BROTTSBEKÄMPNINGEN

Därför kan dömda klimataktivister slippa straff – ”Värderingar påverkar domslut”

En klimataktivist dömdes i tingsrätten efter att ha blockerat Stockholmstrafiken – ändå slipper han straff eftersom han anses ha agerat i ett klimatnödläge. Ett tydligt exempel på när personliga värderingar trumfar gällande rätt, tycker Linus Roos, universitetslektor i rättsvetenskap. ”Jag ser uppenbara risker om domen mot förmodan skulle stå sig”, säger han till TN.

En 41-årig klimataktivist döms av Stockholms tingsrätt för ohörsamhet mot ordningsmakten efter att ha blockerat biltrafiken på Kungsgatan i centrala Stockholm i augusti 2022. När polisen kom till platsen och bad folkmassan att skingra sig vägrade den 41-årige mannen att följa polisens befallning utan satt i stället kvar på marken.

”För att något ska räknas som en nödsituation så krävs det att det inte finns några alternativ än att agera”.

Mannen medger de faktiska omständigheterna, men anser enligt domen att hans agerande i första hand ska anses ha skett ”inom ramen för hans grundlagsskyddade demonstrationsfrihet”. I andra hand tycker han att han ska frias från ansvar eftersom han enligt egen uppfattning har handlat utifrån en nödsituation kopplat till klimatet.

Inget av skälen godtogs av tingsrätten, som konstaterar att mannens handlingar inte har tillräcklig koppling till det upplevda hotet.

– För att något ska räknas som en nödsituation så krävs det att det inte finns några alternativ än att agera, att det är en sista utväg eftersom det handlar om ett akut hot, säger Axel Peterson, chefsrådman på Stockholms tingsrätt, till TN.

Han vill inte kommentera det specifika fallet, utan uttalar sig i mer generella termer.

– Det kan till exempel handla om att man blir överfallen och måste använda våld för att försvara sig. Eller att man måste agera om någon försöker tända eld på ens hus.

Ville döma ut dagsböter

I det aktuella målet hade Axel Peterson sällskap av tre nämndemän. Alla fyra var överens om att den tilltalade var skyldig till det han hade åtalats för, men i frågan om påföljd gick åsikterna isär. Axel Peterson och en av nämndemännen ansåg att mannen skulle dömas till dagsböter samt betala en avgift till brottsofferfonden. De två övriga nämndemännen ansåg att han skulle slippa påföljd, trots att han alltså hade dömts för brottet. Eftersom domstolar hellre ska fria än fälla blev resultatet att mannen slipper straff.

Enligt brottsbalken kan man välja bort att döma ut ett straff om det är ”uppenbart oskäligt” att döma till påföljd. Vad som menas med uppenbart oskäligt är en bedömningsfråga, men det kan till exempel röra sig om att personen skulle drabbas oskäligt hårt av straffet till följd av hög ålder eller dålig hälsa, att det har gått väldigt lång tid sedan brottet inträffade eller att den tilltalade angav sig själv.

Enligt Axel Peterson – som alltså ville döma ut ett straff – ska det normalt sett mycket till för att påföljden ska slopas när någon har bedömts vara skyldig.

– Det är ett mycket begränsat tillämpningsområde så det är väldigt ovanligt. Jag kan inte komma på ett enda mål om klimat och miljö som har haft ett liknande utfall.

”Det är fråga om ett akut nödläge och effekterna av klimatförändringarna är redan påtagliga”.

När TN frågar Axel Peterson om han kan nämna någon annan typ av mål där utfallet var att den dömde slapp straff, så kan han på rak arm inte komma på något sådant exempel heller.

Tingsrätten gjorde alltså en ovanlig bedömning i det aktuella fallet. Motiveringen till beslutet uppges vara att mannen har agerat i ett klimatnödläge.

”Det är fråga om ett akut nödläge och effekterna av klimatförändringarna är redan påtagliga. Vetenskapen är i stor utsträckning enig om orsakerna till klimatkrisen och kan med stor säkerhet förutsäga konsekvenserna för livsbetingelserna på jorden. Det står klart att följderna kommer att bli katastrofala om inte nödvändiga åtgärder vidtas för att sänka utsläppen. Det står vidare klart att tiden för att vidta åtgärder är mycket knapp. Det kan också konstateras att varken föregående eller nuvarande regering har vidtagit tillräckliga åtgärder”, skriver tingsrätten i domen.

Vidare skriver man att den tilltalade har ”agerat på grund av att ett av rättsordningen skyddat viktigt intresse är utsatt för fara och att han har begått sin gärning i syfte att undanröja den faran”.

”Vanligt att lyfta en massa omständigheter som man anser är relevanta”.

Att det är ovanligt med påföljdseftergift intygar även Linus Roos, universitetslektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

– För det första ska det vara väldigt stor restriktivitet med att tillämpa påföljdseftergift, det ska ske väldigt sällan. Och om det sker ska det ske utifrån vissa förutsättningar. Jag skulle behöva titta närmare på domen för att kunna uttala mig i detalj, men det låter konstigt i mina öron, för när man pratar om andra omständigheter så menar man sådant som är hänförligt till gärningsmannens personliga situation framför allt. Här argumenterar man i stället utifrån hur akut miljöfrågan är – vilket är en omständighet som berör alla snarare än gärningsmannens personliga situation, säger han till TN.

Linus Roos har i sin forskning djupanalyserat en rad nämndemannadomar, det vill säga domar där nämndemännen och inte juridiska domare har varit tongivande. Han har bland annat tittat på hur man i de fallen har argumenterat för sina domslut.

Agerar utifrån känslor

– En av de vanligaste metoderna som man använder argumentativt, det är att lyfta en massa omständigheter som man tycker är relevanta, som man tycker är förmildrande eller försvårande, men som inte nödvändigtvis är förmildrande eller försvårande i lagens mening.

I de tolv fall som Linus Roos har djupanalyserat har nämndemännen agerat utifrån känslor, åsikter eller politisk övertygelse, snarare än juridisk kompetens.

– I de här tolv fallen beror utgången nästan aldrig på gällande rätt utan i stället så är det antingen att nämndemännen dömer utifrån sina egna värderingar, förutfattade meningar och så vidare, eller på att de har blivit känslomässigt påverkade och till exempel känner stort medlidande för någon i processen, eller både och.

Ser du någon risk att det har varit så i det här fallet?

– Ja, absolut. Sannolikt sympatiserar nämndemännen med klimatrörelsen och dessa personliga värderingar påverkar domslutet. Då blir det viktigare än gällande rätt. Då går man åt andra hållet, det är så här vi vill döma utifrån våra egna värderingar och hur går vi till väga för att motivera det.

”Det finns en internationell trend”

Mannens advokat Pia Björstrand anser att det här på många sätt är en ovanlig dom.

– Både jag och min klient är självklart mycket nöjda, säger hon till TN.

Enligt Björstrand är domen dock inte fullt så unik som man skulle kunna tro. Hon berättar att det finns internationella exempel där åtalade personer har sluppit fällande dom, eller som i det här fallet, dömts men sluppit påföljd. Liknande fall ska ha ägt rum i både Schweiz och Storbritannien, samt i Finland. I det sistnämnda fallet handlade det om en oljetransport från Ryssland, och då ska domstolen ha hänvisat till både klimatet och att oljan kom från just Ryssland.

– Så det finns en internationell trend. Men det är fortfarande ovanligt, precis som i Sverige blir det oftast fällande domar även utomlands.

Den aktuella domen har väckt mycket känslor, berättar Pia Björstrand.

– Jag har fått mycket positiv respons från personer som tycker att det är roligt att det finns makthavare som verkligen förstår allvaret i klimathotet. Men sen finns det så klart också personer som tycker att domen är felaktig. Men jag har mest fått positiv respons. Många personer är både glada och hoppfulla.

Domen har överklagats

Tingsrättens dom mot den 41-årige klimataktivisten har överklagats av åklagaren i fallet, Julia Gustafsson.

– Rättens ordförande och en av nämndemännen var skiljaktiga och ville döma mannen till dagsböter. Jag delar de skiljaktigas bedömning och anser att det saknas förutsättningar att meddela påföljdseftergift. Min bedömning är därför att det finns skäl att överklaga domen, säger hon i en kommentar.

Det beslutet överraskar inte Linus Roos.

– Jag ser uppenbara risker om domen skulle stå sig men det bedömer jag som osannolikt. Trenden som jag ser är att nämndemannadomarna i princip aldrig står sig i hovrätten, utan då går man på den linje som juristdomaren hade i tingsrätten. Men om domen mot all förmodan skulle stå sig så finns det en stor risk för att den här typen av argumentation ökar väldigt lavinartat i den här typen av mål.

Systemet med nämndemän har kritiserats från en rad håll de senaste åren, och flera uppmärksammade fall har lett till en diskussion om systemets framtid. Linus Roos tycker inte att det handlar om att säga ja eller nej till att ha nämndemän, men anser att systemet skulle må bra av en översyn.

– Personligen är jag framför allt kritisk till hur tillsättningen av nämndemän går till snarare än att vi har nämndemän. Vi har haft lekmannadomare sedan 1200-talet i Sverige och det är på många sätt en väldigt fin gammal tradition och som förtjänar att bevaras. Men man kan alltid förändra och förbättra. Jag och många andra ser problem utifrån hur nämndemännen tillsätts, att de som blir nämndemän är en så pass homogen grupp och kring hur vissa nämndemän själva ser på sitt uppdrag.

Tidningen Näringslivet har sökt åklagare Julia Gustafsson.