ELKRISEN

Svenska kraftnät: ”Vi har larmat i fem år – behövs mer baskraft”

Mårten Bergman, enhetschef på Svenska kraftnät, försvarar beslutet att införa elområden i Sverige. Han menar också att de varnade när kärnkraftsreaktorer lades ner och att myndigheten har larmat om bristen på baskraft. ”Känns som ett mantra vi nämnt i alla debatter de senaste fem åren”, säger han och påpekar att Svk inte kan ansvara för beslut som politiken tagit.

Elområdena hade aldrig behövt införas och när de väl hade införts hade de inte behövt resultera i de extrema prisskillnader som Sverige fått de senaste åren.

Hade politikerna lyssnat på Svenska kraftnät innan de beslutade att lägga ner kärnkraft hade dagens verklighet sett annorlunda ut, menar experter som TN har pratat med.

– Svenska kraftnät varnade faktiskt flera gånger för att det kommer att bli stora problem om de här kärnkraftverken släcks ner men man brydde sig inte om dem, sa energispecialisten och författaren Svenolof Karlsson nyligen till TN.

Han menar att den svenska elkrisen började när kärnkraftverket i Barsebäck lades ner. Det var det beslutet som så småningom ledde fram till att elområden infördes – trots att bland annat näringslivet hade varnat för de potentiella konsekvenserna.

– Eftersom vi har så pass lite produktion i syd har vi ingen fallhöjd. Vi såg en tydlig risk för att priserna skulle dra i väg om något mer kraftverk skulle läggas ner. Det var det ena som vi var oroliga för. Det andra var att även en skillnad på tio öre kan spela roll för en del företag och det ska man inte förringa. Så vi hade båda de argumenten, säger Per Tryding, vice vd på Sydsvenska handelskammaren, till TN.

”Det enda uthålliga sättet”

Mårten Bergman är enhetschef för Transmission och Elmarknad på Svenska kraftnät. Han står fast vid att det var rätt beslut att införa elområden i Sverige.

Det fanns ju andra alternativ. Varför var just elområden den bästa metoden?

– Eftersom Sverige ser ut som det gör med väldigt mycket produktion i norra Sverige och förbrukning i södra så är det väldigt mycket som behöver överföras över längre sträckor. Det skulle behövas en oändligt stor överföringskapacitet och det skulle skapa väldigt stora utmaningar med överlast i elnätet.

Borde det inte tvärt om vara så att just eftersom vi har en så ojämn fördelning i Sverige mellan norr och söder så är det en anledning att hålla ihop landet i ett system?

– Nej. Det är klart att om man har ett starkt elnät som klarar det så går ju det, men vår bedömning grundades i att det enda uthålliga sättet att kunna hantera den här obalansen i produktionskapacitet var att dela in i elområden. Vi såg var vi hade de strukturella flaskhalsarna och utifrån det lokaliserade vi elområdesgränserna.

Var det tänkt som en tillfällig lösning från början, med tanke på att Sydvästlänken var på gång?

– Tanken har ju varit att vi ska förstärka elnätet för att minska prisskillnaderna, det har ju varit vår intention. Men det är klart att lova att vi helt och hållet kan bygga bort behovet av elområden, det har vi aldrig gjort såvitt jag vet i alla fall.

”Att garantera att elnätet stärks för att klara alla möjliga fall och alla möjliga utbyggnadsscenarier, det har vi inte lovat och det kan vi inte göra heller.”

Mårten Bergman berättar att han inte var anställd hos Svenska kraftnät när processen med att dela in Sverige i elområden pågick och han kan därför inte redogöra i detalj för vilka diskussioner som ägde rum då.

– Men nu arbetar vi i alla fall hårt för att förstärka elnätet på många sätt, bland annat i nordsydlig riktning. Men att garantera att elnätet stärks för att klara alla möjliga fall och alla möjliga utbyggnadsscenarier, det har vi inte lovat och det kan vi inte göra heller.

– Vi förstärker där vi ser att nätet behöver förstärkas och bygger bort flaskhalsarna successivt. Men sen är det också så att produktion och förbrukning utvecklas under tiden som vi jobbar med vårt.

”Vi kan ju belysa konsekvenserna och det tycker jag att vi har gjort men vi kan inte ta ansvar för att vissa beslut har tagits.”

Precis som Svenolof Karlsson och Per Tryding menar Mårten Bergman att exempelvis kärnkraftsnedläggningen har påverkat elnätets förmåga att överföra kraft från norr till söder.

– Sådana saker kan vi inte styra över men det är något vi måste förhålla oss till.

Borde inte ni ha protesterat mer mot kärnkraftsnedläggningen med tanke på vilka konsekvenser den skulle få? Ni är ju expertmyndighet på det här området och kanske de enda som kunde se till att beslutsfattarna förstod vad som stod på spel.

– Min bild är att vi har varit väldigt tydliga kring vilka konsekvenser det kunde få, bland annat i våra remissvar till regeringen. Sen är det klart så att elmarknaden styrs av marknadens aktörer och inte av oss som tillhandahåller infrastrukturen. Så det är upp till producenter och deras ägare och styrelser vilken produktionskapacitet som ska drivas vidare och investeras i och vad som ska läggas ner. Vi kan ju belysa konsekvenserna och det tycker jag att vi har gjort men vi kan inte ta ansvar för att vissa beslut har tagits.

”Vi kan inte gå in och bygga ny baskraft, det ryms inte inom vårt uppdrag, utan det måste komma via marknadskrafter eller subventioner.”

Mårten Bergman menar att den nedlagda baskraften i söder bara är en av flera anledningar till att läget ser ut som det gör. Men med det sagt behövs det definitivt mer baskraft i södra Sverige, konstaterar han.

Kan ni ligga på politiken för att driva på för mer utbyggnad där det skulle behövas?

– Att det behövs planerbar kraft i södra Sverige, det känns som ett mantra som vi har nämnt i alla debatter och diskussioner de senaste fem åren. Så det tror jag är ganska tydligt. Och det budskapet tror jag att ganska många är på det klara med. Men frågan är ju hur och under vilka premisser det ska ske. Vi kan inte gå in och bygga ny baskraft, det ryms inte inom vårt uppdrag, utan det måste komma via marknadskrafter eller subventioner.

Att använda flaskhalsinkomsterna – som enligt uppgift ska ha bidragit med runt 100 miljarder kronor till Svenska kraftnät bara de senaste åren – till att bygga mer baskraft i söder är inget alternativ, förklarar Mårten Bergman.

– Det är väldigt hårt reglerat vad vi får och inte får göra med de pengarna. Det vi får göra med dem är att se till att vi bibehåller nuvarande överföringskapacitet, det vill säga att vi optimerar den, eller att vi investerar i nätet. Om det inte går att göra något av de två alternativen så har vi också rätt att sänka nättarifferna. Och vi har gjort alla tre. Men däremot ser vi inte att det ryms åtgärder som går ut på att bygga produktionskapacitet inom ramen för regelverket.

Det gick ju att använda de pengarna till elprisstödet som delades ut häromåret?

– Ja, men det var för att EU-politikerna skrev en tillfällig krisförordning så att man hade rätt att göra de åtgärderna. Det är inget som vi har rätt att göra under de här förutsättningarna.

Vilket ansvar känner du att ni på Svenska kraftnät har för den här situationen och för att skapa mer jämna priser framåt? Ni är ju som sagt ändå expertmyndighet i de här frågorna.

– Som jag ser det har vi gjort det vi kan. Sen är det klart att den som sitter med facit i hand hade ju möjligen kunnat justera något kring hur man hade agerat, men jag tycker att vi har tagit ansvar och gjort det vi ska enligt vårt uppdrag. Vi ser ju att elområdena har en viktig funktion i elsystemet för att hantera flaskhalsar och vi ser dem som det mest effektiva sättet att hantera överföringsbegränsningar. Så det ska också nämnas i sammanhanget, att elområden är något som vi ser positivt på.