EU:S FRAMTID

EU-ministern till TN: Så ska Sverige leda EU mitt i krig och kriser

Krig, energikris och en hårt pressad ekonomi. När EU:s ordförandeklubba går till Sverige råder det inte brist på utmaningar. EU-minister Jessika Roswall tänker inte låta kriserna – eller ett motsträvigt samarbetsparti – stå i vägen för Sveriges förmåga att samordna arbetet framåt.

Det är ett EU och Europa som präglas av krig och kriser som EU-minister Jessika Roswall (M) har att hantera. Både europeisk energi och ekonomi är satt under hård press. Och som om det inte vore nog utmanas Europa i stort inte bara från ett aggressivt Ryssland men också Kina. Den senare stormakten var på EU-ledarnas agenda under det senaste toppmötet mellan stats- och regeringschefer i november. EU:s relation till USA förväntas mot bakgrund av omvärldsläget bli än viktigare framåt.

Som svensk EU-minister har Jessika Roswall i ett första konkret skede det svenska ordförandeskapet som står för dörren att ta hänsyn till.

"Imponerad av Ukraina”

Bland det mest prioriterade för både Sverige och Europa att agera kring handlar förstås om Ukraina.

Vi ska fortsatt ge Ukraina både ekonomiskt och militärt stöd, beskriver EU-ministern.

– Det är ett stöd som ska ges både i det korta och det långa perspektivet. Ukraina ska återuppbyggas.

På sikt kan Ukraina dessutom komma att bli medlemmar i EU. Roswall ser positivt på Ukrainas önskan om att i framtiden tillhöra unionen. I samband med krigsutbrottet i februari lämnade landet in sin kandidatansökan.

– Jag är imponerad av Ukraina som trots krig gör reformer för att närma sig Europa. Det går åt rätt håll.

Roswall menar att det därför också är viktigt att EU skickar signaler nu om att de ska fortsätta reformarbetet.

Energisamarbetet behöver utvecklas

Ett annat viktigt område för EU att hantera skyndsamt är energikrisen.

– Även om vi har förhoppningar att vi kan klara av den här vintern så kommer det ju en till vinter så småningom. Det är viktigt att vi står fria från ett ryskt energibehov men också fria från fossilberoendet, säger Roswall.

Det sägs ju att människor kan växa av kriser, detsamma torde ju kunna gälla en union vars grundplatta i form av Europeiska kol- och stålgemenskapen tillkom just i sviter av krig för att förebygga splittring och konflikt framåt.

EU-ministern menar att unionen tydligt under kriget och kriserna visat att man är en handlingskraftig aktör som snabbt fattat beslut om både stöd och militär hjälp.

Medan det ryska kriget i Ukraina varit enkelt att enas kring när det gäller motåtgärder så är energikrisen något som, åtminstone till del också följer av kriget, satt de 27 medlemsländerna på prov. Samtliga länder har sin egen energimix och individuella energibehov, men prövar sig nu fram, slår Roswall fast.

– Vi kommer fortsätta att behöva utveckla det samarbetet inte minst i takt med att vi blir fler medlemsstater.

När det gäller ekonomin så ser Roswall ett behov av att fokusera mer proaktivt på konkurrenskraftsfrågorna.

– De ska lyftas upp högre upp på agendan. EU behöver fokusera mer på konkurrenskraften helt enkelt för att det är själva grunden för EU:s välstånd.

Här menar Roswall att det tidigare rått ett närmast omvänt läge där hämmande krafter stått i fokus i EU-arbetet.

– EU har hittills inte haft konkurrenskraft i fokus utan mer haft mer regler och protektionism på agendan. Jag skulle vilja vända på kuttingen – konkurrenskraften är en förutsättning för välståndet och utvecklingen i våra länder.

Sverige ska bli snabbfotade

Ministern pekar på att den inre marknaden firar 30 år under det svenska ordförandeskapet och det ger ett utmärkt läge att lyfta dess betydelse. Men fokuset handlar inte bara om innehåll. Förutom att sakfrågorna är viktiga i sig så är också formen det.

Roswall har kritiserat den tidigare regeringen för att ha kommit in för sent i EU-sammanhang. En kritik som många experter och även tidigare statstråd själva ventilerat.

– Min ambition är att komma in i processerna tidigare för att på så sätt kunna påverka tidigare.

Vad betyder det egentligen att komma in tidigare?

Det svenska ordförandeskapet, menar Roswall, kan komma väl till pass då det är ett bra tillfälle för svenska politiker och tjänstemän att knyta kontakter med såväl gamla och nya allierade.

Värderingar påverkar alliansbyggen

Sedan Storbritannien för snart två år sedan valde att lämna unionen har en del sentimentala tongångar luftats om att Sveriges bästis i EU inte finns kvar. EU-ministern säger att hon framåt gärna vill utgå från Norden och de baltiska länderna.

– Vi har redan mycket goda relationer med våra närmaste grannländer och är mycket lika i våra värderingar, inte minst om frihandelns betydelse.

Det är dock ”alltid viktigt” att ha goda och nära relationer till länder som Frankrike och Tyskland, fortsätter Roswall och pekar även på att Tjeckien är ett land som kan komma att spela större roll för Sverige framåt. Deras nuvarande ordförandeperiod i unionen har gett avtryck i konkreta samarbeten kring såväl handels- som skogsfrågor.

Även Spanien, Portugal och Nederländerna lyfter Roswall som relevanta att fortsätta samverka med om frihandel.

– Det är många olika länder som vi kommer kunna samarbeta mer med.

Sverige har sedan tidigare två ”lyckade” ordförandeskap från tidiga 2000-talet med sig i bagaget. Ambitionerna är därför högt satta denna gång, menar Roswall.

Skillnaden detta tillfälle är att Sverige tar över i slutet av en mandatperiod för EU. Det ligger 350 frågor på bordet.

Konkurrenskraftsfrågan, grön omställning och att få klart och avsluta 55-procentspaketet (utsläppsminskning av växthusgaser på 55 procent fram till 2030) vilar högst upp på det digra frågeberget.

– Förutom att vi har en hög ambition att slutförhandla så vill vi såklart visa att vi har företag som ligger i framkant och att detta går hand i hand med välfärdsutvecklingen i stort.

Fler lagar och regler kan vara bra

Från både höger och vänster i politiken lyfts det ofta kritik mot EU, men EU-vänner inom båda läger drar sig för att kritisera EU i grunden. En hel del av regleringsivern och detaljpålagor som näringslivet ser som hämmande kommer direkt från EU-lagstiftningen.

– Man kan inte bara säga nej utan man måste vara konstruktiv, många saker är också bra för att en inre marknad ska fungera. Vi behöver ta bort en del hinder och regler men samtidigt, fler lagar och regler behöver i sig inte vara dåligt, säger Roswall.

”Finns inga hemliga bilagor till Tidöavtalet”

För att kunna vara en tydlig röst i EU behövs enighet. Ministerns parti Moderaterna har en EU-syn som skiljer sig en del från det största av regeringens samarbetspartier.

Hur eniga kan egentligen Tidöpartierna vara om EU-politiken?

– Vi tre som ingår i regeringen är EU-positiva och Sverigedemokraterna har en lite annan syn. Å andra sidan har vi en tradition i Sverige av att ha en bred enighet och komma överens i många frågor med andra partier.

Men att olikheterna kring EU skulle vålla problem vill inte Roswall säga:

– Jag har förhandlat med alla partier i riksdagen. Man förhandlar och man kommer överens, så kommer det även vara som ordförande med alla 27 medlemsländerna.

Att Sverigedemokraterna, som är riksdagens näst största parti, blir något av en bromskloss när det gäller EU-politiken är dock långt ifrån osannolikt. Partiet har motsatt sig det svenska medlemskapet och bara relativt nyligen valt en accepterande inställning. EU målas oftast upp som ett problem, inte lösning.

I Tidöavtalet är det tydligt att EU-politiken i stort inte förhandlas – med undantag för sju samarbetsområden.

Nyligen lät dock Sverigedemokraternas Martin Kinnunen meddela att det finns ”lite bilagor” till Tidöavtalet och att samarbetet kring EU-politiken därför skulle gå utanför ramarna i avtalet. Tidningen Altinget har också publicerat en längre lista med ett 20-tal punkter som rör EU.

Roswall säger dock att EU-politiken fortsatt inte ska förhandlas i större utsträckning:

– Det finns inga hemliga bilagor. Det är tydligt i Tidöavtalet att EU-politiken inte ska förhandlas förutom för de sju samarbetsprojekten, säger hon och utvecklar:

– Vi har ett samordningskansli som samordnar frågor och där finns dokument hur vi ska samordna saker och ting. Vi har inga bilagor som vi inte kan redovisa.

Den 14:e december presenterar Sverige sina prioriterade frågor för det kommande ordförandeskapet i ett så kallat arbetsprogram.

Det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd - prioriteringar presenterade 14 december.