DEN SVENSKA EKONOMIN

Demirok: Regeringen sviker arbetslösa – ”Nästan backat bandet”

Regeringen negligerar arbetslösheten, friskolorna behöver hårdare regler och det räcker inte att sälja Bilprovningen, menar centerledaren Muharrem Demirok. På senare tid har krisrubrikerna om honom avlöst varandra, men i en exklusiv intervju med TN vill han hellre tala om andra kriser – kriser som han klandrar regeringen för.

En liten gallisk by som håller omgivningen stången. Centerledaren Muharrem Demiroks beskrivning av gehöret för delar av partiets politik är talande, men säger kanske också indirekt något om situationen för 48-åringen. Medieuppgifter har florerat om internt missnöje och nyligen krävde ordföranden för ungdomsförbundet partiledarens avgång. Om Muharrem Demirok går in i riksdagsvalet om två år som partiordförande återstår att se, men här och nu säger han sig lägga all energi på att vända skutan Sverige åt rätt håll. Till att börja med arbetsmarknaden.

– Jag tror att väldigt många känner en granne eller en vän som är arbetslös. Det här slår nu i alla kategorier. Ung som gammal, infödd som inflyttad, akademiker. Den slår rakt över och har cementerat sig på en hög nivå och fortsätter att stiga. Samtidigt som ekonomin går jättebra. Det borde oroa fler än bara Centerpartiet. Inte bara näringslivet, utan fler politiker. Det signalerar ju någonting, säger Muharrem Demirok.

Siffror från Arbetsförmedlingen visar att arbetslösheten i Sverige har stigit i över ett år och fortsätter uppåt. Närmare 362 000 personer var arbetslösa i slutet av oktober, en ökning med 27 000 på ett år.

Sågar nytt golv för arbetskraftsinvandring

Muharrem Demirok menar att regeringen har negligerat frågan och i stället för att förenkla har gjort det svårare för företagen att anställa.

– Man tog bort nedsättningar av arbetsgivaravgiften, inte minst för unga. I vissa branscher, jag besökte Visita igår, slår det jättehårt. Där är en väldigt stor andel av de anställda unga. Man har ökat kostnaderna för företagen med sjuklöneansvar och liknande. Det är svårt att förstå varför man har gjort de här sakerna.

A-kassan bör ses över, kostnaderna för företagen sänkas generellt och regelförenklingar behöver gå från ord till handling, enligt centerledaren.

– Man har inte heller fortsatt den reformeringen av Arbetsförmedlingen som skulle behöva ha gjorts, utan man har stannat upp det och nästan backat bandet tillbaka.

Allvaret i den rådande situationen underskattas, varnar han.

– Det kommer att påverka Sverige under en lång tid framöver. Det innebär någonting för företagen. Det innebär någonting för tillväxten i det här landet. För det är missade skattekronor till välfärden vi pratar om här.

Många som vill flytta till Sverige har fått det svårare att göra det på grund av höjt lönegolv. Vad tänker du kring det?

– Jag har inte mött någon som har kunnat förklara det beslutet från regeringen på ett tillfredsställande sätt. Annat än att man vill göra det svårare för människor från andra länder att komma hit. Det kokar ner till det. Det finns ingen sund företagsekonomisk förklaring i det där.

– Att det fuskades tidigare i det här systemet, det är vi alla helt medvetna om. Den dörren täpptes till. Jag kan också lite självkritiskt säga att det första lönegolvet som sattes kanske var för lågt. Men i flera branscher finns det ju branschspecifika kollektivavtal till exempel som är till för att just skapa en förutsättning för att hålla fuskarna borta.

Samtidigt råder ju nästan konsensus på båda sidorna om att det ska vara så här.

– Konsensus skulle jag inte säga.

Men det finns en väldigt stark majoritet.

– Och mitt i det hela finns en liten gallisk by.

Ja, just det. Ni är den galliska byn då.

– Precis, i det här havet av, vågar jag påstå, oförstående politik. Det är jättesvårt att se varför man ska göra det svårt för företag att få tag i den kompetens man behöver, och varför man ska göra det svårt för människor som vill vara med och bidra i Sverige till att faktiskt komma hit och få ett jobb. Det är hål i huvudet och kommer att skada svenskt näringsliv och tillväxt markant.

”Vi är beredda att säga ja till ny kärnkraft om det finns förutsättningar på marknaden.”

Muharrem Demiroks kritik mot regeringen avtar knappast när elkrisen kommer på tal. Allt för länge har skuldfrågan skickats fram och tillbaka mellan de politiska grupperingarna, menar han och säger sig vilja undvika ett skyttegravskrig om olika enskilda energislag.

– Jag vill se konkreta förslag på vad vi gör här och nu. Jag har varit med och tagit Centerpartiet på en resa när det gäller energiproduktionen. Alla vet hur känslig kärnkraftsfrågan har varit för Centerpartiet. Men vi har nu landat också i en punkt där elkrisen i Sverige är överordnad i princip allt annat. Vi måste skapa förutsättningar för mer elproduktion i Sverige. Annars så kommer vi att halka efter i klimatomställningen, säger han.

Han fortsätter:

– Vi är beredda att säga ja till ny kärnkraft om det finns förutsättningar på marknaden. Men vi är också beredda att säga ja till anslutningsavgifter till havsbaserad vindkraft.

För att möta den utmaning som elkrisen innebär för såväl basindustri som nya företag föreslår Centerpartiet en kriskommission.

– Vi är beredda att göra det som krävs för att säkra fossilfri elproduktion i Sverige. Men då måste man utgå från alla de tre perspektiven: det kortsiktiga, det medellångsiktiga och det långsiktiga. Är det så att det på lång sikt finns förutsättningar att bygga kärnkraft, då kommer inte vi stoppa det. Men jag vill inte heller se en regering som stoppar det som på kort sikt skulle ge effekt.

Hur ser utsikterna ut att få till den här kriskommissionen?

– Dåliga, skulle jag säga. Vi har sedan dag ett lyft den här frågan. Nu har Magdalena Andersson anslutit till linjen att de är beredda att ta långsiktiga energipolitiska samtal. Men vi har ju inte fått något sådant inflytande överhuvudtaget. I början hånades det från regeringens sida och sa att ”vi inte har tid med fikasamtal”. När pressen har ökat alltmer på regeringen har man sagt att dörren alltid står öppen. Fast det är ju inte fikasamtal vi är ute efter. Det är faktiska diskussioner om långsiktighet som skapar förutsättningar för flera mandatperioder.

Vill sälja fler statliga bolag

Regeringens retorik skapar osäkerhet i vartenda styrelserum när styrelser fattar beslut utifrån den politiska kontexten de befinner sig i, menar han. I nuläget råder en ond spiral där det svenska näringslivet och den svenska tillväxten får stå för kostnaderna i form av utebliven elproduktion, enligt Muharrem Demirok.

– Ebba Busch riskerar att gå till historien som den minister som inte tillförde en enda kilowattimme till vårt energisystem. Det tycker jag är oerhört allvarligt.

Trots hårda tongångar finns det alltjämt områden där de forna alliansvännerna är överens. Att finansminister Elisabeth Svantesson (M) meddelade att Bilprovningen ska säljas välkomnas av Muharrem Demirok.

Centerpartiet är, som jag förstår det, det parti som är mest positivt till att sälja statliga företag?

– Absolut, så kan man säga. Jag skulle väl vilja uttrycka det som att vi är det partiet som ser minst anledning till att staten ska driva företag. Det finns så många andra sätt att lösa den typen av uppgifter. Ett statligt bolag är inte alltid den bästa. Sen finns det intressen som man behöver skydda.

– Kraftproduktion är ju en sådan sak där man behöver det, särskilt i den omvärlden vi befinner oss i. Det innebär inte att kraftproduktion måste vara statlig, däremot behöver det finnas en sammanhållande kraft som är den statliga och att det finns ett intresse kopplat till det.

Finns det några fler exempel på vilka företag som skulle kunna säljas? Finns det några lågt hängande frukter man skulle kunna?

– Ja, det finns ju flera. Vi har ju varit inne och tittat på LKAB till exempel som man skulle kunna se över. Vi skulle kunna titta på även svenska statens ägande i skogen. Där kan man också se att svenska staten inte är den bästa på att sköta sin skog. Ofta när vi diskuterar biologisk mångfald och liknande så lyfts problemen. Då ser man ofta statliga skogsägandet som anledningen till att man lyfter sin kritik. Inte den småskaliga familjeägda skogen.

Hårdare linje mot friskolor

Under Muharrem Demiroks tid som partiordförande har en hårdare linje mot friskolor blivit allt tydligare. Partiet vill numera begränsa möjligheterna för skolföretag att ta ut vinst och att offentlighetsprincipen även ska gälla även för friskolor. I branschen finns ”ett antal riktiga skojare”, menar han.

– Jag har i alla samtal jag har haft med friskoleföreträdare sagt att Centerpartiet är er bästa vän därför att vi kommer också att säga sanningen om det som är dåligt nu. Den tuffare retoriken har inte varit mot friskolor generellt. Utan det har varit mot de friskolor som inte bara har misskött sig utan som faktiskt har lurat generationer av elever och deras utbildning. De drar ner hela systemet, säger han.

De som drabbas är såväl elever som seriösa friskoleföretag, anser Muharrem Demirok, men han tycker sig se en omdaning i debatten och en förändring i friskolevärlden till det bättre. Dock varnar han för att diskussionen riskerar att kantra.

– Det har blivit en diskussion om friskolors vara eller icke vara. Och den debatten önskar jag att fler företrädare också från friskolvärlden hade klivit in i.

Även vinstfrågan tenderar att hamna snett, menar han.

– Vinst har blivit på något sätt någonting som man tar ut och sen skickar till Guernseyöarna. Det har fått en negativ klang. Men vinst är ju en förutsättning för att du ska kunna investera i bättre skolor, att öka kvaliteten ytterligare.

Historieskrivningen om den svenska skolan behöver revideras, menar han.

– Var svensk skola bra när det inte fanns alternativ? Nej, den var i många delar bra, men också i många delar ganska kass. De barn som inte kunde välja, eller framför allt välja bort, skolan, lider än idag av det. Man ska komma ihåg att tanken inte är att en friskola ska vara en konkurrent till den kommunala skolan, utan ett komplement.