DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Stort mattelyft för svenska elever – ”Glädjande”
Svenska åttondeklassare går mot den internationella trenden och förbättrar sina resultat i matematik. Snittpoängen är den högsta på decennier i kunskapsmätningen Timss. ”Det är glädjande att svenska elevers matematikresultat ökar men vi gör det från alldeles för låga nivåer”, säger skolexperten Gustav Blix.
Efter en rad internationella mätningar som pekat på att kunskapsresultaten går åt fel håll, eller bara står still, visar Timss 2023 att både fjärde- och åttondeklassare presterar signifikant bättre i matematik än i mätningen 2019.
Åttondeklassarna har inte haft ett bättre resultat på hela 2000-talet och fjärdeklassarna, som inte varit med lika länge, får sina högsta poäng hittills.
Åttondeklassarna ligger därmed över EU-/OECD-snittet, och fjärdeklassarna på snittet, efter att ha legat under i föregående Timss. De svenska åttondeklassarna är nu bland de tio bästa länderna. Det kan förklaras med att Sverige är nästan ensamt om en tydligt positiv utveckling sedan förra mätningen.
Bäst är återigen Singapore, följt av Taiwan och Sydkorea.
I naturkunskap är resultaten oförändrade för de svenska eleverna jämfört med Timss 2019, och Sverige ligger kvar ovanför EU-/OECD-snittet. Bäst även där är Singapore.
Matematikresultaten är överraskande eftersom ämnet inte är svensk skolas paradgren. Skolverkets statistik visar att många av dem som inte blir behöriga till gymnasiet har misslyckats i just matematik. Och i den senaste Pisamätningen rasade matteresultaten. Då lyftes pandemin som en bidragande orsak.
Det är främst killarna som förbättrat resultatet. Framför allt i fjärde men också i åttonde klass har pojkarna signifikant högre poäng än flickorna.
”Glädjande”
Timss visar också att det framför allt är de duktigaste eleverna i årskurs 8 som förbättrat matteresultatet. Det redan stora spannet mellan lägsta och högsta poäng har alltså ökat.
–Det är glädjande att svenska elevers matematikresultat ökar men vi gör det från alldeles för låga nivåer. Att tre av tio åttondeklassare fortsatt befinner sig på låg eller under låg nivå är oroande, inte minst för att det i förlängningen får negativa konsekvenser för vårt kunskaps-och innovationsberoende näringslivs kompetensförsörjning, säger Gustav Blix, policyexpert grundskola Svenskt Näringsliv.
–Vi behöver fler insatser som en bättre kursplan och fler välutbildade matematiklärare. Vi behöver även arbeta vidare för att lyfta matematik och naturvetenskap hela vägen från förskola till forskning, lägger han till.
Timss visar att det fortfarande är elever från välutbildade, gynnade hemförhållanden som klarar sig bäst. Svensk skola har inte blivit bättre på att kompensera för elevers olika sociala bakgrund. Bland åttondeklassarna skiljer det nära 100 poäng i matematik, beroende på bakgrund. Det motsvarar flera skolår av kunskapsinhämtning.
– Det här är självklart ett positivt besked men också ett besked med en viss besk eftersmak, säger utbildningsminister Johan Pehrson (L) på en pressträff.
Sämre i naturkunskap
Han säger att en del i det "beska" är att andelen tioåringar som presterar på den lägsta nivån nästan fördubblats i naturkunskap.
– Vi ser att eleverna går åt olika håll och att isärdragningen är tydlig, inte minst gällande naturkunskap, säger Pehrson.
Skolminister Lotta Edholm (L) lyfter också klyftorna mellan eleverna som ökat.
– Sverige är sämst på att kompensera för skillnader i hemförhållanden, säger hon.
Även Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Åsa Westlund pekar på att klyftorna ökat. ”Det är glädjande att fler elever får höga resultat, men den bristande likvärdigheten är ett stort problem som regeringen inte har någon politik för", skriver hon i en kommentar.
