BROTTEN MOT FÖRETAGEN

”Så kan den nya regeringen stoppa brotten mot företagen”

Nu när vi har en regering på plats är det hög tid att prioritera brotten mot företagen. Det menar Li Jansson som vill se ett brett grepp kring rättssäkerheten.

Kostnaden för brott mot företag uppgår till över 100 miljarder årligen. Det säger sig självt att det är samhällsekonomiskt motiverat för en ny regering att finansieringen av rättskedjan får en permanent starkare prioritering i statsbudgeten. Dessutom behövs insatser för att öka uppklarningen av brott.

När rapparen Dree Low förra året dömdes till ett års fängelse för att ha rånat en kioskägare i Akalla tog domstolen också hänsyn till rapparens koppling till ett kriminellt gäng i bedömningen av brottet. Domen utdelades dessutom trots att kioskägaren själv dragit tillbaka sin tidigare anmälan.

Brott drabbar företag i hela landet – inte bara i utsatta områden.

Låt oss hoppas att domstolens hårda tag mot de kriminella som hotar och rånar företagare inte är en engångsföreteelse. Hela rättskedjan – från polis till domstolar – måste ta frågan om brott mot företag på allvar.

Att brott mot företag är ett växande problem fångas upp av bland annat av Svenskt Näringslivs undersökning av lokalt företagsklimat. De tre år som undersökningen mäter visar en ökning av företag som anger att deras företag drabbas negativt av brott och otrygghet i kommunen. Undersökningen visar också att brott drabbar företag i hela landet – inte bara i utsatta områden.

Med en ny regering har Ulf Kristersson en möjlighet att stärka insatserna mot brott mot företag. De önskade generella förstärkningar av rättsväsendet som samarbetspartierna har presenterat tidigare indikerar i vilken riktning rättspolitiken kommer att gå. Det vore också önskvärt med det danska systemet med hårdare straff om den kriminella begår brottet som del av ett gäng.

Därutöver krävs flera reformer för att hjälpa företagen och det brottsbekämpande arbetet.

För det första: se till att rättskedjan alltid får de ekonomiska resurser som krävs för att lösa uppgiften. Oftast pratar ekonomer om reformutrymmet i statsbudgeten som de enda resurser som går att fördela. Men utanför reformutrymmet i en statsbudget finns stora utgiftsområden som förnyas år på år utan större genomlysning. I dessa utgiftsposter finns garanterat kostnadsposter som borde prioriteras om till rättskedjan istället.

För att motverka just brott mot företag så måste också hela polisen förstå hur brott drabbar företag.

Regeringen borde också hämta inspiration från den ekonomiska politikens automatiska stabilisatorer. Det innebär i korthet att utgifter för till exempel a-kassan automatiskt ökar vid ökade behov, vilket dämpar effekten av ekonomiska kriser. På motsvarande sätt behövs det kanske ett nytt system för att prioritera finansiering till rättspolitiken, där resurserna går dit först och sen fördelas resten av statsbudgeten på andra utgiftsområden.

För det andra: rättskedjans effektivitet måste öka, med bland annat högre uppklarandegrad. Här behöver polisen och rättsväsendet få bättre tillgång till teknik. En svensk studie visar att när det sätts upp kameror i vissa utsatta områden i Göteborg så kan fler brott klaras upp där, eftersom det helt enkelt fanns bevis i en miljö där många inte vågar vittna.

Därutöver behöver polisen få tillgång till samma kameror som säkerhetsföretagen har. I andra länder, som i Nederländerna, kan säkerhetsföretag och polis dela skärmar och se samma bild. Men detta är inte möjligt i Sverige. Samtidigt är det privata larmcentraler, exempelvis hos Securitas Direct, som ser överfallen och rånen hos många företag.

För det tredje: hot och våld mot rättskedjans personal måste tas på allvar så att kompetensförsörjningen säkras. Det gäller allt från ordningsvakter som är först på plats till poliser och till domstolsväsendets jurister. Här är det anmärkningsvärt att ordningsvakter inte formellt omfattas av samma förstärkta blåljusskydd som andra blåljusverksamheter.

Till sist: för att motverka just brott mot företag så måste också hela polisen förstå hur brott drabbar företag och vilka strukturer som krävs för att bygga upp en bra dialog i hela landet mellan polis och företag. Här borde särskilt ansvariga företagarpoliser pekas ut så att det alltid finns ansvariga poliser för företag att kontakta.

Att hitta tid och resurser till att stärka rättsväsendet är kanske svensk politiks viktigaste uppgift på kort och lång sikt. Brottsligheten ska samtidigt hanteras som en av flera i raden av multipla kriser. Det säkerhetspolitiska läget har försämrats kraftigt. Den nya regeringen ska ro i land ett NATO-medlemskap – och finansiera det. Här är det angeläget att försvars- och rättspolitiska utgifter inte ställs emot varandra i budgeten, utan att övriga utgiftsområden får stå tillbaka.

Därutöver ska den nytillträdda regeringen också hantera det kommande svenska EU-ordförandeskapet under våren samt bemanna de roller som följer av ett beviljat NATO-medlemskap, vilket i sin tur innebär ytterligare arbetsbelastning och press på tjänstemannakåren inom departementen.

I denna röra är det viktigt att komma ihåg brottsfrågorna och de ekonomiskpolitiska dimensionerna av företagens brottsutsatthet. För det är snart val igen. Fyra år till riksdagsvalet 2026 är en väldigt kort tid. Då behöver den nuvarande regeringen kunna påvisa en tydlig minskning av brotten mot företagen. För annars kommer nästa kris också att vara en rättsekonomisk – där brottskostnaderna ökat så mycket att företagen inte längre mäktar med.