KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Här är regeringens plan för klimatet – ”Viktig signal om näringslivets roll”
Politik (TT)
Regeringen är klar med sin klimathandlingsplan, som ska ta Sverige till nettonoll-utsläpp till 2045. ”Näringslivet står redo att accelerera sitt arbete allteftersom handlingsplanens åtgärder införs”, säger Karin Johansson, vice vd för Svenskt Näringsliv.
Handlingsplanen presenteras på en pressträff med bland andra statsminister Ulf Kristersson (M) och miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
– Vi lägger nu om svensk klimatpolitik på ett tydligt vis, säger Kristersson.
Han pekar på att satsning på ny kärnkraft är den enskilt viktiga åtgärden och och att elektrifiering av Sverige är grunden i politiken.
Kristersson pekar också på att klimatpolitiken , förutom att minska utsläppen, också ska stärka svensk konkurrenskraft, öka välståndet och ha legitimitet hos medborgarna.
70 åtgärder
Enligt en debattartikel innehåller planen 70 konkreta åtgärder för utsläppsminskningar inom alla sektorer.
Bland annat ska Sverige år 2027 införa EU.s nya utsläppshandelssystem, ETS 2, vilket enligt regeringen är så tidigt som möjligt.
Förslag på kompensatoriska åtgärder för företag och hushåll ska tas fram.
En utredning ska tillsättas som tar fram styrmedel som innefattar utsläpp som inte är en del av utsläppshandeln.
"Det är viktigt att människor och företag inte drabbas av orimligt höga kostnader," står det i debattartikeln.
Sveriges övergripande klimatmål är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045.
Utsläppen ökar
Ett etappmål är att utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.
Ett annat etappmål är att utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.
Regeringen har redan konstaterat i budgetpropositionen att inga av de målen kommer att nås med nuvarande politik och att ytterligare åtgärder behövs. Bedömningen är att utsläppen ökar under 2024 och 2025 för att därefter minska.
När det gäller målet att minska utsläppen i transportsektorn med 70 procent till 2030, bedömdes i budgetpropositionen att de kan minskas med som mest 53 procent med nuvarande politik. Det beror framförallt på att reduktionsplikten, kraven på att bland att biobränsle i bensin och diesel, sänks 2024-2026.
"Ytterligare åtgärder behövs både nationellt och på EU-nivå för att målet ska kunna nås", skrev regeringen då.
Välkommet besked
Från näringslivets horisont ställer man sig positiv till dagens besked.
”Planen sänder en viktig signal om näringslivets roll i klimatomställningen och lyfter behovet av tempo i genomförandet. Leverans av mer fossilfri elproduktion, snabbare tillståndsprocesser och en stärkt kompetensförsörjning kommer att vara avgörande för omställningen. Den största utmaningen kommer att vara att leverera på våra högt uppsatta mål, och näringslivet står redo att accelerera sitt arbete allteftersom handlingsplanens åtgärder införs”, säger Karin Johansson, vice vd för Svenskt Näringsliv.
Även Transport- och industrisektorn är positiva till regeringens planer på att anknyta Sveriges klimatmål till EU:s ambitiösa klimatpolitik. På hemmaplan vill båda se att vi ökar takten i energiomställningen.
"Ny fossilfri kraftproduktion behöver byggas, men för vår del är det viktigt att tillståndstider kortas både för elnät och laddinfrastruktur. Effektbehovet måste tillgodoses och investeringsstöd måste utvidgas, säger Marcus Dahlsten", vd på Transportföretagen.
"Regeringen framhåller precis som Industriarbetsgivarna att det behövs ett högt tempo i energipolitiken och snabbare tillståndsprocesser. CCS lyftes särskilt, tekniken behöver fortsatt användas när det är relevant för utsläppsminskningar", säger Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna.
Transportföretagen understryker att branschens redan kommit långt i sitt omställningsarbete och för att bibehålla takten välkomnar de att regeringen, i sin klimathandlingsplan, genomför en översyn av klimatmålen och styrmedel.
Ser fram emot utredning
”Regeringen pekade på att de kommer tillsätta en utredning som tar fram styrmedel som gör att Sverige når vårt 2030-mål gentemot EU. Transportföretagen har tidigare hemställt regeringen om en sådan utredning och ser med tillförsikt fram emot detaljerna”, skriver Macus Dahlsten på Transportföretagen.
Industriarbetsgivarna vill också att regeringen prioriterar den skriande kommande kompetensbristen i branschen som en del i omställningsarbetet.
– Det är mycket viktigt och avgörande att regeringen satsar på kompetensförsörjning och kompetensutveckling som en integrerad del av den gröna omställningen. Då skapas nya gröna jobb och då kommer industrin lyckas ställa om, avslutar Per Hidesten.
Peter Wallberg/TT
Johanna Ekström/TT
