Ny naturvårdslag väcker oro
Den nya naturrestaureringslagen väcker känslor. Hos Skogsindustrierna och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) är oron stor för hur Sverige väljer att implementera lagen.
– I grund och botten tycker vi att det är bra att man har ambitiösa mål för att återställa naturen. Sedan tycker vi att den här lagstiftningen är både otydlig och obalanserad gentemot andra samhällsmål, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna och fortsätter:
– Det vi framförallt är oroliga för är hur den kommer att implementeras i Sverige.
Oron rör främst frågan om att avsätta skog, det vill säga att inte bruka den.
– Så fort man pratar om naturvård, både i Sverige och i EU, tenderar man att prata om avsättningar, säger Beckeman och fortsätter:
– Det hade varit bättre om man jobbat mer för god kvalitet i den naturvård man bedriver.
Efterlyser fler verktyg
För att öka biologisk mångfald och öka motståndskraften i svenska skogar bör fler verktyg användas, anser Beckeman.
– Om man bara väljer att antingen bruka skogen, eller så sätta av den – då kommer vi aldrig att få bästa möjliga naturvård.
Palle Borgström, förbundsordförande för LRF, är också kritisk till den nya lagen.
– Det innebär att man tar produktiv mark ur produktion och lägger en död hand över. Marken riskerar att förlora sina naturvärden över tid, säger han.
Upp till Sverige att implementera
Enligt Borgström riskerar Sverige att tillämpa lagen på ett annat sätt jämfört med andra länder, eftersom Sverige rapporterar så kallade referensarealer annorlunda.
Referensarealer är ett referensvärde som beskriver hur stor areal det behövs av en viss naturtyp för att den och dess typiska arter ska finnas kvar – och vara livskraftiga på lång sikt. Enligt Naturvårdsverket utgår alla EU-länder från samma rapporteringsformat och vägledning, men det kan finnas vissa skillnader mellan länder.
Hur utfallet blir beror på hur den svenska regeringen och myndigheter väljer att tillämpa lagstiftningen, menar Borgström.
– Det är helt avgörande att vi gör på ett sätt som liknar andra EU-stater, och att vi inte har en egen tillämpning som är mycket mer långtgående, säger han.
Hanna Rasmusson/TT