DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Sverige inte längre prioriterat terrormål

Antalet hot mot Sverige har minskat – och Sverige ses nu inte längre som ett prioriterat terrormål, enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning.

– Det vi kan se är att Sverige sedan hösten 2023 successivt inte längre har varit lika omnämnt, säger Ahn-Za Hagström, chef för NCT.

Att Sverige har gått från att vara ett prioriterat mål till att åter vara ett "legitimt" hänger samman med Hamas fullskaliga attack på Israel, som ledde till att våldsbejakande islamister skiftade fokus.

Men NCT betonar att det fortsatt finns osäkerheter.

– Vi vill gärna se att det här är en omständighet som består, och inte bara handlar om att strålkastarljuset har riktats någon annanstans, säger Ahn-Za Hagström.

Det största terrorhotet mot Sverige 2025 bedöms liksom tidigare komma från ensamagerande våldsbejakande islamister eller högerextremister som attackerar med enkla medel som fordon, stick- eller skjutvapen.

Känt islamistkonto

Häromdagen uppges ett salafistiskt konto, som var drivande bakom LVU-kampanjen, ha uppmärksammat TV4:s ljudanalys som gör gällande att någon ska ha ropat "Ni ska bort från Europa" under masskjutningen i Örebro, enligt SVT.

Är det något ni känner oro för, att detta plockas upp av en sådan aktör?

– Det är något Säkerhetspolisen följer såklart, i termer av avsikt och förmåga, om det här skulle kunna påverka någons avsikt, säger Hagström.

NCT konstaterar att Sverige fortsatt ses som islamfientligt, och att hoten från våldsbejakande islamister kan blossa upp igen.

Gärningsmannen i Örebro rapporteras också ha hyllats i högerextrema videoklipp på Tiktok. Men motivet till masskjutningen är än så länge okänt.

För att ett dåd ska utredas som terrorbrott ställs flera krav, enligt NCT-chefen. Gärningsmannens avsikt ska ha varit att injaga fruktan i en befolkning eller befolkningsgrupp, eller att allvarligt skada staten Sverige.

– Det är avsikter man sällan vet när gärningen begås eller precis direkt efter.

Hon betonar att det är en fråga för åklagaren.

– Men tittar man tillbaka på andra händelser har det ofta funnits någon typ av avsiktsförklaring eller gemenskap där personen befunnit sig, virtuellt eller i den verkliga världen, som indikerat olika typer av avsikter.

Främmande makt

Trots att propagandan avtagit ligger terrorhotnivån kvar på en fyra på den femgradiga skalan. En bidragande orsak är att främmande makter som Ryssland och Iran anses vara beredda att begå handlingar som skulle kunna klassas som terrorbrott.

Har främmande makt blivit ett större hot avseende terror än tidigare?

– Det är svårt att jämföra. Vi kan gå tillbaka till 70-talet och se att Sverige verkligen var en arena för andra länders terroraktioner då. Men flera omständigheter de senaste åren har gjort att vi valt att lyfta det som fenomen, säger Hagström.

Anja Haglund/TT