DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Så ska betygsinflationen stoppas – ”Läget är akut”

I februari kommer regeringens utredare Magnus Henrekson att presentera en rad förslag för att stoppa betygsinflationen. Redan nu berättar han om de viktigaste förslagen för TN. ”Systemet har helt enkelt korrumperats där vissa skolor döljer dålig kvalitet med högre betyg”, säger han.

När rektorn på Handelshögskolan i Stockholm Lars Strannegård förra året förklarade att han inte längre kunde lita på de svenska betygen var det många som lyfte på ögonbrynen trots att problemen har diskuterats i många år.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, förstår honom:

– Det är det första myndighetsbeslut som du möter i livet. Och det kan vara hur godtyckligt och orättvist som helst, och inte underbyggt, utan det fattas av lärare på kriterier som ingen riktigt förstår. Vad skapar det för förtroende för hur världen fungerar, säger han som har fått i uppdrag att utreda betygsättningen. Uppdraget ska redovisas senast den 21 februari 2025.

Orsakerna till det som lite slarvigt brukas kallas betygsinflation är inte lätt att reda ut. Fenomenet har uppstått i många västländer och forskare som Jonas Vlachos har i sin forskning identifierat starka drivkrafter lokalt ute på skolorna. Alla blir glada av lite för höga betyg, menar han: Eleverna, föräldrarna och skolchefen. På vänsterkanten framhåller man allt som oftast att det är friskolorna och ”marknadiseringen” av skolan som har lett fram till betygsinflationen medan organisationer som Svenskt Näringsliv ser en kombination av förklaringar. Konkurrensen mellan skolor har en viss inverkan men det är inte den viktigaste förklaringen. Den handlar främst om att det är så svårt att sätta betyg när man inte har klara normer att hålla sig till. Bland annat rättas inte de nationella proven externt och det går heller inte att stoppa skolor som sätter för höga betyg eftersom det är svårt att visa hur skolans resultat förhåller sig till andra skolor.

Ett sätt att sätta siffror på betygsinflationen är att jämföra betygssnittet de senaste åren med elevernas resultat i den internationella mätningen PISA. Enligt till exempel Jonas Vlachos ser man då en generell höjning av betygen som inte motsvaras av en förbättrad kunskapsnivå.

– Läget är akut, inte bara för att kunskapsresultaten är dåliga generellt i Sverige, utan för att systemet helt enkelt har korrumperats där vissa skolor döljer dålig kvalitet med högre betyg, eller helt enkelt lockar med att här får du högre betyg för en viss prestation än på andra skolor, säger Magnus Henrekson.

STEM-ämnen haltar

När han nu ska få ordning på betygsättningen försöker han skapa rätt incitament i ett decentraliserat skolsystem med både kommunala och fristående skolor. Övergripande handlar det om att förhindra att genomsnittsbetygen sticker i väg ytterligare, att premiera ökad likvärdighet, det vill säga att en viss prestation ska ge samma betyg oavsett vilken skola som eleven går på, och att skapa ett betygssystem som helst är kunskapsdrivande.

Det har också uppstått en situation, menar Magnus Henrekson, där elever medvetet väljer sämre skolor eller enklare program för att det är lättare att få ett toppbetyg. Det blir särskilt bekymmersamt i ett land där allt för få elever läser STEM-ämnena, det vill säga till exempel naturvetenskap, teknik och matematik. Internationella mätningar visar också att de svenska resultaten i STEM-ämnena inte ligger i topp. I PISA 2022 har det svenska medelvärdet till exempel sjunkit med 21 poäng till 482 poäng i ämnet matematik.

– Ett stort problem med dagens betygssystem är att det i praktiken är relativ lokal betygsättning som gäller, det vill säga att om du vill försäkra dig om att dina barn ska få bra betyg så ska du sätta dem i en skola med svaga elever, säger Magnus Henrekson.

Det är svårare att få upp betygen på ett natur- eller teknikprogram på en bra skola.

– De som läser STEM-ämnen tenderar att gå med andra elever som är väldigt duktiga och får därmed generellt för låga betyg. De som läser den naturvetenskapliga inriktningen har alltså svårare att få riktigt bra betyg eller de betyg som de förtjänar.

Det rationella valet för eleven blir ett enklare program på en dålig skola för att sedan komplettera på Komvux för att nå universitetslinjer som kräver väldigt höga betyg.

– Man får verkligen inte underskatta hur smarta dagens gymnasister är. Om elever ser att den kringelikrokiga vägen, som är så dålig för samhället i stort, är den bästa vägen för dem då kommer många duktiga att välja den. Det är bara samhället som kan se till att det inte blir det rationella valet, säger Magnus Henrekson.

Nu införs slutprov

Han menar att det enda sättet att komma till rätta med betygsinflationen i det svenska skolsystemet är att införa någon form av tester och slutprov i ett antal centrala ämnen. Hur många ämnen som kommer att omfattas av slutprov är inte helt klarlagt i dagsläget, men det handlar i vart fall om matematik, svenska, engelska, NO och SO.

I det nya systemet får provresultatet i ämnet stor betydelse på skolnivå. Om till exempel skolans snitt är 6,5 i på slutproven och rikssnittet ligger på 8 måste betygen på skolan på totalen justeras ned. På samma sätt kan snittbetyget justeras upp om eleverna i förhållande till rikets samtliga elever presterar väl. Därmed blir testen ett ankare för betygsättningen.

Examensproven kommer att vara helt externt rättade, ersätta de nuvarande nationella proven och genomföras i nian och i slutet av gymnasiet (I trean, eller tidigare om ämnet inte läses i 3:an).

Lärarna ska dock fortfarande ha mycket att säga till om i betygsättningen, men de måste ta hänsyn till slutproven.

– När man tar studenten i Finland i gymnasiet är det enbart studentskrivningarna som avgör betyget. Det är likadant i Storbritannien medan i Norge och Danmark så är det 50 procent som styrs av studentskrivningarna. Jag tycker att även det är lite väl högt, men det viktiga är att de vägs in i betyget, säger Magnus Henrekson.

Han menar att det enda som inte helt går att hantera med de nya ämnesproven är lärare som rangordnar sina egna elever felaktigt. Läraren kan alltjämt ge en enskild elev som underpresterar ett för högt betyg så länge klassen som helhet inte avviker från rikssnittet, med andra ord måste läraren då samtidigt ge någon eller några elever för lågt betyg. Det enda sättet att komma åt det hade varit att enbart låta studentskrivningarna styra betyget, alltså som i Finland, men det tror han knappast finns acceptans för i Sverige.

Magnus Henrekson räknar också med att den nya betygsättningen får en rad andra positiva effekter som att det stävjar att elever väljer bort svåra ämnen för att få upp betygen:

– Det löser också problemet med att dåliga skolor gör stora vinster och har stora utdelningar. Dåliga skolor avslöjas helt och brutalt och då lär de få svårt att rekrytera elever, säger han.

– Samtidigt är det inget problem att en bra friskola gör vinst om den har väldigt bra resultat som man kan bevisa med de här nya externa nationella proven.

Magnus Henrekson menar att det är tydligt att offentlig sektor behöver konkurrensutsättas för att skapa innovation och nytänkande. Det märks inte minst inom vård, äldreomsorg men även inom skolan. Men då krävs det att staten tydligt klargör spelreglerna kring till exempel betygsättningen och inför kännbara sanktioner vid missbruk och svaga prestationer. Om en skola inte sköter sig så ska det svida.

– Jag är förvånad över att de privata skolföretagen genom åren själva inte har kommit med genomarbetade förslag som omöjliggör fusk och betygsinflation, för det uppdagas ju en massa missbruk och felaktigheter hela tiden, säger han.

– Det finns egentligen bara ett sätt att hantera detta och det är att ha någon typ av tester och slutprov som kalibrerar systemet.

Invandrade elever halkar efter

Sverige måste alltså ta tag i ett antal övergripande frågor som påverkar alla skolor. Förutom betygssättningen och värderingen av kunskap pekar Magnus Henrekson också på att kursplanerna måste innehålla tydligare kunskapskrav. Han säger att han har stora förhoppningar på den utredning som har tillsatts, som också presenteras i februari nästa år. En tydligare kunskapsinriktning i kurs- och ämnesplanerna skulle starkt bidra till bättre resultat i svensk skola.

Men vad gör man för att hjälpa de elever som underpresterar i utanförskapsområden? Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren har till exempel visat att skillnaderna mellan elever med svensk bakgrund och invandrarbakgrund är stora.

I PISA når Sverige till exempel en delad 5:e plats 2022 jämfört med en delad andra plats i 2018 bland elever med minst en förälder född i Sverige. Elever med minst en förälder född i landet är den definitionen som OECD använder för elever med svensk bakgrund. Men när alla elever räknas med sjunker resultatet till 11:e plats 2022 respektive delad 7:e plats 2018.

Gabriel Heller-Sahlgren har också analyserat resultatet i PISA 2018 för skolor i utsatta områden.

Studien visar att elever i utsatta skolor presterar 94 poäng sämre än elever i icke-utsatta skolor. Det motsvarar kunskapen som inhämtas under nästan fyra år på högstadienivå.

Han menar att Sverige måste öppna för åtgärder särskilt inriktade på att hjälpa elever i dessa områden, inte tvinga på alla elever en enda lösning, vilket ofta är fallet i svensk skolpolitik.

Gabriel Heller Sahlgren förordar bland andra skolmodellen No excuses för dessa skolor, som han har analyserat i rapporten ”No Excuses – en skolpolitisk lösning för Sveriges utanförskapsområden”. No Excuses kombinerar ordning och reda med värme och uppmuntran. Den pedagogiska inriktningen innefattar ofta längre skoldagar, undervisning på lördagar och obligatorisk sommarskola. Den lärarledda undervisningen dominerar, skoluniform gäller, prov används för att fastställa problem och följa upp elevers framsteg över tid och specialundervisning i smågrupper är vanlig.

”Om en lärare idag tar i en elev så riskerar denne att bli avskedad.”

Även Magnus Henrekson ser möjligheterna med No excuses som idag kräver att ett antal lagändringar för att kunna genomföras i Sverige. Bland måste det lagstiftade elevinflytandet strypas.

I No excuses är det läraren som styr:

– Jag skulle säga att den är auktoritativ, inte auktoritär, där läraren är chefen i klassrummet och uttryckligen den person som kan saker, säger han.

Magnus Henrekson är kritisk mot en skola där lärarna inte vågar säga ifrån.

– Om en lärare idag tar i en elev så riskerar denne att bli avskedad. Det är så konstigt. Och för att lösa saker internt på skolan så skickas i stället en polisanmälan in, men alla vet att en polisanmälan bara leder till att den skrivs av. Polisen har inte tid med så små ärenden, säger han.

De tydligare kunskapskraven i läroplanen, som Magnus Henrekson efterfrågar, kan också få stor betydelse för elever och familjer som inte är så duktiga på det svenska språket.

– Eleverna i dessa områden har ofta inte föräldrar som kan hjälpa dem att förstå dagens fluffiga utvärderingskrav och hantera en massa konstiga inlämningsuppgifter, säger Magnus Henrekson.

Han skulle önska att regeringen öppnade för fler experiment i skolvärlden. Om till exempel en skola i ett utanförskapsområde inte fungerar är ofta den enkla utvägen att lägga ned den med följden att eleverna ska skjutsas omkring till andra skolor.

En mer produktiv väg är att låta några pionjärer driva skolan vidare och ge dem friare tyglar att utveckla undervisningen, lite som de amerikanska charterskolorna som har visat sig lyfta resultaten för elever i utanförskapsområden. Dessa skolor praktiserar ofta lite olika varianter av No excuses-pedagogiken i undervisningen.

– Det blir ett experiment för att se om det fungerar, men det vill man ju inte ha i Sverige. I stället måste alltid allt ändras överallt om något ska ändras. Det måste vara likadant på alla ställen, säger Magnus Henrekson.