DEBATTEN OM OFFENTLIGT SLÖSERI

Så vaskade kommunen en miljard på Skolplattformen – ”Som The Office”

Drygt en miljard i sjön, läckta personuppgifter och skandaler. Stockholms stads satsning på Skolplattformen blev ett praktfiasko som retade upp föräldrar, elever, lärare och skattebetalare för att sedan läggas ned. ”Tragikomiskt”, säger Olle Lidbom, som granskat projektet i en ny bok.

Skolplattformen är ett IT-projekt som startades av Stockholms stad år 2012 med syftet att skapa en gemensam digital plattform för alla stadsdelar, skolor och förskolor i kommunen. Plattformen skulle innehålla funktioner för bland annat kommunikation, schema, frånvaro, betyg och pedagogisk dokumentation.

Projektet slutade som ett fiasko. Sex år efter lanseringen har Stockholm valt att ersätta systemet efter att Skolplattformen i flera års tid mötts av kraftig kritik från föräldrar, elever och lärare. Utöver stora problem för användarna att använda plattformen har personuppgifter läckt, något som Stockholms stad fick böta fyra miljoner kronor för, och totalt har projektet kostat 1 256 403 724 kronor, utöver tjänstepersoner och lärares arbetade timmar.

Medieanalytikern Olle Lidbom har kartlagt hela processen i boken Skolplattformen – en sann historia om miljarder, konsulter, föräldrar och barn. Boken går ut på att förklara varför Stockholms stad la 1,3 miljarder i en IT-plattform som inte fungerade, som var full med säkerhetshål och som var tvungen att skrotas efter bara några år.

”The Office-miljöer”

Olle Lidbom berättar att det inte går att koka ner svaret till en enskild anledning, men att det finns ett par saker som sticker ut. Dels att de knappt involverade lärare, vårdnadshavare eller elever under utvecklingen av plattformen, dels att Stockholms stad ansåg att de själva hade för låg IT-kompetens och därmed lät hundratals olika konsulter och jurister i princip driva hela utvecklingen.

– De hamnar snabbt i ett beroende av inköpta projektledare och IT-konsulter. Det finns en scen i boken i boken där en underleverantör ska komma och ha ett möte med Stockholms stad och i rummet sitter det 20 stycken inhyrda IT-konsulter och en tjänsteman från Stockholms stad, säger han.

Olle Lidbom menar att det är tydligt att konsulterna många gånger tog beslut för sitt eget bästa, och inte för Stockholms stad, något som han tycker är mer eller mindre korruption. Han kallar hela projektledningen för undermålig.

– Den har varit väldigt dåligt dokumenterad, väldigt dåligt strukturerad, och det svårt att se vem som är beställare och vem som äger den här produkten. De gör egentligen alla fel som en professionell IT-projektledare ska göra, och ändå har de fakturerat enorma summor, säger han.

”Gerillaföräldrarna” utsatta för obstruktion

Skolplattformen har varit kantad av olika skandaler. En briserade i februari 2021 efter att två föräldrar, som Olle Lidbom kallar för ”gerillaföräldrarna”, lanserar en egen app som hämtar data från Skolplattformen men erbjuder en smidigare användarupplevelse.

I stället för att välkomna förbättringarna väljer Stockholms stad att lägga tid och resurser på att motarbeta föräldrarna genom att försöka sabotera appen, polisanmäla föräldrarna och anmäla de till Datainspektionen.

– Det är nästan så mycket David och Goliat som det går att få i en berättelse, säger Olle Lidbom.

Ett exempel är när ”gerillaföräldrarna” begär ut mejl, enligt offentlighetsprincipen, om Skolplattformen. De beger sig till Stockholms stads vaktmästeri, men i stället för att få handlingarna digitalt eller utskrivna så har juristerna i projektet beordrat vaktmästeriet att skriva ut mejlen på ett sätt som gör att de inte går att läsa: ett papper innehåller alla datum för mejlen, nästa innehåller alla avsändare, det tredje alla ämnesrader och sen blir de ihopblandade utan sidnummer.

– Det är uppenbar obstruktion. Det är upprörande att man motarbetar medborgare som utnyttjar sin rätt till offentlighetsprincipen, säger Olle Lidbom.

”Tragikomiskt”

Ett problem med haveriet med Skolplattformen är att ingen vill ta ansvar för det som skett. Under utvecklingen av projektet har det funnits tre olika skolborgarråd, Olle Burell, Lotta Edholm och Isabel Smedberg-Palmqvist. Endast den förstnämnda har tackat ja till att bli intervjuad i boken, och är också ovillig att ta ansvar, enligt Olle Lidbom.

Innan han började skriva boken visste han inte hur pass illa projektet var skött.

– Det är nästan The Office-miljöer som jag beskriver emellanåt. Att det var så pass tragikomiskt, det visste jag inte när jag började skriva boken, säger han.

Hur har det här påverkat förtroendet för Stockholms stad tror du?

– Jag tror att det här är jättedåligt för Stockholms stad. Jag tror inte att det hade blivit en lika stor skandal om man lagt 1,3 miljarder som resulterat i en bra produkt. Men alla inser hur otroligt dålig den blev, och det upprör.

Vad kan andra kommuner lära sig av det här?

– Det finns framför allt två saker. Dels att lyssna på användarnas behov, dels att inte dra i gång ett sådant här stort IT-projekt om man saknar kompetensen att projektleda det, avslutar Olle Lidbom.