SVENSKA INNOVATIONSKLIMATET
”Rymdteknik löser problem på jorden – och kan minska arbetskraftsbrist”
Vi kan inte vänta med att utforska rymden. I varje fall inte om vi vill få en högre innovationstakt och utveckling här på jorden. Eller åtgärda arbetskraftsbristen som finns inom naturvetenskapsområdet, skriver Mathias Sundin.
Det vanligaste argumentet mot utforskning av rymden är att det borde vi pyssla med “sen” när vi “fixat problemen på jorden.” Det är ett feltänk menar jag. Förutom värdet i att förstå mer om universum och det solsystemet vi bor i, så kan ofta den rymdteknologi som utvecklas för rymden också användas här på jorden. Med såväl samhällsnytta och bättre affärer som följd. Vi behöver helt enkelt rymden för att fixa problem på jorden!
Rymdutveckling pushar teknologi framåt på flera sätt. Jens Birch, som är professor i avancerade material vid Linköpings universitet, är en av forskarna som arbetar intensivt med materialutveckling.
Han konstaterar att framtiden kommer ställa allt högre krav på material. Birch och teamet har utvecklat ett material som tål väldigt kyliga rymdtemperaturer men även upp till 600 graders värme för att klara av att kunna befinna sig nära solen. Det nya materialet kommer att finnas på Europeiska rymdstyrelsens Jupitermission, JUICE.
Utmaningen för såväl politiker som företagare är att hänga med i utvecklingen och förstå hur tekniken kan användas.
Ett annat exempel är det svenska företaget Fourth State Systems. För Dagens Industri berättar de att deras produkt som räddar livet på för tidigt födda egentligen utvecklades för att hitta liv på Mars.
I en intervju med Dagens Industri beskriver Anders Ajaxon Persson upptäckten så här: ”Vi insåg att vår sensor hade en del intressanta egenskaper som vi inte skulle utnyttja i rymden och på Mars, som att den kan analysera väldigt små mängder prov. Det gjorde att vi hittade ett användningsområde inom neonatalvård, för att övervaka för tidigt födda barns hälsa”.
Utmaningen för såväl politiker som företagare är förstås att hänga med i utvecklingen och skaffa sig och ha tillräcklig koll på den framväxande rymdtekniken för att förstå vad den är och hur den kan användas på jorden.
Att rymd är spännande och inspirerande har också en tydlig nytta. Under min tid i riksdagen utarbetade jag med en ny rymdpolitik för Sverige. Där pekade jag just på hur rymden är en inkörsport till naturvetenskap och teknik- och ingenjörsstudier. Utbildningar inom yrken där det råder arbetskraftsbrist.
Jag ville också att det skulle bli tillåtet med rymdturismflygningar från Sverige. Det handlar inte bara om att rika människor kommer kunna åka, utan kommer också ge möjlighet till mer forskning i låg gravitation.
Rymden är en inkörsport till utbildningar inom yrken där det råder arbetskraftsbrist.
För att förstå alla möjligheter som rymdteknik ger på jorden finns det entreprenörer som hjälper till. Nyligen startade serieentreprenören Mattias Hansson, rymddesignern Cecilia Hertz och astronauten Christer Fuglesang International Space Asset Acceleration Company, ISAAC. Genom att matcha befintlig avancerad rymdforskning med aktuella behov hos företag och organisationer skapas effektiviseringen, kostnadsminskningar och affärsmöjligheter.
Rymdteknik tillhör inte bara rymdföretag eller rymden som sådan utan handlar lika mycket om innovations- och samhällsutvecklingen här på jorden.
DI: ”Skulle leta liv på Mars - räddar för tidigt födda”
DN: ”Målet är att en svensk ska landa på Mars på 2030-talet”
Rymdstyrelsen: ”JUICE – snart på väg mot Jupiters isiga månar”
Forskning om materialvetenskap vid LiU, KTH och UU
Om krönikören
Mathias Sundin är medgrundare och ordförande i Warp Institute, vd för Warp News, initiativtagare till Warp Space Program och tidigare riksdagsledamot. Han vill dö på Mars, men helst inte vid landning.
