EU:S FRAMTID

”Omvärlden upphör att existera när Sverige går till val”

När Sverige förbereder sig för val så är det som att resten av världen försvinner. Samtidigt blir Sverige ordförande för EU om några månader. Janerik Larsson skriver om hur frånvaron av ett internationellt perspektiv är något som upprepar sig.

Den som i likhet med mig följt ganska många valrörelser kan idag konstatera att det finns något som de alla har gemensamt, nämligen frånvaron av ett internationellt perspektiv.

Jag brukar hävda att inför ett svenskt val så upphör resten av världen att existera och kvar på jordgloben finns bara Svea rike kvar.

Nästa fråga är då vad detta beror på?

Det brukar vara så att man precis som i år klagar över hur partierna bedriver sina valrörelser. Ju mera politiskt engagerad man är desto mera besvärad tycks man bli av de förenklingar med mera som alltid präglar en valrörelse.

Ett perspektiv som helt uppenbart saknas är EU.

Jag skulle dock vilja peka på en annan politisk aktör med ett betydande ansvar för hur valrörelserna gestaltas, nämligen massmedierna.

Jag tänker då i första hand på de gamla, etablerade medierna det vill säga dagspressen, radio och TV.

De har ju faktiskt möjlighet att påverka de frågeställningar som landets politiker ställs inför.

Ett perspektiv som helt uppenbart saknas är EU.

Det finns kanske de som tror att EU bara ska diskuteras i valen till EU-parlamentet.

Inget kunde vara mera fel.

Det svenska EU-medlemskapet är i första hand inte en fråga för de svenska parlamentarikerna utan för den svenska riksdagen och regeringen.

Det tycks helt bortglömt.

Sverige blir ordförande för EU bara några månader efter valdagen.

Jag tror inte att ordförandeskapets agenda kan vara en betydelsefull fråga i valrörelsen. Däremot är EU och vårt medlemskap i hög grad lämpat för medial uppmärksamhet i valrörelsen.

För det första har Brexit inneburit en mycket stor förändring både av EU och av den svenska positionen i EU. Här finns det all anledning att uppmärksamma rader av frågor av stor betydelse för framtiden.

Svenskt Näringslivs tidigare ordförande Fredrik Persson är idag ordförande för näringslivets EU-organisation Business Europe. Jag tror inte det är tillräckligt många som har kunskap om näringslivets EU-agenda efter Brexit. Att Business Europe idag har en svensk ordförande är onekligen högintressant. Eller borde vara det.

För det andra och det tredje: Det ryska kriget mot Ukraina och krigets ekonomiska effekter på EU.

Det intressanta är att det förvisso finns uppmärksamhet kring dessa frågor men på något sällsamt sätt tycks det vara som om dessa frågor inte skulle angå svenska väljare.

Svensk utrikes- och säkerhetspolitik har under efterkrigstiden levt i ett sällsamt tillstånd präglat av föreställningar om att vi egentligen inte berörs av omvärlden. Vi är det fina landet som alltid är rättrådigt och redo att predika för andra vad som är rätt och fel.

Det var först krigsutbrottet den 24 februari som ändrade allt detta. Sverige har egentligen inte under mycket lång tid på allvar tänkt på vår säkerhetspolitiska utsatthet.

På något sällsamt sätt tycks det vara som om dessa frågor inte skulle angå svenska väljare.

Nu vände plötsligt det socialdemokratiska partiet och övergav illusionspolitiken (som i och för sig hela tiden haft en dold Nato-option). Nato-medlemskapsansökan och den hantering som nu återstår av denna är inte idag en partipolitisk stridsfråga men hanteringen framöver kräver kompetent hantering.

Efter valdagen vidtar oavsett utfallet hanteringen också av rader av andra frågor som sammanhänger med effekterna av det ryska kriget mot Ukraina. Även utgången av kriget är en oerhört central fråga för EU:s alla medlemsländer.

Den förändrade geopolitiska situationen i världen och effekterna på den globalisering vi vant oss vid handlar alla i hög grad om EU:s hantering av frågorna.

Så även om valrörelsen är som den brukat vara med Sverige ensamt på jordgloben så vidtar en halt annan agenda direkt därefter. Då är kunskap och engagemang i EU-frågor i hela dess vid av största betydelse.