DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Regeringen: Yrkesprogrammen får högskolebehörighet

Regeringen vill förändra gymnasieskolans yrkesprogram, så att huvudalternativet blir att alla elever får högskolebehörighet. ”Det är det enskilt viktigaste förslaget för att öka attraktiviteten för yrkesutbildningarna”, säger Magnus Wallerå, Svenskt Näringsliv.

I dag kan yrkeselever lägga till de kurser som krävs för högskolebehörighet. Tanken är att i stället låta kurserna ingå från början, med möjlighet att välja bort dem, rapporterar TT.

– Med det här förslaget kommer fler att välja yrkesprogrammen och det behöver Sverige, säger Anna Ekström (S) till SVT.

Regeringen har drivit frågan länge men inte fått majoritetsstöd i riksdagen. En proposition röstades ned 2018, skriver TT.

Positiva reaktioner

Bristen på yrkesutbildade är stor inom näringslivet. Enligt Magnus Wallerå, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, kommer mellan 250 000 och 300 000 yrkesutbildade att saknas fram till 2035. Det hotar företagens konkurrenskraft och möjlighet att växa i Sverige, menar han.

– Det är mycket välkommet att regeringen föreslår att yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska omfatta 2 800 poäng och ge högskolebehörighet. Det är det enskilt viktigaste förslaget för att öka attraktiviteten för yrkesutbildningarna och intresset att gå ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Detta förslag bör förhoppningsvis kunna få ett brett stöd i riksdagen, säger han.

Hård kritik mot slopad kötid för friskolor

Regeringen kommer samtidigt att införa ett nytt skolvalssystem som omfatta både kommunala och fristående skolor. Regeringen förbereder en lagrådsremiss och ser framför sig en proposition under våren 2022, skriver TT.

Nyheten presenterades på en pressträff med utbildningsminister Anna Ekström (S) och högskole- och forskningsminister Matilda Ernkrans (S).

Förslaget baseras på ett utredningsförslag från Björn Åstrand som vill att kötid till friskolor ska slopas. Han har också föreslagit en möjlighet för kommuner att dra av en del av friskolornas skolpeng, med motivering att kommunerna har extrakostnader för att kunna erbjuda elever skolplats, rapporterar TT.

Under presskonferensen gav Anna Ekström inga tydliga besked om vilka förslag som kommer att presenteras. När det gäller kötiden säger hon att det är hennes ambition att gå vidare med förslaget och att hon ska diskutera frågan med Centern och Liberalerna.

När det gäller avdrag på skolpengen till friskolor hoppas Ekström på stöd.

– Debatten har rört sig i den frågan. Både Liberalerna och Centern har uttryckt på så sätt att de inser problemen med dagens ordning. Jag hoppas verkligen få riksdagens stöd för en fördelning av skolpengen så att det stora skolkoncernerna inte får betalt för ett ansvar de inte tar, sade Anna Ekström under presskonferensen, skriver TT.

Flera av förslagen möts av stor skepticism från näringslivshåll.

– Om kötid tas bort som urvalsgrund riskerar vi istället att få lotterier om utbildningsplatserna eller en rättsosäker kvotering. Tvärtom borde ytterligare steg tas för att underlätta föräldrars och elevers valfrihet samt för att skapa rättvisa, likvärdiga, enkla och tydliga villkor för både fristående och kommunala skolor, säger Magnus Wallerå.

Han anser vidare att förslaget om att sänka skolpengen för friskolor får stora negativa effekter. Han menar att regeringens utredning har överskattat kommunernas eventuella merkostnader och använt missvisande jämförelser.

– Skolpolitiken borde istället fokusera på att göra alla skolor bättre, säger han.