AI OCH AUTOMATISERING

Google-chefen: Sverige halkar efter inom AI – ”Oroande”

Trots att Sverige alltid har varit en digital pionjär, halkar vi efter i det avgörande AI-skiftet. Om inget görs kommer vi att tappa i konkurrenskraft, varnar Googles Sverige-chef Anna Wikland. ”Det är viktigt att agera kraftfullt nu”, säger hon i en exklusiv intervju med TN.

I de stora teknikskiftena har Sverige historiskt sett alltid legat långt framme, men när det kommer till AI så har vi hamnat på efterkälken. Det menar Anna Wikland, som är Sverigechef för Google. När TN möter henne för en exklusiv intervju berättar hon att hon är oroad över att Sveriges alltför låga användande av AI utgör ett hot mot vår konkurrenskraft.

Detta eftersom AI innebär en så enorm potential, menar hon.

– Om vi verkligen ser till att accelerera användandet av generativ AI så kommer vi att kunna se en tillväxt av BNP om tio år som motsvarar 500-550 miljarder kronor, vilket är en ökning på nio procent av befintligt BNP. Så det finns otrolig potential. Men det som är lite oroande är att när man tittar på globala AI-index och om man jämför med flera av våra grannländer, så ser man att Sverige håller på att halka efter på det här området, säger Anna Wikland.

”Avgörande för Sveriges konkurrenskraft”

I Global AI Index rankas Sverige i dagsläget på plats 17.

– Så ska det ju inte vara. Vi är kända för att vara en stark tech-nation och jag tror att många fortfarande ser oss som en digital pionjär. Vi hade väldigt tidigt en bra digital infrastruktur. Vi har jättekända fina svenska unicorns. Vi har så otroligt mycket med oss och nu måste vi se till att accelerera även inom AI-området för jag tror verkligen att det kommer att vara avgörande för Sveriges konkurrenskraft framåt.

Vad beror det på att vi inte ligger högre än plats 17?

– Jag och vi tror att det handlar om olika områden. Ett sådant är att vi saknar en nationell vision och riktning kring vart vi faktiskt ska i de här frågorna. Vi ser att till exempel Danmark och Finland har kommit längre i att vara tydliga med vart man vill någonstans och hur mycket man investerar.

– Det som är positivt är att regeringen har tillsatt en AI-kommission som dessutom har meddelat att de vill presentera sin rapport ett halvår tidigare. Så den kommer redan i höst, vilket är jättebra. Regeringen håller också på att arbeta fram en ny digitaliseringsstrategi. Det är också jättebra. Och man har tillsatt en produktivitetskommission. Så det är mycket på gång, vilket är lovande.

Kompetensbrist ett problem

Anna Wikland ser tre huvudsakliga områden där insatser krävs för att stärka Sveriges konkurrenskraft inom AI. Om den första handlar om den nationella visionen och riktningen så handlar den andra om kompetensbrist.

– Man ser i undersökningar att gemene svensk men också företagen, framför allt små och medelstora företag, menar att man inte upplever att man har den kompetens som krävs för att använda AI, men också att man inte riktigt vet var man ska börja någonstans. Det är något vi verkligen måste få bukt med och se till att ändra på så fort som möjligt.

Den tredje delen är kopplad till det kommersiella upptaget av den nya tekniken, det vill säga att fler bolag måste börja använda AI och förstå hur det kan öka produktiviteten. Det är framför allt produktivitetsökningen driven av generativ AI som kan komma att få stor effekt på Sveriges BNP, menar Anna Wikland.

– Men det är viktigt med alla de här tre delarna. Och för att rama in så är det här något vi måste göra tillsammans. Det är inget enskilt bolag eller regeringen själva, utan det handlar just om regering, näringsliv, akademi och offentlig sektor. Vi måste prata och se till att göra det här ihop för att vi ska få den skjutsen som krävs i omställningen.

IT-kommission lade grunden

I början av 90-talet tillsatte Sveriges regering den första IT-kommissionen i vilken den dåvarande statsministern Carl Bildt – som själv var tidigt ute med att använda Internet – fick rollen som ordförande. Syftet med kommissionen var att främja en bred användning av IT och satsningen bar frukt. Så småningom var Sverige tidigt ute både med utbyggt bredband och med datorer i de svenska hushållen.

”Det är en väldigt spännande tid men det är en ”sense of urgency”, så jag tror verkligen att det är viktigt att agera nu och mer kraftfullt för att få till den här förändringen som behövs.”

Anna Wikland ser framför sig att en liknande kraftsamling skulle behövas på AI-området. Det behövs exempelvis investeringar i forskning och möjlighet för privatpersoner att testa AI på egen hand, menar hon.

– Jag tror att det är precis något sådant som skulle behöva ske nu också, en typ av AI-reform där svenskar behöver få tillgång till verktygen. För det vi ser i undersökningar är att de svenskar som har fått möjlighet att testa AI-verktyg, det är också de som är mest positivt inställda. De förstår viken produktivitetsökning det kan bli och vad de kan lägga tid på i stället.

Skulle du säga att det har varit för mycket fokus på det negativa och för lite på det positiva med AI i debatten?

– Jag tror att balansen är viktig. Möjligheterna är otroligt stora men det är klart att det också är en kraftfull teknik, så det är viktigt att reglera och få rätt ramverk på plats för att se till att vi hanterar den på rätt sätt. Men balansen i diskussionen är viktig, för att säkerställa att man reglerar rätt och inte hämmar den innovation som tekniken skulle kunna innebära. Så det är mer en diskussion och ett tillvägagångssätt kring balansen som jag tror är viktig framåt.

Utmaning även på EU-nivå

Det senaste decenniet har tillväxten i EU halkat efter jämfört med i andra delar av världen. USA:s BNP är i dag 25 procent högre än EU:s. Inför årets val till Europaparlamentet var det många som lyfte frågan om konkurrenskraft och hur EU ska göra för att lyckas ligga långt framme i den digitala omställningen.

Ser du att utmaningen med konkurrenskraft gäller för hela EU eller är det i första hand en utmaning för Sverige?

– Jag tror att det även gäller på europeisk nivå. Och samspelet på EU-nivå är väldigt viktigt när det kommer till den här typen av frågor så det är inte alls bara en Sverigefråga utan också en europeisk fråga.

”Det handlar också om att attrahera talang till Sverige och där behöver vi fortsatt visa att vi är ett intressant land att komma till, att vi är en stark technation.”

För att öka kunskaperna och öka användandet av AI uppmanar Anna Wikland företag och organisationer att tillhandahålla konkreta utbildningar för sina anställda. Om många satsar samtidigt blir det lättare att lära sig mer, resonerar hon.

– Det är en väldigt spännande tid men det är en ”sense of urgency”, så jag tror verkligen att det är viktigt att agera nu och mer kraftfullt för att få till den här förändringen som behövs.

Vad riskerar Sverige om vi inte håller oss framme i AI-skiftet?

– Jag tror att vi utifrån ett ekonomiskt perspektiv riskerar att inte ta tillvara den tillväxtpotential som finns. Det i sig blir ju oroande om man tittar mer över tid. Men sen handlar det också om att attrahera talang. Det är också en viktig aspekt. Apropå kompetens så handlar det både om att höja alla oss som är mitt i arbetslivet och om hur vi ska få till mer kvalitativa utbildningar. Men det handlar också om att attrahera talang till Sverige och där behöver vi fortsatt visa att vi är ett intressant land att komma till, att vi är en stark technation. Så det finns många dimensioner som jag tror är viktiga att tänka på, säger Anna Wikland.