DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Regeringens mål: Fler elever som är vassa i matte

Sverige ska bli vassare inom naturvetenskap och teknik, och därför höjer regeringen ribban. Ett av målen är att minst 15 procent av grundskolans elever ska vara högpresterande i matematik. ”Ett rimligt mål vore att Sverige siktar på att bli EU:s bästa land i PISA och TIMSS år 2035”, säger Mia Bernhardsen, på Svenskt Näringsliv.

Ambitionsnivån sätts i regeringens STEM-strategi som utbildningsminister Johan Pehrson (L) presenterar på måndagen.

STEM är en förkortning av engelskans science, technology, engineering and mathematics, det vill säga naturvetenskap, teknik och matematik. Här måste Sverige stärka sin position, enligt regeringen. Det kräver att fler utbildar sig och specialiserar sig inom dessa områden.

Från förskolan

"Intresset måste väckas tidigt. Hela utbildningskedjan, från förskola till forskarutbildning, spelar roll i detta", säger Johan Pehrson i ett pressmeddelande.

Ett av regeringens mål är att fler grundskoleelever ska vara riktigt duktiga i matematik. I dag är matte inte svensk skolas starkaste ämne, tvärtom. I den senaste Pisamätningen presterade 27 procent på en låg nivå och endast 10 procent på en hög nivå. Regeringen sätter nu som mål att andelen högpresterande ska öka till 15 procent år 2033.

Delegation fortsätter

Vidare vill regeringen att var fjärde gymnasieelev, alltså 25 procent, ska läsa antingen det naturvetenskapliga eller det tekniska programmet. I dag är andelen runt 20 procent. På högskolenivå ska antalet studenter på STEM-utbildningar öka från 80 000 till 90 000, inklusive basårsutbildningar.

För att målen ska realiseras tillsätter regeringen en STEM-delegation. Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen, blir dess ordförande. "En viktig förebild för många unga tjejer och kvinnor, som trots deras förutsättningar att lyckas, är underrepresenterade inom STEM-ämnena", säger Johan Pehrson.

”Behoven ser inte ut att avta.”

IKEM välkomnar ambitionen, men betonar att det krävs resurser för att strategin ska bi verklighet.

– Behoven ser inte ut att avta. Ska Sverige behålla en internationellt konkurrenskraftig industri krävs krafttag. STEM-strategin är en bra och viktig utgångspunkt, men låt den bli verkstad genom konkreta åtgärder, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM, i ett pressmeddelande.

Mia Bernhardsen, avdelningschef kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, betonar att Sveriges framtida tillväxt och konkurrenskraft hänger på att vi åter blir en ledande kunskapsnation.

– STEM-strategin är välkommen, och nu krävs konkreta reformer. Inte minst en stärkt matematikundervisning och utbildningar som i högre utsträckning anpassas efter arbetsmarknadens behov, säger hon och fortsätter.

– Ett rimligt mål vore att Sverige siktar på att bli EU:s bästa land i PISA och TIMSS år 2035.

Sveriges Ingenjörer har länge efterfrågat en STEM-strategi.

– Jag ser fram emot att inleda arbetet med delegationen. Det är positivt att regeringen sätter konkreta mål. Men utan ekonomiska medel kommer målen inte kunna uppfyllas, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer, i en kommentar.

Anna Lena Wallström/TT/TN