått om Sverige.

Schweiz har många topprankade universitet och är därför attraktivt för näringslivet. Forskningsmedel delas ut i konkurrens och bedöms utifrån excellens.

På seminariet försvarade utbildningsminister Anna Ekström den svenska inriktningen mot bredd och basfinansiering.

Anna Ekström, utbildningsminister

Utbildningsminister Anna Ekström (S)

– Jag vill hävda att spets kontra bredd är en konstruerad motsättning. Vi behöver både och. Inom fotboll behövs satsningar på både landslag och knattefotboll, sa hon.

– Vi måste också ha en stark basplatta och satsa en extra slant på de stora samhällsproblemen, som gängkriminalitet och klimatomställning.

Med sig hem till utbildningsdepartementet fick hon Svenskt Näringslivs önskemål om Sveriges behov:

Sätta skarpa mål för forskningspolitiken.

Öka konkurrensen mellan svenska lärosäten.

Sjösätta flera strategiska satsningar och ge fler indirekta stöd till näringslivet.

– Vi kanske har en stor reformskuld. Vi har haft många utredningar, men det har lett till få genomgripande reformer, sa Emil Görnerup.