BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN
Hopp om bättre vägar - men tufft för järnvägen
Regeringen vill öka anslagen för vägar, så att det eftersatta underhållet kan åtgärdas till 2037.
Men för järnvägen kommer underhållsskulden vara fortsatt stor.
Regeringen presenterar i dag sin infrastrukturproposition för perioden 2026-2037. Den totala ramen för nyinvesteringar, drift och underhåll av Sveriges transportsystem är känd sedan tidigare - 1 171 miljarder kronor.
Det är, enligt infrastrukturminister Andreas Carlson (KD), en ramhöjning med 27 procent, jämfört med nuvarande infrastrukturplan.
– Det är en historisk satsning på infrastruktur och behoven är stora. Man behöver inte färdas många mil i vårt land för att se att vägar och järnvägar behöver förbättras, säger Carlson.
Mer till vägar
Nytt i infrastrukturpropositionen är hur de 1 171 miljarderna ska fördelas. Av den summan föreslås 607 miljarder användas för nyinvesteringar i transportsystemet.
Cirka 210 miljarder går till drift och underhåll av järnväg och 354 miljarder till drift och underhåll av väg.
I praktiken blir pengarna till nyinvesteringar, drift och underhåll ytterligare 59 miljarder mer, eftersom anslagen till själva myndigheten Trafikverket inte längre ska tas från infrastrukturbudgeten.
Enligt Carlson ökar därmed pengarna till vägunderhållet med 53 procent jämfört med nuvarande infrastrukturplan.
– Nu bryts den destruktiva trenden att slarva med underhållet, säger han.
Trafikverket har bedömt att pengarna räcker för att kunna åtgärda hela det eftersatta underhållet för väg.
Tufft för järnväg
Men för järnvägen ser det tuffare ut. Anslagen för underhåll och drift av järnväg ökar visserligen, enligt Carlson, med 18 procent. Men Trafikverket har bedömt att bara 10–15 procent av det eftersatta underhållet kommer att kunna åtgärdas fram till 2037. Underhållsskulden för järnvägen är på 90 miljarder kronor.
Enligt regeringen innebär dock infrastrukturpropositionen att Trafikverket får så mycket pengar som man klarar av att hantera när det gäller underhåll av järnväg under perioden fram till 2037.
– Vi maxar järnvägsunderhållet, säger Carlson.
Han medger dock att det behövs mycket mer pengar på järnväg.
TT: Men finns inte risk för tågkaos och fortsatt många förseningar?
– Det kommer att vara en tuff period även framöver, säger Carlson.
– Men jag tror att alla förstår att om man under decennier underhållit järnvägen för dåligt, så tar det tid att vända detta.
Niklas Svahn/TT
Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv, välkomnar satsningen.
– Regeringen går från ord till handling och lägger om infrastrukturpolitiken med fokus på tillväxt och sysselsättning, säger han, och fortsätter:
– Det är särskilt positivt att regeringen tar tag i underhållsskulden. Hela underhållsskulden på det statliga vägnätet kan tas tillbaka till 2037, samtidigt som underhållsskulden på järnvägen börjar amorteras av.
– Detta handlar inte bara om pengar, regeringen levererar ett välkommet omtag i infrastrukturpolitiken genom att bland annat öppna för nya finansieringsformer i infrastrukturprojekt, stärka Trafikverkets kostnadskontroll och fokusera på samhällsekonomisk lönsamhet. Även det ökade fokuset på näringslivets behov av nya investeringar är ett välkommet steg i rätt riktning.
