DET SVENSKA SKATTETRYCKET

”Svensk kunskapsekonomi hålls tillbaka av höga skatter”

Den kunskapsintensiva tjänstesektorn är den snabbast växande delen av näringslivet, men den hålls tillbaka av de svenska marginalskatterna på arbete som är bland de högsta i världen. Detta är inte hållbart, menar Andreas Åström.

Den tydligaste förändringen i det svenska näringslivet de senaste decennierna är att tjänstesektorn blivit allt viktigare för produktion, export och jobbskapande. Sedan mitten av 1990-talet har 800 000 nya jobb skapats i näringslivet.

Hela ökningen har i stort sett skett i tjänstesektorn. Snabbast har tillväxten varit inom företagstjänster där antalet jobb fördubblats sedan mitten av 1990-talet. I dag arbetar närmare 900 000 personer inom kunskapsintensiva branscher som teknik, IT, arkitekttjänster, revision, bemanning, juridik, forskning med mera.

En drivkraft bakom detta är teknikutvecklingen som möjliggjort digitalisering och automatisering runt om i samhället. Digitaliseringen av såväl näringsliv som samhälle sker i ett rasande tempo och i denna strukturomvandling har de kunskapsintensiva tjänsteföretagen spelat en central roll.

Kunskapsintensiva företagstjänster tillför innovationer och har en nyckelroll för att effektivisera produktion, försäljning och distribution i hela näringslivet inte minst inom industrin. Tjänster blir också en allt större del av de varor som svenska industriföretag tillverkar. En Scanialastbil säljs numera med serviceavtal där driften av bilen övervakas online och tas in för service när problem hotar att uppstå, något som ökar bilens livslängd.

Sverige sticker ut i världen – till det sämre - med våra höga skatter på arbete och utbildning.

Kunskapsintensiva tjänster utgör också en allt större del av den svenska exporten. Företagstjänster och IT-tjänster utgör nu en dryg femtedel av exporterat svenskt förädlingsvärde. Det är mer än vad basindustrin exporterar.

Tjänstesektorn är arbetsintensiv och det är medarbetarnas kunskap som avgör sektorns möjlighet att växa och utvecklas. Här spelar således skatten på arbete stor roll. Sverige sticker ut i världen – till det sämre - med våra höga skatter på arbete och utbildning. Visserligen såg Liberalerna till att den högsta marginalskatten på arbete – den så kallade värnskatten – avskaffades 2020, men trots det är den svenska marginalskatten på arbete fortfarande näst högt i världen efter Belgien.

Sju av tio civilingenjörer och sex av tio IT-utvecklare har till exempel en marginalskatt på 64 procent eller högre.

Den högsta marginalskatten är 55 procent. Inräknat arbetsgivaravgifter - som till stor del är en ren skatt på arbete - kan marginalskatten på arbete vara så hög som 66 procent. Om arbetsgivaren betalar den anställde 100 kronor mer får arbetstagaren som betalar den högsta marginalskatten alltså bara behålla 34 kronor.

Många av de som arbetar inom de kunskapsintensiva tjänstebranscherna drabbas av höga marginalskatter. Sju av tio civilingenjörer och sex av tio IT-utvecklare har till exempel en marginalskatt på 64 procent (inräknat arbetsgivaravgiften) – eller högre. Höga marginalskatter gör det mindre lönsamt att arbeta och utbilda sig och faktum är att Sverige, enligt OECD, är det land i världen där vidareutbildning lönar sig allra minst.

Om marginalskatten på arbete sänks skulle det stimulera fler människor att utbilda sig till bristyrken inom bland annat IT och teknik och få fler av dem som redan arbetar inom branschen att arbeta mer. Den kunskapsintensiva tjänstesektorn hämmas av stor brist på kompetens. Innovationsföretagen – som bland annat omfattar teknikkonsulter och arkitekter behöver anställa nästan 6 000 fler ingenjörer och andra specialister det kommande halvåret. Enligt TechSverige behöver IT och telekombranschen 70 000 fler kvalificerade medarbetare till 2024.

Om marginalskatten på arbete sänks skulle fler utbilda sig till bristyrken inom bland annat IT och teknik fler av dem som redan arbetar inom branschen kunde arbeta mer.

Minskade skatter på arbete skulle också göra det lättare för svenska företag i den globala turbokonkurrensen att rekrytera högutbildade talanger. Att Sverige kan attrahera spetskompetens från andra länder är centralt både för den kunskap dessa personer tar med sig och för att kunna vidareutveckla företagen.

Att sänka marginalskatten på arbete är särskilt viktig för den kunskapsintensiva tjänstesektorn, men det är också en bra politik för att göra det lönsammare att arbeta, utbilda sig och ta mer ansvar på jobbet i alla branscher. Om AB Sverige ska förbättra konkurrenskraften så måste utbildning och flit löna sig bättre.