FLYGBRANSCHENS FRAMTID

Därför sågar myndigheterna flygskatten: ”Motverkar sitt syfte”

Flygskatten bör halveras eller tas bort helt. Det menar en stor majoritet av de organisationer och tunga myndigheter som har kommenterat regeringens lagförslag. ”Flygskatten blev en misslyckad åtgärd som enbart beskattade själva resandet”, säger Fredrik Kämpfe på Transportföretagen till TN.

Regeringen vill halvera flygskatten, något som kan bli verklighet den 1 januari nästa år. Därför skickades frågan under våren ut på remiss till bland annat näringslivet, myndigheter, organisationer och rättsinstanser och i slutet av juni hade alla svaren kommit in.

En överväldigande majoritet, 69 procent av de 44 remissvaren, håller med om förslaget och vill att flygskatten ska halveras. Dessutom vill närmare hälften av remissinstanserna, 43 procent, att den ska tas bort helt.

– Ett förväntat resultat. Många i Sverige inser att flygskatten inte sänker utsläppen, inte bidrar till flygets omställning, utan bara gör flyget dyrare för svenskarna och därför bör den tas bort, säger Fredrik Kämpfe, branschchef för Transportföretagen Flyg.

Felriktad skatt

Motståndet mot flygskatten och den utformning som den fick fanns redan inför införandet 1 april 2018. Ett flertal av remisserna då pekade på att en skatt som tas ut på passagerarna och inte på utsläppen är felriktad. Inte heller tar den hänsyn till teknikutvecklingen inom flygbranschen som kontinuerligt sänker miljöpåverkan eller det faktum att allt fler flygningar idag sker med inblandning av hållbara bränslen. Skatten är lika hög oavsett om flygningen sker med ett modernt flygplan med minskad klimatpåverkan eller ett gammalt flygplan med betydligt större utsläpp.

De pengar som skatten sedan införandet drar in, cirka 1,8 miljarder kronor varje år, går dessutom direkt in till statskassan och inte, som många har föreslagit, till att bidra till flygets omställning. Många menar att de exempelvis hade kunnat användas för att stimulera en satsning på produktion av fossilfria bränslen.

– Vi vet sedan tidigare att riktade skatter är ett dåligt styrmedel för att ändra ett beteende. Nu blev flygskatten en misslyckad åtgärd som enbart beskattade själva resandet, säger Fredrik Kämpfe.

Flyget har inte återhämtat sig

De flygbolag och andra verksamheter inom flygbranschen som har lämnat remissvar, tillstyrker samtliga en sänkning av flygskatten och vill även att den tas bort helt. Bland andra Ryanair påpekar att Sverige tillhör de länder i Europa där flyget ännu inte har återhämtat sig till samma nivåer som innan pandemin och ser flygskatten som en direkt orsak. Sveriges Regionala Flygplatser, en organisation som företräder de icke-statliga flygplatserna, menar att skatten måste avskaffas helt eftersom den inte bara drabbar flyget utan även har negativa effekter för näringsliv och invånare på grund av en försämrad tillgänglighet.

”Vi ska ställa om flyget och då behöver vi även ställa om de styrmedel som inte bidrar till omställningen.”

Många av remissinstanserna bekräftar också det motstånd som fanns redan för sex år sedan: ”Trafikverket var i sitt remissvar i samband med att skatten infördes, tveksam till flygskatten som ett klimatpolitiskt styrmedel då vi bedömde att skattens utformning inte skulle styra mot minskad klimatpåverkan i den utsträckning som förväntades”, skriver Trafikverket. Transportstyrelsen slår fast att skatten motverkar sitt syfte och tvärtom har försvårat flygets omställning: ”Den skapar inga incitament för flygföretagen att ställa om sin verksamhet”. Ekonomistyrningsverket är ännu tydligare: ”Flygskatten har i stort spelat ut sin roll i och med skärpta internationella klimatstyrmedel.”

Det senare resonemanget är viktigt, menar Fredrik Kämpfe, och hänvisar dels till att situationen för flyget är en helt annan idag än när skatten infördes, dels till det miljöarbete som flyget driver inom Sverige. Målsättningen är att allt inrikesflyget ska vara fossilfritt senast 2030 och att både inrikes- och utrikesflyget, det vill säga alla flygplan som startar på svenska flygplatser ska vara fossilfria senast år 2045.

– Uppbackning i stället för beskattning i det ambitiösa arbetet hade varit hjälp på vägen. Flygskatten har sedan den infördes bidragit med över sex miljarder kronor till statskassan från svenska passagerare. Det är pengar som flygnäringen har gått miste om och som hade kunnat användas för att finansiera flygets omställning, säger han.

Omfattande miljöarbete

Inom EU pågår även ett omfattande miljöarbetet där flyget är en viktig del, inom ramen för Fit for 55 som syftar till att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent senast 2030. En del i det arbetet är ett flertal nya lagar tagits som påverkar flyget i Europa och Sverige.

I första skedet är det två insatser på EU-nivå som kommer att minska flygets miljöpåverkan:

– I och med det tar EU ett fast grepp om flygets klimatomställning och gör nationella styrmedel överflödiga, olämpliga och, i vissa delar enligt vår mening, även otillåtna, säger Fredrik Kämpfe.

Ambitionen inom EU och flygbranschen att minska flygets klimatpåverkan ökar kostnaderna för aktörerna inom flyget.

– Då blir avvecklingen av flygskatten en central åtgärd med potential att stärka det svenska flygets återväxt och omställningstakt samtidigt som den nödvändiga tillgängligheten kan stärkas för Sverige som land. Vi ska ställa om flyget och då behöver vi även ställa om de styrmedel som inte bidrar till omställningen, säger Fredrik Kämpfe.