DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

”Är det här storkommunernas utmaningar?”

Två undersökningar av företagsklimatet i storkommuner landar i olika slutsatser. Björn Lindgren, Svenskt Näringsliv, skriver om vikten att förstå skillnaderna för att lära för framtiden.

En återkommande fråga är varför inte stora kommuner lyckas i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. Frågan är befogad. Av de 25 största kommunerna är Nacka bäst placerad men först på plats 84.

De flesta stora kommuner fick i de flesta fall sitt högsta betyg en tid tillbaka. I 18 av de 25 största kommunerna inträffade toppen för mer än tio år sedan. I två kommuner var det 2018 men inte senare än så i någon kommun.

För övriga kommuner ser vi i stället motsatt utveckling, en svag men ändå positiv trend.

Samtidigt finns det andra undersökningar som visar att de stora kommunerna blir allt bättre. En viktig undersökning är SBA:s och SKR:s NKI-undersökning. Där framkommer att 24 av de 25 största kommunerna har fått ett högre NKI-värde sedan de började mäta detta 2012.

Två stora undersökningar pekar alltså i motsatt riktning. Kan det stämma?

Det är skillnader mellan NKI-mätningen och Svenskt Näringslivs mätning. NKI-mätningen går på djupet inom sex specifika myndighetsområden. Den riktar sig således till en delmängd av företagen i kommunen. Ärendet ska också ha gått hela vägen till ett beslut.

Svenskt Näringslivs mätning av det lokala företagsklimatet är bredare både avseende vilka företag som svarar och vilka områden som omfattas. Syftet är att få en översiktlig bild av det lokala företagsklimatet. Företag som är lokaliserade i kommunen kan få enkäten, liksom stora arbetsplatser.

Processer och strukturer har ersatt människor av kött och blod.

Jag tror att det är viktigt att förstå dessa skillnader för att också förstå vad som finns att lära från de två undersökningarna.

Många kommuner, inte minst stora kommuner, har utvecklat sitt arbete inom myndighetsutövningen. Arbetet har professionaliserats. Det har utvecklats processer och processverktyg som garanterar en korrekt hantering som inte är beroende av att enskilda handläggare är tillgängliga.

Det är bland annat detta fina utvecklingsarbete som får genomslag i NKI-undersökningen. Varför slår det inte också igenom i helhetsbedömningen av företagsklimatet. Jag har några hypoteser som är värda att undersöka vidare.

En första hypotes är att utvecklingsarbetet har lett till att kommunerna har implementerat digitala tjänster som den huvudsakliga vägen in till kommunen. Dessa fungerar mycket bra när ärendena är standardiserade. Företag som har ärenden som är lite krångligare har svårare att finna en väg framåt.

En andra hypotes är att de stora kommunerna inklusive de kommunala bolagen i allt större utsträckning har tagit bort den personliga kontakten. När jag tittar på de stora kommunernas hemsidor är det sällan som medarbetarna på näringslivskontoret presenteras. Processer och strukturer har ersatt människor av kött och blod.

Kombinationen av de två första hypoteserna leder till att informationen mellan kommunen och företagarna försvåras. Företagarna får gissa sig fram och försöka formulera sig korrekt.

En tredje hypotes är att dialogen mellan företagarna och kommunens ledande beslutsfattare är svårare i stora kommuner. Det är många fler företag samtidigt som ledande politiker och tjänstepersoner redan har fullt i sina kalendrar.

En fjärde hypotes är att de stora kommunerna har under en längre period varit inne i en tillväxtfas. Tillväxten bidrar positivt på många sätt för kommunen och dess medborgare. Även många företag kan gynnas. Samtidigt innebär tillväxten förändringar som påverkar företagen och störningar i verksamheten.

En hypotes är att dialogen mellan företagarna och kommunens ledande beslutsfattare är svårare i stora kommuner.

Tillväxt i kommunen kräver sannolikt en särskilt bra dialog med företagen. Stora byggprojekt kan störa framkomlighet för personal, kunder och leveranser. Förtätningar kan medföra permanenta förändringar i trafiken. Omställning av verksamhetsområden till bostadsområden kan medföra att företag som inte vill flytta känner sig tvingade till det.

Just avseende dialog är företagarna särdeles missnöjda med de stora kommunerna. På den delfrågan i undersökningen är det endast två kommuner som kommer på den övre halvan. Bäst är Umeå men först på plats 124.

Jag förstår att många beslutsfattare i stora kommuner inte känner igen sig i Svenskt Näringsliv mätning av det lokala företagsklimatet. Jag vet också att det görs massor i dessa kommuner för att de ska leva upp till de förväntningar som företagen har.

Har du några reflektioner kring detta får du gärna dela gärna dessa med mig. Under 2023 vill jag gärna besöka fler av de stora kommunerna för att öka förståelsen ytterligare.