DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Skolministern vill se skärpta krav på friskolor

Skolminister Lotta Edholm (L) bedömer att skolpengen kan bli lägre för friskolor än för kommunala.

Och hon vill att skolpengen ska kunna krävas tillbaka om den går till annat än skolverksamhet.

– Vi har sett exempel på skolor som använder pengar till sådant som inte alls har med skolan att göra, säger den nytillträdda skolministern i en intervju med TT och nämner skolor som "skickat pengar till andra länder."

En utredning som den tidigare S-regeringen tillsatte i somras om krav på friskolor ska få nya direktiv, till exempel om hur skolpengen får användas.

– Den ska se över detta och skärpa kraven på friskolor, säger Edholm.

Hon vill inte uttala sig om ifall friskolekoncernen Thoréngruppens omfattande idrottssponsring är vad hon skulle beskriva som skolverksamhet. Eller om skoljätten Academedias mål att dela ut 30 procent av vinsten till aktieägarna är rätt använd skolpeng.

– Vi har aldrig sagt att det är ett stort problem med vinstutdelning, om man uppfyller kvalitetskraven. Det största problemet är när elever inte får den undervisning de har rätt till, säger Edholm.

Ska utredas

Hennes första år ser ut att präglas av att skriva direktiv till och sätta igång utredningar. Förutom den om regler för friskolor ska en utredning om en nationell skolpengsnorm sjösättas. Den blir en av nycklarna till att skapa en mer likvärdig skola, enligt Edholm.

– Likvärdigheten är ett av de största problemen i skolan, att det är så olikvärdiga villkor i och med att kommunerna satsar så olika mycket pengar på skolan.

De två utredningar som redan finns i frågan räcker inte för att göra lag av, enligt ministern. Det handlar om den omdebatterade utredning om likvärdighet som Björn Åstrand kom med för några år sedan. Den kom med förslag om slopade köer till friskolor och avdrag på skolpengen för friskolor eftersom de kommunala skolorna har ett helhetsansvar för skolan och att ta emot elever. Nyligen kom ytterligare en utredning.

Lägre skolpeng

TT: Du har ju sagt att friskolornas ersättning ska ses över, att kommunerna har ett större ansvar ett helhetsansvar. Har du någon tanken om vad ersättningen skulle vara i förhållande till de kommunala? 70, 80, 90 procent?

– Det går inte att säga, det måste tas in i utredningen om nationella skolpengsnormen för en bedömning.

TT: Men den ska vara lägre?

– Ja, i den mån kommunerna har högre kostnader för skolpliktsansvaret. Och det finns det mycket som tyder på. Riksrevisionen har ju visat det, säger Edholm.

I budgeten som den nya regeringen har presenterat föreslås 685 miljoner till en satsning på läroböcker.

– Det gör vi för att man får en fördjupad läsförståelse när man läser böcker jämfört med att läsa på skärm. Det gör det lättare för eleverna att få struktur över vad de ska lära sig, säger Edholm och tillägger att lärarna då också slipper stå vid kopiatorn och tillverka läromedel.

Varit blåögd

Hon är glad över att debatten om läsplattor och skärmar i skolan har tagit fart. Blåögdhet och bristande kunskaper om läsförståelse fanns när digitaliseringen inleddes. Satsningen på tryckta läroböcker nu är en följd av man sett "effekter av digitaliseringen som vi kanske inte riktigt hade räknat med."

– Vi som var lite blåögda var det för att vi inte hade de kunskaper som vi har idag, om fördjupad läsförståelse eller att allt för mycket skärmtid leder till att barn rör sig för lite.

Regeringen föreslår en flerårig satsning på 600 miljoner kronor det första året som ska ge elever med behov av särskilt stöd mer hjälp, bland annat genom fler speciallärare.

En reaktion har varit: Var ska kommunerna, i rådande lärarbrist, hitta dem? En lärare som vidareutbildar sig ger ett hål i schemat som ska ersättas.

– Departementet sitter nu och funderar på hur man ska hitta en konstruktion som gör att många blir intresserade av att gå den här vidareutbildningen, säger Edholm.

Hon tror att ett system med jobb på deltid och utbildning kan vara en väg.

Omstridd direkt

Lotta Edholms ministerpost blev omstridd från första stund. Dagen hon utsågs lämnade hon styrelsen i friskolekoncernen Tellusgruppen och sålde sina aktier. Hon hade då också i några år varit partner i en konsultbyrå som bistår i kontakter och samarbete mellan politik och näringsliv "… ända fram tills att lagen är ändrad, affären är i hamn eller krisen är avvärjd."

– Jag var ju medveten om att kritiken skulle komma, jag är ju inte blåögd, säger Edholm.

– Jag kan ju bara försöka att göra mitt jobb så bra som möjligt.

Men kan kunskap från drygt 20 år som skolpolitiker i Stockholm och på senare år från friskolevärlden vara fel, undrar hon?

Hon anser att debatten om friskolor saknat nyanser.

– Man borde lyfta fram oftare att vi är ett av få länder i världen där man kan välja skola oavsett hur stor plånbok föräldrarna har. Och det är inte tillåtet att ta ut avgifter, det är det som är riktigt revolutionerande i vårt skolsystem.

Välkommen utredning

På Friskolornas riksförbund är vd Ulla Hamilton glad för ministerns besked om en utredning.

– Vi välkomnar att en oberoende utredning går till botten med om det är så att friskolorna är överkompenserade i dagens system i förhållande till det kommunala ansvaret. Vi anser att det inte är så. Och vi menar att det är viktigt att avföra detta påstående från debatten via en gedigen utredning, säger hon till TN.