DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Skolchefen: ”En del nya lärare är nästan rädda för att gå in i ett klassrum”

De nyexaminerade lärarna har inte de kunskaper som krävs för att klara sitt uppdrag. För att hjälpa dem har skolkoncernen Academedia infört ett introduktionsprogram. ”Jag lärde mig nästan mer på fyra och en halv timme här än vad jag gjorde de fyra åren på lärarutbildningen sa en deltagare”, säger Lisa Oldmark, HR-direktör på Academedia, till TN.

Svensk skola är väldigt mycket. Det kan vara en skola som både toppresterar i internationella skolmätningar, som nu senast då Timss 2023 visade att både fjärde- och åttondeklassare presterade signifikant bättre i matematik än i mätningen 2019, eller en skola där 16 procent av eleverna som går ut nian inte ens har gymnasiebehörighet.

Således är kritiken mot den både berättigad och ibland helt felaktig.

Men det kan knappast sägas om de svenska lärarutbildningarna, som enligt de flesta bedömare och forskare inte klarar sitt uppdrag. Det har gått så långt att många lärarstudenter själva dömer ut dem.

Lisa Oldmark, HR-direktör på friskolekoncernen Academedia, stämmer in i kritiken. Hon anser att lärarna som kommer från lärarutbildningarna är för dåligt rustade för att ta sig an läraryrket. Det får allvarliga konsekvenser:

– Dels får våra barn och elever inte den undervisning de har rätt till, dels är det inte rätt mot våra nya medarbetare som kommer ut i verksamheterna. Jag har träffat en del nya lärare som nästan är rädda för att gå in i ett klassrum och möta elever eller möta föräldrar, säger hon.

Bristen på kunniga och behöriga lärare har diskuterats länge. Då kanske man kan förledas att tro att det är fler lärare som Sverige behöver. Men Lisa Oldmark menar att det är precis tvärtom. Det är för lätt att komma in på dagens lärarutbildningar.

– Det är klart att vi vill ha många välutbildade lärare till alla skolor, men vi kan inte bara skapa utbildningar som inte ger resultat. Vi måste få ut skickliga människor som kan verka som lärare. Som det är nu får de inte den verktygslåda som de behöver ha när de kommer ut i yrkeslivet. Det oroar mig, säger Lisa Oldmark.

Mångfacetterat uppdrag

Svensk skola av idag är mycket mer mångfacetterad än förut. Som lärare ska du styra i ett klassrum där det finns elever som inte har lärt sig att lyssna, hjälpa elever som inte kan svenska eller behöver olika typer av stöd i undervisningen, hantera föräldrar som ställer stora, ibland orimliga, krav och samtidigt förstås vara en kunnig pedagog med goda ämneskunskaper.

De nybakade studenterna har inte tillräckliga ämneskunskaper och brister i pedagogik, didaktik och ledarskap, menar Lisa Oldmark.

– Det handlar väldigt mycket om ledarskapet. Att leda en grupp, kommunicera med föräldrar, att hantera barn med diagnoser, samarbeta med elevhälsan. Det är en mängd verktyg man behöver ha för att kunna gå ut och ”ta en” grupp, säger hon.

Tyvärr mäktar inte lärarutbildningarna med att ge studenterna alla verktygen som krävs.

Färre studenter på lärarutbildningarna

Precis före jul presenterade Peter Honeth sin utredning om hur lärarutbildningarna ska reformeras. Förslagen innebär att alla som vill bli lärare i framtiden måste ha minst betyget C i svenska. Blivande förskollärare måste ha minst D.

Målet är att det ska få den effekt som Lisa Oldmark eftersöker, det vill säga att antalet studenter minskar på lärarutbildningarna och att de som kommer ut är bättre rustade inför ett långt yrkesliv.

Nybörjarstudenterna kommer att minska med mellan 27 och 35 procent på grund av de hårdare antagningskraven, enligt betänkandet. Det betyder inte att det blir två tredjedelar färre nybakade lärare, eftersom avhoppen från utbildningarna samtidigt beräknas minska kraftigt. I dag kan hälften av studenterna på en utbildning hoppa av och den andelen bedöms minska till 25–40 procent, enligt betänkandet.

Även lärarutbildningarnas undervisning behöver ändras i grunden, menar Peter Honeth. De mest teoretiska och abstrakta delarna slopas och mer tid läggs på ämnen och ämnesdidaktik. Blivande låg- och mellanstadielärare får också mer utbildning i svenska, med tyngdpunkt på läs- och skrivinlärning.

”Sen är han på det här med läs- och skrivinlärningen. Det tror jag är ett fundament.”

Lisa Oldmark anser att det finns mycket som är bra i Peter Honeths utredning. Förutom att hon välkomnar att färre ska tas in på utbildningarna så menar hon att undervisningen på lärarutbildningarna måste ses över och också utgå från de nya rönen inom kognitionsvetenskapen.

– Sen är han på det här med läs- och skrivinlärningen. Det tror jag är ett fundament, säger hon.

Förr hade lågstadielärarna en helt annan grund att stå på när de lärde barnen läsa och skriva.

– Då kunde lågstadielärarna gå in i en grupp med 27 elever och snabbt få klart för sig att till jul kommer nästan alla kunna läsa, men två behöver extrastöd. De hade med sig hantverket från början. Det kan jag sakna nu, säger Lisa Oldmark.

Hon menar att det gäller att de metoder för läs- och skrivinlärning som lärs ut på lärarutbildningarna baseras på forskning och beprövad erfarenhet.

Det finns många bra metoder. En av dem som har lyfts upp av till exempel Näringslivets skolforum är Phonics. Det påminner om det som förr kallades för ljudning, just eftersom metoden innebär att man först ”ljudar” bokstäverna för att sedan sätta samman dem till ord. Trots att metoden är evidensbaserad är det inte självklart att de blivande lärarna får veta att den är att föredra framför andra.

Men frågan är större och mer komplex än så, menar Lisa Oldmark. Lärarna måste också förstå den verklighet som möter dem på skolor i utanförskapsområden:

– Där har vi kanske lärare som inte kan svenska språket. Vi kan ha förskolor där ingen pratar svenska. Det är på så många nivåer som vi behöver jobba med läsningen och skrivandet. Det skulle jag vilja se ett nationellt grepp kring, säger Lisa Oldmark.

Det gäller också att lärarutbildningarna lär av framgångsrika grund- och gymnasieskolor, och forskar kring det för att sedan föra kunskapen vidare till lärarstudenterna.

– För när man hittar de strategier för lärande som fungerar ska man bara göra mer av dem, oavsett om det är vi eller någon annan huvudman som gör det. Det gäller att våga säga att den här tekniken är beprövad, att vi vet att den funkar för läsning och inlärning eller vad det nu handlar om. Tekniken ska testas och skalas upp, säger Lisa Oldmark.

”Jag lärde mig nästan mer på fyra och en halv timme här än vad jag gjorde de fyra åren på lärarutbildningen.”

Lisa Oldmark inrättade förra året ett Introduktionsprogram för nyexaminerade lärare för att ge dem det inte lärarutbildningarna har lyckats ge dem. Det ersätter inte praktiken på lärarutbildningarna (VFU) eller det introduktionsår som redan finns lokalt på Academedias skolor, utan ska mer ses som en extrainsats. Programmet leds av erfarna lärare.

– Det är en sak att jag kritiserar lärarutbildningarna. Jag som arbetsgivare måste också se till att jag gör min del av avtalet. Alla de här sakerna behövs för att en lärare ska kunna gå ut i sin profession tydligt, säger hon.

Hon menar att många av de nyexade lärarna är tacksamma över möjligheten att få en bättre grund att stå på:

– En lärare som gick vår utbildning kom fram till mig och sa efter att hon hade lyssnat på de seniora lärarna på vårt program: ”Jag lärde mig nästan mer på fyra och en halv timme här än vad jag gjorde de fyra åren på lärarutbildningen”, säger Lisa Oldmark

Statusen måste höjas

En annan fråga som har diskuterats länge är att läraryrket har fått en så låg status bland unga. När både Lisa Oldmark och Peter Honeth vill minska antalet studieplatser på lärarhögskolorna så ska det också ses mot bakgrund av just detta. Om kraven är större för att komma in på en utbildning, precis som det var en gång i tiden, så ökar också läraryrkets attraktivitet.

Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren har också lyft fram en elitskola som ett sätt att höja statusen på yrket och skoldebattören Inger Enkvist, professor emerita på Lunds universitet, berättade nyligen för TN att hon anser att många ungdomar under skolgången avskräcks att välja yrket eftersom de ser hur utmanad lärarens auktoritet är i klassrummet.

Lisa Oldmark breddar frågan ytterligare. Hon menar att bilden målas upp av en skola i kris är för mörk och rentav är skadlig. Här har medierna ett stort ansvar. Även det hon kallar drevet mot friskolorna spär på den negativa bilden av svensk skola och därmed läraryrket.

– Om vi alla hjälps åt att i stället prata gott om skolan, om vi alla hjälps åt att säga att den här läraren är fantastisk, och ”tänk vad häftigt det är att vara lärare eller rektor” så kan det bli skillnad. Det ett första steg, säger hon.

Det gäller också att lyfta betydelsen av bildning i stort i samhället.

– Sen tycker jag att fackförbunden – vi har goda relationer till dem, vill jag understryka – skulle fokusera mer på utvecklingsfrågor. Tillsammans kunde vi driva några frågor för att skapa högre status för lärarna, säger hon.

Det kan till exempel vara projekt som syftar till att stärka lärarutbildningen eller att skala upp ett introduktionsprogram för hela skolväsendet.

– Det handlar också om en moralisk etisk kompass för att skapa stabilitet och trygghet i skolan framåt. Det skulle vi kunna samarbeta kring. Det låter lite fluffigt men jag tror att det här är oerhört viktigt, säger Lisa Oldmark.

Ny organisation

Att reformera lärarutbildningarna är också en fråga om en mer ändamålsenlig organisering. Fram till 1980-talet fanns det fristående lärarhögskolor som enligt Lisa Oldmark hade flera fördelar. Där kunde likasinnade träffas och lära av varandra.

– Det tror jag också skapar en grund för ett livslångt lärande så att vi får lärare som vill lära nytt hela tiden. För det är väl också något som jag tycker vi pratar för lite om idag; att vara i ständig utveckling för att klara uppdraget, säger hon.

Idag är vittnesmålen från de seniora lärarna på Academedia ibland nedslående. Lisa Oldmark berättar om det lärarråd med erfarna lärare som hon var med om att inrätta:

– När lärarna där berättar om sina nya kollegor som kommer ut blir man väldigt ledsen, för allas skull. Flera av dem vittnar om att de nya lärarna nästan inte klarar av sitt uppdrag.