BROTTSBEKÄMPNINGEN

Så hjälper företag unga bort från gängen – ”Hoppas fler engagerar sig”

Beredskapslyftet mobiliserar företag för att stötta polis, skola och socialtjänst i deras arbete med att hålla barn utanför den kriminella världen. ”Näringslivet är en enorm kraft i det här”, säger Johan Sone vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.

Att gängkriminaliteten har växt till enorma proportioner de senaste åren kan inte ha undgått någon. Och kriminaliteten kryper allt längre ner i åldrarna. Bland unga är det framför allt det grova våldet som har ökat, enligt Johan Sone, kommissarie vid Nationella operativa avdelningen, Noa, på Polisen.

– Det riktigt allvarliga är den cyniska rekryteringen av barn och ungdomar som utförare av grova brott som sprängningar och skjutningar. Och de blir bara yngre och yngre, säger han.

Här är det betydelsefullt att reagera tidigt, men att också ha ett långsiktigt tänk, konstaterar Johan Sone. Det gäller att hitta positiva ingångar i samhället i stället för att de ska falla in i kriminella strukturer.

– En del i det är att skapa bra förebilder för killar och tjejer som är vilsna och begår de här brotten. I stället för att de tar del av musik och en livsstil som förskönar och sprider en våldsromantik, och där framgång bara mäts i antalet lyxartiklar man kan skylta med.

Inspiration från Tyskland

Men den negativa utvecklingen kan inte vändas enbart av polis och socialtjänst, utan hela samhället måste mobilisera de goda krafter som finns, menar han.

Därför startade Noa 2023 programmet Rätt Kurva som inspirerats av ett liknande program i Tyskland, Kurve kriegen, som drivits framgångsrikt i över tio år.

Johan Sone leder tillsammans med sin Noa-kollega Catharina Törnqvist Rätt Kurva från Polismyndighetens sida. När metoden införs är det lokal polis som inför den i samarbete med kommunen.

Fokus för Rätt Kurva är att hitta barn i åldern 8–15 år som löper stor risk att hamna i kriminalitet i syfte att få dem att upphöra med det så tidigt som möjligt. Ett arbete som kräver delaktighet inte bara från barnet utan från hela familjen, konstaterar Johan Sone.

Rätt Kurva har byggt en struktur där kommuner som är anslutna till programmet får hjälp av den ideella näringslivsfokuserade organisationen Beredskapslyftet med behov som uppstår men som de själva inte kan bistå med.

Till exempel att hjälpa barn som inte har möjlighet till vettiga fritidssysselsättningar, eller som har det jobbigt i skolan och inte får det stöd som krävs för att de ska förstå olika sammanhang i samhället.

– Det kan också handla om att hitta ett gott mentorskap, ett sommarjobb, eller läxhjälp, till exempel genom att företag avsätter tid för sina anställda att hjälpa till, säger Johan Sone.

”Det unika är att inte bara barnet som håller på att bli kriminell stöttas, utan hela familjen.”

Beredskapslyftet engagerade sig i Rätt kurva för drygt ett år, som en aktör från näringslivets sida, och organisationen har bestämt sig för att stå bakom Rätt kurva under minst tio år.

Framför allt handlar det om att med hjälp av ett brett nätverk inom Företagssverige stötta socialsekreterarna i kommuner som deltar i programmet.

”Extremt konkret”

Fredrik Hillelson, vd på chefsrekryteringsföretaget Novare och medgrundare av Beredskapslyftet, konstaterar att det ”faktiskt funkar”.

– Det unika är att inte bara barnet som håller på att bli kriminell stöttas, utan hela familjen. Rätt kurva blir en stödfunktion till socialsekreterarna som är gränssnittet mot familjen. När deras verktygslåda tar slut ringer de oss, och hittills har vi kunnat hjälpa dem.

Det kan handla om vitt skilda saker. Att ordna fotbollsskor till en pojke, att hjälpa en storasyster med sommarjobb, en pappa till ett nytt jobb, eller se till att en familj kan flytta till en större lägenhet.

– Vår roll är att mobilisera näringslivet och andra organisationer i civilsamhället, NGO:er, att hjälpa just den här individen. Det är extremt konkret. Förra året betalade vi till exempel en NPF-utredning åt en pojke som annars hade behövt vänta i ett och ett halvt år, och kanske fortsatt att göra en massa dumheter.

Stort nätverk

Nyligen fick Beredskapslyftet en fråga från Göteborg gällande läxläsning. Beredskapslyftet vände sig till AstraZeneca med stor verksamhet i Göteborg och frågade om företaget kan tänka sig att hjälpa de här barnen med läxläsning.

– Sedan tar vi kontakt med organisationer som skulle kunna vara med och ta fram en skräddarsydd utbildning så att de medarbetare på AstraZeneca som ställer upp är mentalt förberedda och kan stötta på ett fint sätt.

Beredskapslyftet är på god väg att bli en nod som kopplar ihop näringslivet och civilsamhället för att stötta samhället, konstaterar Fredrik Hillelson.

– Det är vi jättestolta över. En socialsekreterare känner inte hundratals arbetsgivare som vi gör. I mitt jobb som chefsrekryterare intervjuar jag varje år 700–800 personer så mitt nätverk är gigantiskt. Det kan jag använda för att hjälpa sju kommuner som deltar i år och i framtiden kanske det är 290.

Näringslivets roll är att antingen gå in och stötta med pengar, medarbetare eller kompetens. Beredskapslyftet är till skillnad från många NGO:er inte styrda av en viss metodik eller målgrupp, poängterar han.

– Vi är hur flexibla som helst så länge vi följer lagar och regler, naturligtvis. Säg att det blir ett stort elavbrott och det behövs 50 elektriker. Då kan vi med vårt nätverk inom näringslivet hitta 50 elektriker ganska snabbt. Vi försöker vara snabba, obyråkratiska och orädda kan man säga, säger Fredrik Hillelson.

”Det finns en väldig kraft och ett engagemang och intresse från både civilsamhälle och näringsliv att hjälpa till.”

Johan Sone ser Rätt Kurva som en av pusselbitarna i ett stort pussel som behöver läggas för att vända den negativa utvecklingen.

– Jag upplever att det finns en väldig kraft och ett engagemang och intresse från både civilsamhälle och näringsliv att hjälpa till, och det måste vi ta vara på. Inte minst näringslivet är en enorm kraft i det här, med sina resurser och möjligheter att medverka, säger Johan Sone.

Rätt Kurva har byggt en struktur där kommuner som är anslutna till programmet får hjälp av Beredskapslyftet med behov som uppstår men som de själva inte kan bistå med. Hjälpa barn som inte har möjlighet till vettiga fritidssysselsättningar, eller som har det jobbigt i skolan och inte får det stöd som krävs för att de ska förstå olika sammanhang i samhället.

– Det kan också handla om att hitta ett gott mentorskap, ett sommarjobb, eller läxhjälp, till exempel genom att företag avsätter tid för sina anställda att hjälpa till, säger Johan Sone.

”Goda krafter kliver fram”

Idag är det fem kommuner som deltar i Rätt Kurva och ytterligare ett flertal kommuner har visat intresse för att arbeta med metoden.

– Mitt i dessa mörka tider ser jag också många goda krafter som kliver fram och vill skapa en förändring. Vårt fokus är därför att hitta den gemensamma nämnaren för att faktiskt kunna agera och arbeta konkret med att hjälpa dessa barn bort från kriminalitet, säger han.

Nu gör Rätt kurva en satsning för att skala upp verksamheten och öka engagemanget, bland annat genom att polisen besöker fler kommuner för att berätta om programmet. Det finns även planer på att få till en dialog med regeringen för att se om det finns intresse att lyfta in statliga pengar, så att inte kommunerna behöver stå för lika stor del av finansieringen.

– Vi hoppas att fler företag vill engagera sig och att fler kommuner blir sporrade av det här, säger Fredrik Hillelson.

Den växande kriminaliteten orsakar företagen stora kostnader men Fredrik Hillelson upplever inte att de som ansluter sig till Beredskapslyftet gör det för att tjäna pengar.

– Det finns ett äkta samhällsengagemang. Dessutom vill dagens ungdomar födda på 1990-talet och 00-talet inte jobba på företag som bara ska tjäna pengar. De vill se att det finns ett samhällsengagemang också. Så det ligger i tiden.