KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Klimatgranskning möter hård kritik: ”Beklagligt”

Klimat (TT)

Regeringens klimatpolitik för in Sverige på en "onödigt riskfylld väg", skriver Klimatpolitiska rådet. Men granskningen får kritik av forskare och experter. ”Det är beklagligt att rådet tonar ner behovet av en kraftigt utbyggd fossilfri elproduktion”, säger Karin Johansson, Svenskt Näringsliv.

Klimatpolitiska rådet har granskat regeringens samlade politik 2023 samt utvärderat den klimatpolitiska handlingsplan som presenterades i december.

Regeringens beslutade politik under förra året innebär att utsläppen ökar på kort sikt. Sverige ser inte längre ser ut att nå varken uppsatta klimatmål eller EU-åtaganden till 2030, skriver expertorganet vars uppgift är att granska klimatpolitiken.

– Regeringens målbild att ha en ambitiös och effektiv klimatpolitik är bra, men vi ser inte att det speglas i handling, säger ordförande Åsa Persson.

Bra med samsyn

Sverigedemokraterna har svängt och står numera bakom det långsiktiga klimatmålet till 2045. Det är positivt att det finns en bred samsyn kring målet, tycker expertrådet.

Förutsättningarna för att nå det långsiktiga målet till 2045 har förbättrats de senaste åren.

– Utsläppsgapet har minskat, säger Åsa Persson.

Regeringen menar att deras klimathandlingsplan skapar förutsättningar för att nå hela vägen till målet noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045. Men det håller inte Klimatpolitiska rådet med om, utan de beskriver påståendet som missvisande.

"Riskfylld väg"

Enligt utvärderingen saknar klimathandlingsplanen konkreta insatser och bedömningen är att den inte lever upp till kraven i klimatlagen.

– Regeringens klimathandlingsplan leder in Sverige på en onödigt riskfylld väg, säger vice ordförande Björn Sandén.

– Planen visar inte hur vi når målen, varken på kort eller lång sikt. På kort sikt uppstår riskerna av att utsläppen ökar och nödvändiga beslut skjuts på framtiden, på lång sikt genom att den utpekade vägen mot nettonoll riskerar att vara för smal.

Hård kritik – ”Rådets snäva nationella fokus är problematiskt”

Men granskningen möter omedelbart hård kritik.

– Det är beklagligt att Klimatpolitiska rådet tonar ner behovet av en kraftigt utbyggd fossilfri elproduktion för att klara klimatomställningen. Elektrifieringen är helt avgörande för att svenska företag snabbt ska kunna ställa om. Den är fundamental för fler investeringar i Sverige, för jobben och en fortsatt stark välfärd som i sig skapar acceptans för att ställa om. Agerar vi rätt nu kan Sverige bli en vinnare på den gröna omställningen, säger Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv till TN.

Rådets snäva nationella fokus är problematiskt, anser hon.

– En effektiv politik kräver ett internationellt perspektiv på klimatfrågan. Sverige ska klara både nationella åtaganden, och i förhållande till EU:s. Men vi kan inte bortse från vår konkurrensutsatthet samt hur och var Sverige kan göra allra störst skillnad för klimatet, säger Karin Johansson.

”Målen blir inte så meningsfulla”

– Jag trodde kritiken mot regeringen skulle vara mycket värre, säger Jonas Grafström på Ratio.

Regeringens styrkor i klimatpolitiken är att de satsar på att hänga med i teknikförändringen, men effekten av den är ju väldigt svår att mäta, påpekar han.

– När ny teknik är framtagen så kan effekten multipliceras många hundra gånger. Men det är ju inget som man får beröm för i en sån här granskning, säger han.

Klimatpolitiska rådets uppgift är i vissa avseenden hopplös.

– Tänk när penicillinet togs fram av misstag när ett labbexperiment gick lite fel. Det var inte dyrt att ta fram, men har ju gett otaliga miljarder och räddat mängder med liv. Några av teknikutvecklingarna som sker i Sverige är lika svårbedömda, men kommer definitivt att ge effekt på klimatet.

När regeringen får kritik för att de långsiktiga planerna är vaga är det inte så konstigt, menar Jonas Grafström.

– Att göra femårsplaner funkar sällan, så att bedömas för 20-årsplaner givet att man inte har en aning om vilken teknologi som finns tillgänglig är ju lite vanskligt. Så att regeringen får kritik för att de borde satt mer konkreta mål och tidpunkter tycker jag inte att man ska ta så hårt på. Målen blir inte så meningsfulla, säger han.

Hur ser du på kritiken att rådet har ett för nationellt fokus när de bedömer regeringens klimatpolitik? Blir målen meningsfulla?

– Rådet agerar inom de ramar de har, de ska ju egentligen bara granska den nationella politiken, de kan inte göra så mycket annat.

– De fångar dock en del bra saker som regeringen gör, till exempel när det gäller global utfasning av fossila bränslen, och energiomställning i utvecklingsländer. Det får regeringen beröm för.

Mycket av vår politik bestäms i EU, vilket rådet erkänner, menar Jonas Grafström.

– Mycket ligger utanför rådets kompetensområde och vad de har mandat att bedöma. Oavsett om det gäller vind, sol eller kärnkraftsproduktion så kommer mycket att utvecklas utomlands, samma sak när det gäller fordonsindustrin.

Jonas Grafstöm förstår kritiken om att rådet tonar ned behovet av kraftigt utbyggd fossilfri elproduktion för att klara klimatomställningen.

– Men det rådet säger är att regeringen lägger för många ägg i den korgen, säger han.

”Tillväxt och klimat hänger ihop, men det är svårt att räkna på.”

En del saklig kritik framkom dock, menar han.

– Regeringen har gjort en del politiskt motiverade prioriteringar som jag tycker är fel ur ett miljöperspektiv, till exempel borde de kanske inte ha sänkt bensinskatterna på det sättet man gjorde. Det finns många sätt att ta tag i bensinskatter, som är ett stort problem för många, men just så stora sänkningar kontra alla andra viktiga satsningar ser inte bra ut, säger han.

– Jag tror dock att nästa års utvärdering kommer att se bättre ut för regeringen givet stora satsningar på omställningen. Några av sakerna som är på gång är att det ska komma ett bonussystem för lastbilar och satsningar på att bygga ut laddinfrastrukturen. Regeringen har även flaggat mycket för CCS-satsningar för att fånga in koldioxid, även om det inte riktigt har konkretiserats ännu.

Regeringen har också satsat mycket på att stärka kapaciteten för klimatforskning och teknisk innovation, man bygger upp kunskap hos människor.

– Återigen, det är svårt att mäta effekten av detta, även om det är jätteviktigt. Tillväxt och klimat hänger ihop, men det är svårt att räkna på, säger han.

Mer konkret är satsningar på effektivare tillståndsprocesser.

– Vi kommer att behöva bygga industrier och gruvor för att klara det här och då kanske vissa andra värden får stå tillbaka, där tycker jag regeringen gjort en bra prioritering.

Sofia Eriksson/TT, TN