ENERGIPOLITIK

Regeringen vill ge stöd till vindkraft

Regeringen vill skapa ett nytt stöd för landbaserad vindkraft.

En miljard kronor i höstbudgeten ska gå till ökad energiförsörjning och för att främja grön omställning.

”Jag välkomnar regeringens förslag om att skapa ett incitamentssystem för att stärka acceptansen för vindkraft”, säger Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, till TN.

En miljard kronor i budgeten för 2025 föreslås gå till ett nytt investeringsstöd för elsystemet som regeringen kallar "kraftlyftet", ersättning till kommunerna för utbyggnad av vindkraft och till ett pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet.

Vindkraftsstödet ska utformas så att kommunerna får stöd motsvarande intäkterna från fastighetsskatten på vindkraft. Det ska dels stärka incitamenten att bygga och godkänna nya vindkraftverk men det omfattar också befintliga vindkraftverk som finns på land i dag.

Medlen ska också gå till insatser för att förbättra förutsättningarna för ny fossilfri elproduktion.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att regeringen stärker forskning och utveckling för kärnteknik och batterier.

– Det är viktigt att regeringen nu arbetar med lösningar för både det korta och långa perspektivet. Kärnkraftssatsningen är mycket viktig men får inte ske på bekostnad av lösningar som kan ta oss igenom de kommande tio - femton åren. I det tidsperspektivet behöver andra kraftslag byggas ut, säger Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv.

Han fortsätter:

– Jag välkomnar regeringens förslag om att skapa ett incitamentssystem för att stärka acceptansen för vindkraft. Kommuner och närboende som tar ett viktigt ansvar för Sveriges utveckling ska inte gå lottlösa.

I det korta perspektivet har Sverige mycket installerad effekt som inte kommer användarna till godo, betonar Jan Olof Jacke.

– En marknadsmodell som bygger på systemvärde och understödjer lösningar som gör mer av den installerade effekten tillgänglig för användarna behöver utvecklas snabbt. Det kan handla om att skapa en marknad där väderberoende kraftslag kombineras med lagringslösningar, kompletterande produktion i t ex gasturbiner eller med avtal om användarflexibilitet.

– Vi behöver klara klimatomställningen och våra förutsättningar är bättre jämfört med många andra länder. Det behövs en ökad politisk samsyn kring vilket Sverige vi vill se 2045 och vad vi är beredda att göra för att ta oss dit, säger han.

Niklas Svahn/TT

Maria Davidsson/TT