DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Experten: Kunskap premieras inte i svenska skolan

Skolexperten Per Måhl menar att den svenska skolpolitiken har format en skola där kunskap inte värderas och betygsinflation blivit vardag. ”Lärare behöver inte kunna sina ämnen idag”, säger han.

Hur ska Sverige komma åt glädjebetygen? Frågan diskuterades under ett seminarium arrangerat av Friskolornas riksförbund.

– Vi har ett verkligt problem som handlar om betygsättning. Det problemet är äldre än man tror. Det är 40 år gammalt, kanske till och med 50 år. Det såg likadant ut på 80-talet, sade betygsexperten Per Måhl under seminariet. Han har arbetat som utredare på Skolinspektionen och varit sakkunnig i politiska utredningar kring betyg.

Hans huvudpoäng är att det svenska utbildningssystemet under en längre tid inte har premierat kunskap.

– Lärare behöver inte kunna sina ämnen idag. De ska i stället var mentorer och elever ska själva bestämma vad de ska lära sig. Det betyder att man måste implementera 25 kursplaner i klassrummet och att det egentligen blir omöjligt att implementera likvärdighet i skolsystem, sade han.

Bristerna i betygsättningen åtgärdas inte med stora nya reformer, utan genom att se till att den befintliga skollagen implementeras. Verktygen finns redan att säkerställa att det underlag som läraren har att tillgå vid betygsättningen håller tillräckligt hög kvalitet (Läs mer om Per Måhls tankar kring underlag.

Ett av Per Måhls förslag rör Skolinspektionens granskning:

– Skolinspektionen lägger vite på skolor; på samma sätt kan vi i regelbunden tillsyn granska kunskapsproven. Då kommer man upptäckta vilka lärare som har brister i underlaget, sade han.

Ny granskning

Riksrevisionen har i rapporten Statens insatser för likvärdig betygssättning granskat betygsättningen. Den visar att många skolor har gett eleverna högre betyg än vad som kan motiveras med deras provresultat i nationella prov. Närmare 64 procent av eleverna som fick underkänt i provet i matematik fick till exempel ett högre betyg av sin lärare.

För att komma till rätta med glädjebetygen efterfrågar myndigheten ökad tydlighet. Idag saknar lärarna bra vägledning för vad ett ”särskilt beaktande” av nationella prov egentligen betyder vid betygsättningen.

– Lagstiftningen är för otydlig. Det är svårt att säga vad särskilt beaktande betyder, sade Krister Sund, revisionsdirektör på Riksrevisionen.

– Skolinspektionens granskningar har också för liten effekt. Vi ser det på avvikelserna mellan nationella prov och betyg. Också här är vår bedömning att lagstiftningen är alldeles för otydlig.

Fyra modeller

Skolverket laborerar med fyra olika modeller för att betygsättningen ska bli mer likvärdig. Men det är tydligt att myndigheten främst förordar en slags ”moderingsmodell” där ansvaret delas mellan lärare och stat. Det betyder att läraren fortsätter att fokusera på att betygen som sätts är rättvisa på den enskilda skolan medan staten garanterar att den blir likvärdig mellan skolor, menar Anders Auer på Skolverket (Läs mer om modellen i faktaruta).

Per Måhl är kritisk mot modellen medan Mathias Bengtsson (KD), som sitter i riksdagens utbildningsutskott, ser flera fördelar:

– Modereringsmodellen är spännande eftersom den motverkar alla incitament till betygsinflation. Det har blivit så att betyg används som ett kvalitetsmått idag, då skapas incitament både för kommunala skolor och friskolor att pusha upp betygen, sade han.

Inträdesprov?

Fredrik Malm (L), ordförande i utbildningsutskottet, anser att man kan angripa frågan på ett annat sätt; att genom inträdesbetyg på universitetsutbildningar garantera att de som har fått för låga betyg i förhållande till deras kunskapsnivå får en andra chans. Proven sållar också bort de som har för höga betyg i förhållande till deras kunskapsnivå.

I korthet: Inträdesprov gör att alla sökande bedöms på samma sätt vid samma tillfälle.

Fredrik Malm menar också att det kan ta tid att få förändringar på plats (trots att glädjebetyg har diskuterats i decennier):

– Demokratins kvarnar maler långsamt. Vi måste komma vidare i detta arbete, sade han.

Josefin Malmqvist (M), också utbildningsutskottet, menar att utbildningskvaliteten över lag måste höjas och tror att en hälsosam titt på andra länder kan vara en del av lösningen:

– Vi behöver utreda hur vi i Sverige ska hitta en bra modell för betygsättningen. Men vi är inte helt unika, det finns länder med bättre fungerande system än Sverige, sade hon och nämnde bland annat Tyskland som ett föregångsland.