AI OCH AUTOMATISERING
AI-expertens sågning av vårbudgeten: ”Jösses vad futtigt”
AI-kommissionen lade fram sin rapport sju månader i förväg för att ge regeringen tid att reagera till vårbudgeten. Men av 75 konkreta förslag blev det ”bara småsaker”, enligt kommissionens ledamot Mathias Sundin. ”AI är ingen lyxprodukt som man kan ha för att det är kul”, säger han till TN.
”En riktigt tunn AI-soppa”. Den recensionen publicerade Mathias Sundin, ledamot i AI-kommissionen, efter att ha tagit del av regeringens vårbudget.
I ett inlägg på LinkedIn skriver han att det enda nya han kan hitta på AI-området i regeringens vårbudget är att Riksarkivet får tio miljoner kronor bland annat för att digitalisera handlingar och att Mediemyndigheten får två miljoner i syfte att hantera desinformation.
”Inte dåligt, men jösses vad futtigt”, kommenterar Mathias Sundin i inlägget.
”Att regeringen skulle hinna med att reagera till vårbudgeten var ett viktigt skäl till att vi i AI-kommissionen publicerade vår rapport sju månader i förväg.”
Även om budgeten också innehåller en del som varit känt sedan tidigare, som en ”AI-verkstad för offentlig sektor” värd 60 miljoner, hade Mathias Sundin hoppats på mer. Speciellt eftersom en rad experter på senare tid har lyft att Sverige behöver öka tempot kring AI – och det snabbt, förklarar han när TN når honom på telefon.
– Jag är väldigt besviken. Bakgrunden är ju att Sverige halkar efter i AI-användande i globala jämförelser. Att regeringen skulle hinna med att reagera till vårbudgeten var ett viktigt skäl till att vi i AI-kommissionen publicerade vår rapport sju månader i förväg, säger Mathias Sundin.
– Vi lade fram ett mycket tydligt budskap om att de här sakerna behöver göras eller åtminstone påbörjas omgående för att Sverige ska ha en chans att hinna i kapp. I stället blev det bara småsaker och det tycker jag är väldigt dåligt.
Kommissionens rapport skulle egentligen ha överlämnats först nu i sommar, men Mathias Sundin och de andra i kommissionen valde alltså att i stället lägga fram den redan i höstas.
”Business as usual” inte ett alternativ
Utöver att ge regeringen möjligheten att reagera ville kommissionen med det högre tempot också understryka hur akut läget är.
– Får vi ett brett och regelbundet användande av AI kommer vi både att kunna spara pengar i offentlig sektor och samtidigt få en högre tillväxt i näringslivet, säger Mathias Sundin, och påpekar att tillväxt kommer att vara avgörande för att finansiera försvar, välfärd och satsningar på infrastruktur framöver.
När rapporten överlämnades föreslog AI-kommissionen till och med att regeringen borde gå upp i ett slags stabsläge, men så har det alltså inte direkt blivit.
Har regeringen inte förstått hur bråttom det är?
– Nej, det verkar inte så. Vad jag kan se arbetar de i alla fall inte snabbare än vanligt med de här frågorna trots att det är uppenbart att ”business as usual” inte är ett alternativ i den här frågan.
Lade fram 75 förslag
När regeringen presenterade årets vårbudget lyfte finansminister Elisabeth Svantesson fram både det oroliga omvärldsläget och utmaningar i form av bland annat en hög arbetslöshet. Det samlade budskapet var att den här budgeten fokuserar på att ”ta Sverige genom lågkonjunkturen”, och att bredare reformer får vänta till hösten.
– Jag har stor respekt för att det är stora frågor som måste hanteras men AI är ingen lyx-sidoprodukt som man kan ha för att det är kul, utan det är avgörande för att stärka oss som land. Så det finns ingen anledning att vänta och se i den här frågan utan här måste det gå snabbt, säger Mathias Sundin.
AI-kommissionens rapport innehåller hela 75 konkreta förslag, varav många enligt Mathias Sundin hade varit enkla att sjösätta.
”Det är mycket som står på spel.”
Det handlar bland annat om en ”AI för alla”-reform, som går ut på att göra AI tillgängligt för alla på samma sätt som PC-reformen och utbyggnaden av bredband en gång i tiden möjliggjorde för hela befolkningen att ligga i framkant inom användandet av datorer. Bland förslagen finns också inspel om att utöka forskningen på AI-området och att säkerställa tillräcklig serverkapacitet.
– Vi hade flera förslag som var relativt billiga och enkla att sätta igång med på en gång. Men den chansen tog man tyvärr inte.
En omfattande utbyggnad av AI kommer inte bara att leda till fördelar i dagsläget, menar Mathias Sundin. Han påpekar att stora svenska bolagssuccéer som Spotify, Minecraft och Klarna växte fram i spåren av de IT-reformer som gjordes på 90-talet.
– De företag som kommer att bli framtidens globala jättar ligger i startgroparna här och nu. Om de inte startar i Sverige så kommer de att göra det i något annat land i stället, och då riskerar Sverige att hamna ännu mer efter. Så det är mycket som står på spel.
