DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Stora brister i elevers it-kunskaper
Fyra av tio svenska tonårselever har stora luckor i it-kunskaper, och presterar på en låg eller mycket låg nivå.
Det visar en internationell mätning där Sverige deltagit för första gången.
Svenska ungdomar använder i hög grad paddor, mobiler och datorer, både i skolan och på fritiden. Men fram till nu har det varit okänt vad eleverna faktiskt kan utföra med en dator vad gäller att söka, granska och presentera information.
Resultaten från den internationella studien Icils visar att 39 procent av svenska åttondeklassare presterar på en låg eller mycket låg nivå.
– Det är allvarligt, för det innebär att en stor andel elever saknar färdigheter som behövs för att vara en aktiv samhällsmedborgare, säger Anna Castberg, chef för Skolverkets analysavdelning.
En ungefär lika stor grupp, 41 procent, av åttondeklassarna har en grundläggade it-färdighet. Återstående 20 procent, det vill säga en minoritet, kan självständigt lösa olika uppgifter.
Flitiga användare
Andelen lågpresterande kan ses mot bakgrund av att de svenska eleverna, tillsammans med de danska, är de som i högst grad använder digitala verktyg dagligen i skolan. Sverige, Norge och Danmark har också högst andel elever som uppger att de i skolan lärt sig söka information på nätet och att vara källkritiska.
– De allra flesta elever säger att de fått den typen av undervisning. Sedan kan man ju konstatera att mer behöver göras för att alla svenska åttondeklassare ska vara på åtminstone en grundläggande nivå i digital kompetens. Det finns inte något likhetstecken mellan att använda digitala verktyg i stor utsträckning och ha hög kompetens, säger Anna Castberg.
"Finns mer att göra"
I en jämförelse med de övriga 30-tal deltagande länderna ligger Sverige på elfte plats, poängmässigt långt från ledande Sydkorea, Tjeckien och Danmark.
– Det finns en utvecklingspotential för svenskt skolväsende. Inte minst när vi kan se att andra nordiska länder, och framför allt Danmark, presterar bättre. Det kan till exempel bero på hur man lägger upp undervisningen, och här finns det sannolikt mer att göra, säger Anna Castberg.
En frivillig del av testet handlar om att förstå grunderna för programmering. Där presterade 34 procent av de svenska eleverna på en låg eller mycket låg nivå. Av de 21 länder som deltog placerade sig Sverige i mitten.
Likt andra internationella kunskapsmätningar visar Icils också på stora skillnader beroende på bakgrund. Elever från välutbildade hem har betydligt bättre resultat än elever från socioekonomiskt svagare hem.
Anna Lena Wallström/TT
Fakta
Icils (International Computer and Information Literacy Study) undersöker åttondeklassares digitala kompetens.
Ansvarig för studien är den internationella forskarorganisationen IEA.
Studien har genomförts 2013, 2018 och 2023.
Drygt 30 länder har deltagit i Icils 2023. Sverige var med för första gången.
I Sverige deltog 3 400 elever, de flesta är födda 2008.
Skolverket är ansvarigt för den svenska delen av Icils.
Icils är det första stora testet av svenska elevers digitala kompetens.
Källor: IEA och Skolverket
Fakta
I Icils delas testresultaten upp i fem nivåer:
Under nivå 1: Eleven klarar bara det allra enklaste, om den får tydliga instruktioner. (I Sverige presterar 14 procent på denna nivå.)
Nivå 1: Basala kunskaper (25 procent)
Nivå 2: Grundläggande nivå (41 procent)
Nivå 3: Eleven visar självständighet i sin datoranvändning. Kan självständigt söka, hitta och kritiskt utvärdera information. (19 procent)
Nivå 4: Avancerad nivå (1 procent)
EU-kommissionen har satt som mål att andelen lågpresterande (under eller på nivå 1) åttondeklassare i EU inte ska vara högre än 15 procent år 2030.
Källa: IEA
