BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Kritiken efter E22-kaoset: Inga satsningar på 25 år – ”Stagnerat”

Över tusen bilar fastnade när snön lamslog E22 i början av året och Trafikverket har fått kritik för bristande underhåll och beredskap. Delar av Sverige har glömts bort i decennier, varnar kritiker. ”Vi märker av frustrationen hos företagen”, säger Sydsvenska handelskammarens vice vd Per Tryding till TN.

När snöstormen slog till mot E22 i början av året riktades hela landets uppmärksamhet mot Sveriges sydöstra hörn.

Och det var första gången på alldeles för länge, menar Per Tryding som är vice vd och policychef på Sydsvenska handelskammaren. I en essä med titeln ”Rapport från en väg i det glömda Sverige”, som publicerades dagarna efter snökaoset i Skåne, ger han en bild av vad han ser som ett ”mitt emellan”-område, det vill säga ett område som varken går särskilt bra eller särskilt dåligt och därför oftast passerar under radarn.

– Följer du E22 från Norrköping ner mot Malmö så skulle jag säga att du passerar tio lokala arbetsmarknader. Och där har svensk utveckling stagnerat. Hade vi slagit samman de här lokala arbetsmarknaderna hade vi kunnat få till storstadseffekter och ökad produktivitet, säger han till TN.

Statistik som missar hur arbetsmarknaden ser ut

Per Tryding menar att det blir missvisande att titta på län eller kommuner när man bedömer vilka infrastruktursatsningar som ska göras. Mer logiskt vore att titta på arbetsmarknader, som ofta fungerar som ett slags kluster över länsgränser. I fallen med Kalmar och Blekinge län sticker till exempel Oskarshamn, Kalmar och Karlskrona ut som tillväxtkommuner, medan andra kommuner i området inte är lika ekonomiskt starka. Eller som Per Tryding uttrycker det, ”nästan har samma utveckling som i Norrlands inland”.

Gör man då en bedömning utifrån vad hela länet har för behov så ser det kanske inte ut att hända så mycket, varför investeringarna i infrastrukturen uteblir. Men då missar man potentialen i att utveckla de kluster där det finns störst potential att utveckla företagandet och arbetsmarknaden, menar Per Tryding.

– Tittar du på till exempel Blekinge län eller Kalmar län, och det är så vi samlar statistik i Sverige, så hamnar man i att området varken blir stödberättigat eller värt satsningar så att säga. Utan det är väldigt mycket mellanmjölk. Men i själva verket ljuger den bilden.

”Riksdagen har transportpolitiska mål om att det ska finnas grundläggande tillgänglighet, utvecklingskraft i hela landet och liknande formuleringar. Och det borde ju rimligen betyda att man någon gång då och då får fördela satsningarna på infrastruktur.”

Per Tryding menar att de uteblivna satsningarna på infrastrukturen märks av att E22 i stora delar fortfarande inte är en utbyggd motorväg, utan i själva verket en vanlig väg, eller i vissa delar en så kallad ”2 plus 1”-väg.

– Och det är naturligtvis ingen slump att det proppar igen där när det blir en sådan här belastning. Men det har inte uppenbarligen inte ansetts vara värt att bygga ut den, säger han, och fortsätter:

– Bor man i de här regionerna så ser man ju hela bilden. Jag tror att i större städer som exempelvis Stockholm så har man kanske under de senaste 30 åren bara upplevt en stor inflyttning. Men sitter du i Kalmar så har du både inflyttningen till Kalmar och utflyttningen från kommunerna intill. Du har en helt annan helhetsbild av den här samhällsutvecklingen. Och det tror jag spelar rätt stor roll för hur man upplever det. Jag tror man upplever rätt starkt att man inte får del av satsningar.

Satsningarna på infrastrukturen motsvarar inte andelen av BNP

Enligt Sydsvenska handelskammaren bor ungefär 2 procent av Sveriges befolkning i Kalmar län och de levererar också ungefär 2 procent av Sveriges BNP. Samtidigt får regionen bara 0,2 procent av satsningarna på infrastrukturen.

– Riksdagen har transportpolitiska mål om att det ska finnas grundläggande tillgänglighet, utvecklingskraft i hela landet och liknande formuleringar. Och det borde ju rimligen betyda att man någon gång då och då får fördela satsningarna på infrastruktur.

– Men vi har gått igenom planerna för de senaste 25 åren och då har de här regionerna i sydöstra Sverige egentligen aldrig fått några satsningar, utan det är hela tiden den här typen av områden man sparar i. Och det är klart att när det går flera decennier och det inte händer någonting, då börjar folk att märka det. Och åker de då till Göteborg eller Stockholm så är det en helt annan bild för där görs stora satsningar i förhållande till BNP.

”Jag tror att det uppstår en frustration hos människor när man känner att man gör sin bit men inte får fullt tillbaka. Vi märker av att den frustrationen finns hos företagen i sydöstra Sverige.”

I stället för att bygga ut och bygga nytt, har Trafikverket enligt Per Tryding valt att sänka hastigheter på en hel del håll i sydöstra Sverige.

– Man investerar inte i vägen men man ska man ändå klara sina trafiksäkerhetsmål. Vad gör man då? Jo, då sänker man hastigheten. Och när man går från en maxhastighet på 90 till 80 kilometer i timmen så ökar man ju samtidigt avståndet med tio procent. Det betyder att det är 10 procent längre för alla att åka till hockeyträningen eller till jobbet. Och det blir ingen standardförbättring på köpet. Det enda man ser är ju att det tar längre tid.

Det blir alltså egentligen en försämring för de som bor och är verksamma där?

– Ja, det är i absoluta termer en försämring men också en ännu större relativ försämring. Och det tror jag spelar mycket större roll. Det hämmar utvecklingen i regionen och skapar en känsla hos människor av att deras del av landet aldrig blir investerad i.

Vad tror du att det gör med människor?

– Det är ju inte på nivån att det går någon nöd på folk, inte på något sätt. Men jag tror att det uppstår en frustration hos människor när man känner att man gör sin bit men inte får fullt tillbaka. Vi märker av att den frustrationen finns hos företagen i sydöstra Sverige.

– Samtidigt finns det en kultur i den här regionen om att ”vi fixar det”. Man jobbar mycket med gemenskap och entreprenörskap. Man kämpar på. Så frustrationen kanske inte fullt ut kommer till uttryck heller.

Folkmängd som stått stilla i 100 år

Befolkningsmängden i Blekinge ligger kvar på i stort sett samma nivå som år 1900. Under samma period har Halland, som både har stambana och den utbyggda motorvägen E6 även, dubblat sin folkmängd. Det blir alltså som med hönan och ägget – infrastrukturen byggs inte ut för att befolkningen inte växer och befolkningen växer inte eftersom det inte investeras i regionen.

– Ja, jag tror att det handlar ganska mycket om det. Att man har haft en bild av att all tillväxt finns i Stockholm och därför satsar man där. Och då måste man spara någon annanstans. Och man vill inte spara på glesbygden för det finns en samlad bild av att man måste satsa där. Och då blir det att resten av Sverige får nöja sig, det går ju rätt bra och de klarar sig ändå. Och det resonemanget återkommer varje år. Kanske inte uttalat, men det finns där.

”Om vi kunde lyckas bygga ihop en del lokala arbetsmarknader så innebär det ju för ett företag att det potentiellt sett finns fler att rekrytera.”

Underhållet av gammal infrastruktur fördelas enligt Per Tryding ganska jämnt över landet, men när det kommer till nya investeringar så sticker alltså Göteborg och Stockholm ut.

– Någon gång måste man ju satsa lite extra någonstans. Det är inte konstigt. Utan det som man möjligen kan framföra som kritik är att det alltid är samma regioner som får de satsningarna.

Hur tror du att den här situationen påverkar företagandet och näringslivet i sydöstra Sverige?

– Det gör ju att de får tuffare att växa. Om vi kunde lyckas bygga ihop en del lokala arbetsmarknader så innebär det ju för ett företag att det potentiellt sett finns fler att rekrytera. Och omvänt att det finns fler arbetsgivare att välja mellan bland dem som bor där och därmed större chans att man hittar ett arbete där man verkligen trivs, vilket i sin tur leder till att produktiviteten ökar, säger Per Tryding, och avslutar:

– Vi har inte en svensk produktivitet. Vi har ju ett hundratal beroende på vilken lokal arbetsmarknad du är i. Det är en otroligt stor skillnad. Och en komponent i det är helt enkelt hur stora de är. Om man kan förändra de här arbetsmarknaderna så ökar chanserna ganska mycket att man får tag på rätt folk. Och det är en stor utmaning för många företag.

Missa inte Trafikverkets svar på kritiken, som du kan ta del av här.