DEN SVENSKA SJUKVÅRDEN

Studie: Så ska Sverige bli världsbäst på sjukvård

När det gäller sjukvård kan Sverige lära av länder som Australien, Nederländerna och Schweiz, enligt en ny rapport. Decentralisering och privata vårdförsäkringar är nyckelfaktorer, konstaterar två forskare.

Nils Karlson, professor i statsvetenskap och gästprofessor vid Stanford University, och Mattias Lundbäck, hälsoekonom och doktor i nationalekonomi, har jämfört sjukvården i Sverige, Australien, Nederländerna och Schweiz. De tre länderna som jämförs med Sverige rankas högt i olika internationella index.

I topp när det gäller prestationen i förhållande till kostnad ligger Norge, Nederländerna och Australien, enligt Commonwealth Fund-indexet.

– Vår slutsats är att utmaningarna hanteras bättre genom försäkringslösningar, främst obligatoriska försäkringar, som i Nederländerna och Schweiz, säger Nils Karlson.

”Regeringen vill öka centraliseringen. Det är fel väg.”

Om man jämför Sverige med andra länder med hög kvalitet på sjukvården är en viktig skillnad centraliseringen, enligt rapportförfattarna.

– Vården i Sverige har ett systemfel. Regeringen vill förstatliga och öka centraliseringen. Det är fel väg. Centralisering och ökade offentliga utgifter är inte svaret på problemen, säger Nils Karlson.

Fördelarna med ett decentraliserat system liknar fördelarna som marknadsekonomi har över planekonomi, menar rapportförfattarna.

– Med många beslutsnivåer, många aktörer, får vi ett lärande utan centraliserade beslut. Vi får en underifrånprocess, samtidigt som det behövs gemensamma statliga regelverk, säger Nils Karlson.

De två presenterade sin bok ”Rätt att välja – Utmaningar för svensk sjukvård och lärdomar från andra länder” vid Skattenyttans seminarium i mitten av november.

– Obligatoriska försäkringar, i stället för skattefinansiering, mellan konkurrerande försäkringsbolag, tror vi skulle skapa incitament för att lösa de stora utmaningarna som svensk sjukvård har, säger Nils Karlson.

”I Sverige är vi lite fångar i systemet.”

Långsiktigt tror de på frivilliga privata försäkringar för att finansiera vård utöver den generella.

Svensk sjukvård lider av många krämpor: växande köer, bristande tillgänglighet, eftersatt primärvård, tveksam servicenivå och ökande kostnader.

Fokus ligger på produktion av vård och kostnadskontroll. Patienten är inte i fokus.

– I Sverige är vi lite fångar i systemet. Det är väldigt produktionsorienterat, fokus på vad som ska utföras och av vem. Olika aktörer skjuter över ansvaret på varann, säger Mattias Lundbäck.

Vill se mer konkurrens

De tre länderna i jämförelsen har alla olika former av husläkarsystem, där patienterna väljer privatpraktiserande läkare som sköter primärvården.

Sedan väljer också patienterna mellan olika obligatoriska sjukförsäkringar, ibland i hela paketlösningar från försäkringsbolagen.

En stor fördel är att vårdkedjorna hålls ihop bättre i systemet. Försäkringarna blir ett nav i sjukvården som följer patienten och tar ansvar för vårdkedjan så att resurserna används effektivt.

Patienterna kan också välja lite olika nivå på självrisk. I Schweiz kan självrisken vara upp till 30 000 kronor.

Samtidigt blandas offentliga utförare med privata, både vinstdrivande företag och icke-vinstdrivande ideella stiftelser.

– Frågan om det ska vara privat drivna sjukhus eller offentligt drivna är en icke-fråga i de flesta länder, säger Nils Karlson.

Enligt deras förslag skulle regionerna kunna fortsätta erbjuda sjukvård i Sverige, men successivt utsättas för mer konkurrens från privata aktörer.

Central finansiering

Jörgen Nordenström, professor emeritus i kirurgi vid Karolinska Institutet, deltog på seminariet. Han förespråkade mindre förändringar och då i dansk och norsk riktning.

– Danmark och Norge måste föras fram. De har haft en utveckling i system som liknar vårt. De sista fem åren har varit osannolikt positiva, säger han.

Systemen i Danmark och Norge är mer decentraliserade, förutom att de finansieras centralt med skatter.

-- Jag är för att staten tar upp pengarna och sedan delar ut dem med tydliga krav till sjukvårdsproducenter runt om, sade Jörgen Nordenström.

– Då skiljer man på beställarrollen, utföranderollen och granskningsrollen, säger han.