ENERGIPOLITIK

Högre räntan gör att vindkraftsbyggare tvekar

Ekonomi (TT)

Trots förseningar byggs det fortfarande vindkraftverk för fullt. Men de nya projekten krymper i antal och de närmaste åren väntas färre nya kilowattimmar vind-el, enligt en ny prognos. Mest nybyggnation planeras i mellersta och södra Norrland.

Fyra nya investeringsbeslut om ny vindkraftproduktion togs under tredje kvartalet. Det är fler än föregående kvartal i år. Tre av parkerna ligger i Kronoberg och en i Dalarna med beräknad byggstart 2025-2026.

Försiktigt positivt och bättre än befarat, kommenterar branschorganisationen Svensk Energi som står bakom siffror och prognos. Under några kvartal i fjol togs inga investeringar alls.

"Behövs mer"

Men det är ändå för klent om industrins kraftigt ökade elbehov ska mötas fram till 2030. Investerare saknas inte, enligt Erik Almqvist, ansvarig för elnät på Svensk Vindenergi, en branschorganisation för vindkraftföretag.

– Sverige är fortsatt intressant att investera i, men det behövs mer, säger han.

Önskemålet från branschen är ett förutsägbart investeringsklimat, med kortare tillståndsprocesser och en översyn av det kommunala vetot.

På kort sikt har även det högre ränteläget gjort vindkraftsbyggarna mer tveksamma.

– De håller hårdare i pengarna och tittar ett par extra gånger på projekten, säger Erik Almqvist.

Lägre tillväxt

I Svensk Vindenergis prognos beräknas nästan 2 200 MW eleffekt från ny vindkraft driftsättas 2023. Därefter sjunker tillkomsten av ny vindeffekt till 770 MW nästa år, 1 060 året därpå och 1 260 MW 2026.

Faktisk produktion från vindbaserad el beräknas gå från 34,5 TWh i år till 56 TWh på ett år under 2026. I dag finns klart mest installerad vindkrafteffekt i elområde 2: södra och mellersta Norrland. Och det är också där som mest ser ut att tillkomma, enligt de aviserade projekten – men kanske inte där elen behövs mest, även om nya industrisatsningar förväntas sluka mer el i norr.

Det är ganska naturligt, eftersom det är trångt i Sydsverige, enligt Erik Almqvist.

Han pekar också på att flera stora havsbaserade projekt är på gång i södra Östersjön. De finns inte med i produktionsprognoserna fram till 2026, utan ligger längre fram innan det kommer någon ström därifrån – förutsatt att de får tillstånd.

Under tredje kvartalet i år stod vindkraften för 22 procent av Sveriges elproduktion. Störst är vattenkraften med omkring häften, därefter kommer kärnkraften.

Olle Lindström/TT