DEN SVENSKA SÄKERHETEN
Spår och hamnar möjliga mål för ryskt sabotage
Samhälle (TT)
Flera länders underrättelsetjänster varnar om ryska planer på omfattande attacker och sabotage i Europa.
Svenska järnvägar, hamnar eller energiförsörjningen kan vara möjliga måltavlor.
Enligt varningarna planerar Ryssland bombattentat, mordbränder och attacker mot infrastruktur i Europa, rapporterar Financial Times. Sådana angrepp har skett förr, men uppgifterna indikerar en mer samordnad och aggressiv kampanj.
– Vi kände till detta, jag har själv fått dragningar om precis den frågan, så det är ingen ny information för oss. Men det är likväl allvarligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) till TT i söndags.
Daniel Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), förvånas inte av uppgifterna.
– Utöver att underrättelsetjänsterna varnar för eskalering så är det ingen ny bild, det ingår i den hybrida krigföring som pågått ganska många år.
Minska stödet
Möjliga måltavlor beror på vad som ska uppnås. Vill man markera mot stöd till Ukraina kan det ske angrepp mot telekommunikation eller energiförsörjning – sådant som får effekt på människors dagliga liv.
– Om människor ser en koppling mellan stöd för Ukraina och reella risker hoppas man att det folkliga stödet ska minska.
Är syftet att skada ekonomiskt kan järnvägar och hamnar bli måltavlor, säger han. I FT:s artikel nämns särskilt urspårningar på svenska Malmbanan och enligt tidningens uppgifter misstänker Säpo att en statsfinansierad aktör ligger bakom.
– Har man det långsiktiga syftet att störa svensk ekonomi är stora järnvägar ganska givet, eftersom produktionsstopp kostar väldigt mycket pengar, säger Jonsson.
Ulf Kristersson säger dock till Ekot att den preliminära bedömningen är att urspårningen på Malmbanan var en olycka.
Angrepp på stamnätet med störningar på elförsörjningen kan också innebära stora problem för samhällsfunktionaliteten och är ett möjligt mål.
– Annan lågt hängande frukt som har betydelse för svensk ekonomi och samhällsfunktioner kan vara större hamnar, säger Daniel Jonsson.
Ökad risk
Han menar att risken för hybridangrepp kan ha ökat för svensk del efter Natointrädet.
– Försöker man påverka Sverige på olika sätt nu så biter inte hot om militärt våld lika mycket, då är den här typen av påverkansmedel mer aktuella.
Ryssland lär dock inte vara berett att gå hur långt som helst i sina sabotage.
– Vill man skapa störningar på riktigt i våra infrastruktursystem som blir både kostsam och sänker samhällsfunktionaliteten krävs det ganska mycket, det vore i praktiken krigshandlingar, säger Daniel Jonsson.
Marc Skogelin/TT
