DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Pisachefen: Svensk skola behöver mer disciplin
Utbildning (TT)
De svenska resultaten i kunskapsmätningen Pisa väcker reaktioner på OECD:s huvudkontor i Paris.
– Det är en besvikelse att se detta bakslag, säger Pisachefen Andreas Schleicher till TT.
Hans budskap är tydligt: Det behövs mer disciplin och engagemang i svenska klassrum.
Svenska 15-åringar tappade stort i såväl matematik som läsförståelse i Pisa 2022, och rasade ned till samma nivå som bottenåret 2012. Nedgången förklaras med ökade resultatskillnader och ökade klyftor: Fler elever presterar på låg nivå, och det är framför allt elever från socioekonomiskt svaga hem som backat.
Andreas Schleicher har ett globalt perspektiv, men han har också följt Sverige med intresse under många år. Som han ser det måste Sverige göra något åt klassrumsmiljön.
Tråkigt och ointressant
– Det som slog mig mest är den relativt dåliga disciplinen. Ni har en majoritet av elever som säger att de inte lyssnar på vad lärarna säger. De är oengagerade. Det är oväsen och oordning. Många elever blir också distraherade av sina mobiltelefoner. Det kan vara positivt med teknikstödd undervisning, men risken är ju att eleverna använder tekniken för helt andra syften, säger han.
– Jag saknar tecken på ett produktivt klassrumsklimat, starka band mellan elever och lärare, lärare som vägleder och peppar. Jag tror att detta fanns förr i svensk skola, utvecklar han.
Både OECD och Skolverket har pekat på att pandemin ställde till det i skolor världen över. Men Andreas Schleicher tycker inte att Sverige kan nöja sig med den förklaringen.
– Sverige var på rätt spår, med en positiv utveckling de senaste åren så det är en besvikelse att se detta bakslag. Visst, pandemin gjorde inget lättare men Sverige ansträngde sig ju mycket mer än andra länder för att hålla skolorna öppna. Min bedömning är att svensk skola har strukturella problem, vilket avspeglas i resultatet.
Serviceinrättning
Andreas Schleicher kopplar klassrumsklimatet till synen på utbildning i stort. Han tar upp det han tryckte på efter Pisa 2018, nämligen att svensk skola och dess lärare måste återfå sin status.
– Det har utvecklats en motvilja mot att lära sig. Utbildning har blivit en servicetjänst, elever är passiva konsumenter, lärare är servicepersonal och föräldrarna kunder. Men utbildning fungerar bara när alla berörda engagerar sig, tar ansvar, säger han bestämt.
För tre år sedan uttryckte Andreas Schleicher en tydlig förhoppning om att Sverige åter kunde bli ett föregångsland vad gäller utbildning. Och nu, december 2023? Svaret blir inte lika odelat positivt men grundförutsättningarna finns, enligt Schleicher:
– Tja, Sverige investerar mycket i utbildning, har relativt mycket skolpersonal och det finns ett politiskt engagemang för utbildning - oavsett regering.
Anna Lena Wallström/TT
Fakta
Stora tapp i matte och läsning: Sverige fick 482 poäng i matematik (–21 poäng jämfört med 2018) och i läsförståelse 487 (–19 poäng).
Tappet i matematik innebär att en genomsnittlig svensk 15-åring i Pisa 2022 presterade på den nivå en 14-åring skulle ha gjort 2018.
Snittpoängen i naturvetenskap var 494 (–6 poäng).
Sveriges poäng låg över OECD-snittet, men 11 länder var signifikant bättre i matematik, 9 länder var bättre i läsförståelse och 10 var bättre i naturvetenskap.
Allra bäst i matematik var Japan (536 poäng). Japan var också bäst i naturvetenskap (547 poäng). Bäst i läsförståelse var Irland och Japan (båda hade 516 poäng).
Källor: OECD och Skolverket
Fakta
Svenska elever uppger i högre utsträckning än i OECD i genomsnitt att de blir distraherade av digitala verktyg i klassrummet:
36,9 procent blir störda varje eller nästan varje lektion. OECD-snittet: 30,5 procent. Japan ligger lägst: 5,2 procent.
Vanligare i Sverige än i OECD i snitt att säga nej till mobiltelefoner i skolan:
Sverige 37,9 procent, OECD-snittet 33,6 procent,
Av elevenkäten framgår att svenska elever uppger sig ha en högre närvaro än OECD-genomsnittet.
Däremot är sen ankomst relativt vanligt i svenska skolor.
I de flesta länder och i OECD-länderna i genomsnitt upplever elever med en mer utsatt socioekonomisk bakgrund att de får mer lärarstöd än elever från mer gynnsamma förhållanden. I Sverige är det dock tvärtom: Mer privilegierade elever får mer lärarstöd, enligt eleverna själva.
Källor: OECD och Skolverket
