DEBATTEN OM GÅRDSFÖRSÄLJNING

Ministerns besked: Då införs gårdsförsäljning – även på söndagar

Regeringen går vidare med lanseringen av gårdsförsäljning och siktar på 1 juni som startdatum. I en exklusiv intervju med TN berättar socialminister Jakob Forssmed om planerna – och bemöter samtidigt företagens kritik. "Jag förstår, självklart gör jag det", säger han.

Sverige kommer att införa gårdsförsäljning den 1 juni i år. Det beskedet ger socialminister Jakob Forssmed (KD) efter att EU:s så kallade frysningsperiod nu har gått ut. När Portugal tidigare i höstas valde att protestera mot Sveriges förslag, blev regeringen tvungen att dels svara på Portugals kritik, dels vänta ytterligare tre månader innan de kunde ta nästa steg.

Nu har den tiden passerat och eftersom varken kommissionen eller något annat medlemsland haft några ytterligare invändningar tolkar regeringen det som att den har fått grönt ljus för att gå vidare med sitt förslag.

– Jag är naturligtvis väldigt glad över att jag nu kan gå med en proposition till riksdagen om någon vecka, där vi lägger fram ett förslag som möjliggör för gårdsförsäljning. Efter decennier av diskussioner, utredningar och försök så lyckas vi nu hitta en formel för att gå fram med detta samtidigt som vi också bevarar och värnar Systembolagets detaljhandelsmonopol. Båda de här sakerna är viktiga, inte minst för de små tillverkarna, säger Jakob Forssmed till TN.

Många av dem kommer nu att kunna erbjuda dem som besöker tillverkningsstället möjligheten att köpa med sig dryck hem efter att de genomgått en provning eller en rundvandring.

– Men vi vet ju också att Systembolaget är en viktig kanal för små dryckestillverkare. Så det är viktigt också av det skälet att vi värnar detaljhandelsmonopolet.

Har du känt dig säker på att det här skulle gå igenom?

– Vi har ju gjort en väldigt noggrann beredning innan vi gick fram med det här förslaget till EU-kommissionen i den här notifieringsprocessen. Men det är samtidigt väldigt komplex materia. Många har haft uppfattningar om hur väl detta är kompatibelt med EU-rätten och remissinstanserna och utredningarna pekar ju i olika riktning. Så helt säker har man ju inte kunnat vara. Vi har fått göra den bästa möjliga beredningen och bedömningen av vad vi tror.

– Och nu är det ju 26 av 27 länder som inte har några invändningar och kommissionen har inte det heller. Därmed inte sagt att det inte kan uppstå EU-rättsliga komplikationer längre fram i form av domstolsprövningar och annat. Men så här långt så får man säga att nu har vi verkligen fått ett kvitto på att det vi har gjort och det förslag vi har gått fram med är välavvägt.

Proposition nästa vecka

Nu blir alltså nästa steg i processen att ta fram en proposition. Jakob Forssmed meddelar att det kan bli aktuellt med några ”lagtekniska justeringar”, men att innehållet i övrigt och själva regelverket som sådant kommer att vara detsamma som tidigare presenterats. Och även den tidsplan som tidigare kommunicerats ligger alltså fast.

– Absolut. Vi går fram med beslut om proposition redan nästa vecka. Därefter går jag med den till riksdagen. Sen är det riksdagsbehandling. Och om inget oväntat tillstöter i riksdagen så är det i kraft att börja gälla från den första juni.

Är det realistiskt att tidsplanen håller med tanke på att EU-processen ändå har tagit tre månader längre än vad man kanske hoppades på inledningsvis?

– Det skulle jag absolut säga. Vi har ju hela tiden sagt att de här datumen gäller under förutsättning att vi får en relativt smidig EU-process. Nu har vi fått det. Den hade kunnat vara ännu lite kortare men jämfört med en del andra notifieringsprocesser så har detta gått relativt smidigt.

– Sen kommer kommunerna att börja utföra tillstånd och så för de enskilda tillverkarna och jag kan ju inte garantera i vilken hastighet det arbetet går. Men lagstiftningen kommer att kunna vara på plats den första juni.

Kommunerna får tillsynsansvar

Eftersom kommunerna redan har upparbetade processer kring att utfärda olika typer av tillstånd räknar Jakob Forssmed med att även den delen av processen kommer att gå ”relativt smidigt”.

Det kommer att vara kommunerna som ansvarar för tillsynen av de aktörer som väljer att införa gårdsförsäljning och kommunerna kommer även att ha möjlighet att reglera öppettiderna.

– Det finns maxtider angivet i lagstiftningen som man inte får överskrida, sen finns det en viss frihetsgrad för kommunerna inom den ramen. Men de kan aldrig gå längre än lagstiftningen.

Och det blir alltså möjligt att ha öppet på söndagar?

– Ja det blir det, mellan 10 och 20. Och då fungerar det precis som de andra dagarna.

Måste man sälja mat för att få lov att sälja exempelvis vin?

– Nej, här är det ju besöket som står i fokus. Det här är inte restaurangverksamhet så det handlar inte om utskänkningstillstånd på det sättet. Utan när det gäller just själva gårdsförsäljningen så är det ett besök det handlar om. Det är en betald föreläsning, dryckesprovning, rundvandring, studiebesök. Det är den typen av upplevelse som man nu kan komplettera med att också ha en viss försäljning under förutsättning att man till exempel inte är en jättestor tillverkare.

”Vår bedömning är att vi behöver göra de här begränsningarna för att det här ska vara möjligt att genomföra efter decennier, samtidigt som vi värnar detaljhandelsmonopolet.”

När regeringen i somras lanserade sin modell för gårdsförsäljning möttes de av både jubel och kritik. Det tänkta upplägget innebär en del restriktioner, exempelvis kring hur mycket bolaget får tillverka, och som vinförsäljare måste man ha odlat sina druvor själv. Dessutom får bolaget inte vara för stort eller ha något större bolag i den bakomliggande ägarstrukturen.

Kritikerna menar att kravet på en högsta produktionsmängd innebär att företagen förr eller senare måste välja mellan att satsa på sin produkt och utveckla sitt bolag, eller att inte växa för mycket och i stället hålla sig till att vara en besöksdestination.

Hur ser du på den kritiken?

– Ja, jag är inte förvånad och det är inte heller förvånande att man diskuterar det här. Så blir det vid alla tillfällen när man gör olika typer av gränsdragningar. Mitt besked är bara att vår bedömning är att vi behöver göra de här begränsningarna för att det här ska vara möjligt att genomföra efter decennier, samtidigt som vi värnar detaljhandelsmonopolet. Och jag vet också att för väldigt många mindre tillverkare i Sverige också för många som ligger över den här gränsen, så är möjligheten att sälja via det lokala sortimentet, inte minst på Systembolaget, väldigt viktigt. Så det vill ju vi bevara.

– Men jag förstår diskussionen, självklart gör jag det. Men de här begränsningarna har satts för att just motivera det här förslaget EU-rättsligt och då behöver det vara småskaligt, hantverksmässigt och det behöver finnas begränsningar i att det inte är vanlig detaljhandel det handlar om utan det är besöket som står i centrum för lagstiftningen.

Ska gälla i sex år

Den nya lagen kommer att gälla i sex år, för att sedan utvärderas.

– Vår ambition är förstås att det här ska bli permanent. Det är med den inställningen vi går in i detta. Men utredningen föreslog och sen har ju också Lagrådet bekräftat att det är klokt att göra det här till en tidsbegränsad lag initialt just för att inte riskera detaljhandelsmonopolet.

– Om det här mot all förmodan skulle visa sig inte vara kompatibelt med EU-rätten så kommer detaljhandelsmonopolet att vara kvar. Det är det som är prioriterat.

När Sverige i somras hade informerat EU-kommissionen om planerna på gårdsförsäljning dröjde det inte länge förrän det stötte på patrull. Bland de internationella kritikerna fanns allt från vinproducenter som ansåg att det var orättvist att de svenska vinodlarna skulle få en exklusiv försäljningskanal, till nykterhetsorganisationer som såg satsningen som ett slag mot den europeiska folkhälsan. Och så småningom satte alltså Portugal ner foten genom att komma med ett så kallat detaljerat yttrande.

”Det går förstås inte att utesluta att det blir en prövning av detta men då är min bedömning att vi kommer att klara det.”

Men även om det alltså inte längre finns något som formellt sett stoppar Sverige från att gå vidare med förslaget, så finns det heller ingenting som hindrar att den svenska gårdsförsäljningen blir ett fall för EU-domstolen längre fram.

Men med tanke på hur EU-processen sett ut hittills, tar Jakob Forssmed den risken med ro.

– Den här processen finns ju till för att identifiera just om det skulle bryta mot EU-rättsliga fördrag. Så på det sättet så tycker jag att vi har fått råg i ryggen för att den här modellen är välavvägd och kommer att fungera. Men det går förstås inte att utesluta att det blir en prövning av detta men då är min bedömning att vi kommer att klara det.

Men om det inte blir någon prövning, alternativt om Sverige går vinnande ur ett sådant rättsfall, och ni efter de här sex åren tycker att allt fungerar fint, kan de då bli aktuellt med en utbyggnad? Att det blir möjligt att sälja mer eller att fler företag får möjlighet att sälja sina produkter?

– Jag vill nog inte nu börja diskutera en eventuell framtid på det sättet med hur ett sådant förslag skulle se ut. Nu har vi fullt fokus på att implementera det här förslaget. Det är första gången vi gör det här. Ingen annan har lyckats lägga fram en proposition som faktiskt klarar att införa möjligheten till gårdsförsäljning och samtidigt värna detaljhandelsmonopolet. Så det är där fokus ligger just nu. Sen kommer vi förstås att följa utvecklingen under de här åren som ligger framåt.