Sverige backar om miljardlöfte i Belarusaffär
Belarus (TT)
Exportkreditnämnden (EKN) drar tillbaka sina kreditofferter i en kritiserad svensk affär med två statliga bolag i Belarus. Enligt myndigheten var man tidigare ovetande om de allvarliga kränkningarna i landet.
"Vi kan dra lärdomar", säger generaldirektör Anna-Karin Jatko till TT.
Beslutet kommer efter ett fyra timmar långt styrelsemöte under tisdagen och innebär att EKN slutgiltigt drar tillbaka sina garantiofferter.
"EKN har mångårig erfarenhet av kravställning och uppföljning gällande risker för mänskliga rättigheter i verksamheter i svåra länder. Men här har vi kommit till vägs ände. För de här affärerna bedömer vi att det saknas förutsättningar för de åtgärder vi kräver", säger EKN:s generaldirektör Anna-Karin Jatko i en kommentar till TT.
Sälja gasturbiner
Den aktuella affären involverar industriföretaget Siemens i Finspång som under 2019 ville sälja gasturbiner till de statliga belarusiska energibolagen Minskenergo och Brestenergo.
Den 26 augusti 2020 beslutade därför statliga Exportkreditnämnden om att erbjuda så kallade kreditgarantier, ett slags försäkring om betalning, i affären på två miljarder kronor. Garantierna omfattades av villkor om krav på mänskliga rättigheter.
Samtidigt pågick protester i Belarus mot det nyss genomförda och misstänkt riggade presidentvalet. Politiker och oliktänkande fängslades och vittnesmål gjorde gällande att tortyr förekom i fängelserna. Sverige frös samtidigt bistånd till statliga aktörer i landet och statsminister Stefan Löfven (S) talade om sanktioner.
Belarusisk opposition
EKN uppger att man i mars 2021 fick ny, allvarlig information via UD från belarusisk opposition om brister i arbetsmiljö och klagomålsmekanismer, samt inskränkningar av fria fackföreningar och trakasserier av arbetare.
Utbetalningar stoppades och myndigheten beslutade att göra en förnyad analys av affären tillsammans med den långivande banken.
Den åtta personer tunga styrelsen har nu, baserat på den analysen, kommit fram till att beslutet i augusti aldrig borde ha fattats.
Det saknas enligt myndigheten förutsättningar för att projekten i Belarus ska kunna leva upp till kraven på mänskliga rättigheter i enlighet med internationella regelverk.
"EKN kommer nu att gå igenom hur den ursprungliga informationsinhämtningen bättre hade kunnat fånga upp och förutse händelseutvecklingen efter valet och vad den utvecklingen kunde få för konsekvenser för verksamheter i statliga projekt. Vi kan dra lärdomar när det gäller föränderliga högrisksituationer där vi står inför beslut", säger Anna-Karin Jatko.
Reserverade sig
När EKN:s styrelse utfärdade garantiofferterna reserverade sig Camilla Mellander, departementsråd och enhetschef på utrikesdepartementet samt ledamot i styrelsen. Hon hänvisade till den "allvarliga utvecklingen i landet med repression och godtyckliga arresteringar", enligt utrikesminister Ann Linde (S).
Under en pressträff inför ett möte med Europeiska rådet på tisdagen kommenterade statsminister Stefan Löfven EKN-affären.
– Myndigheten fattar självständiga beslut. De har generellt sett en svår men väldigt viktig uppgift att se till att svenska företag ges möjlighet att exportera utomlands. De ska ta hänsyn till frågan om mänskliga rättigheter, säger Stefan Löfven.
Niklas Svahn/TT
Fakta
Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet med uppgift att göra fler exportaffärer möjliga och utveckla det svenska näringslivets internationalisering.
EKN försäkrar betalningar och delar risker med exporterande företag och banker. Verksamheten finansieras med försäkringstagarnas premier.
Källa: Exportkreditnämnden