KLIMATOMSTÄLLNINGEN

”Viktigt med balans mellan fossilfritt näringsliv och biologisk mångfald”

Karin Nilsson är miljöpolicyexpert på Svenskt Näringsliv. Bild: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Frågan om biologisk mångfald blir allt mer prioriterat ur hållbarhetssynpunkt. Framöver är det viktigt att hitta en god balans mellan fossilfri samhällsutveckling och samtidigt bevara biologisk mångfald. Det skriver Karin Nilsson, miljöpolicyexpert Svenskt Näringsliv.

I veckan kunde världens länder enas om ett nytt globalt ramverk, likt Parisavtalet för klimat, på FN:s konferens om biologisk mångfald, COP15, i Montreal. Det senaste året har biologisk mångfald dykt upp allt mer i nyhetsflödet och mer kommer det bli, den spås få lika stor påverkan på samhället som klimatfrågan har haft. Men vad är biologisk mångfald och vad innebär det mer än att vi ska bevara våra bin?

Förenklat kan biologisk mångfald beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns ex. insekter, växter, djur, och alla sorters naturtyper. Biologisk mångfald är komplext eftersom en art kan påverka många andra arter eller en naturtyp kan vara ett hem till ofantligt många olika arter. Till exempel kan en gran eller ek vara ett hem för över flera hundra arter. Vissa arter såsom fåglar, ormar och insekter är nödvändiga för att till exempel hålla nere skadedjur och insekter. Allt är beroende av varandra och variationen är nödvändig för att skapa en god biologisk mångfald. Detta gör att systemet är känsligt för rubbningar exempelvis om en art eller livsmiljö försvinner eller minskar kraftigt. De fem främsta orsakerna till att biologisk mångfald har minskat under de senaste decennierna är; föroreningar, förändrad mark- och vattenanvändning, klimatförändringar och invasiva arter.

Enligt World Economic Forum är mer än halva världens BNP beroende av naturen vilket gör detta i allra högst grad till en ekonomisk fråga.

Biologisk mångfald är grunden för människans välfärd och existens. Den ger oss livsnödvändiga ekosystemtjänster såsom rening av vatten och luft, livsmedelsproduktion, naturresurser, mediciner och mycket mer. För att dessa tjänster ska fungera krävs en god biologisk mångfald.

Enligt World Economic Forum är mer än halva världens BNP beroende av naturen vilket gör detta i allra högst grad till en ekonomisk fråga. Under de senaste åren har också allt fler företag förstått sitt beroende, påverkan och börjat arbeta för att minska sin påverkan på biologisk mångfald och frågan har fått en naturlig plats i företagens hållbarhetsarbete. För det finns finansiella risker för företag som inte har koll på sin påverkan på biologisk mångfald, att utrota en art kan ge stora skadestånd och svårt svärta ett företags rykte vilket kan leda till negativ påverkan på börsvärde och investerare. Det många företag väntar på är gemensamma mätverktyg för att beräkna sin påverkan och bidrag till biologisk mångfald, vilket kan leda till att företagens arbete kan jämföras mellan varandra. Detta är en viktig fråga i arbetet med biologisk mångfald.

Klimat och biologisk mångfald är två stora utmaningar världen stor inför. Tidigare har man sett dessa som två åtskilda problem med sina olika lösningar men idag har man börjat hantera dessa två områden tillsammans i policyarbetet på global nivå. Klimatförändringar är en av de främsta drivfaktorerna till förlusten av biologisk mångfald och biologisk mångfald spelar en viktig roll i regleringen av klimatet och är nödvändig för att minska effekten av klimatförändringar. Ekosystem med den mångfald de innehåller fungerar som naturliga kolsänkor. Enligt FN absorberar mark och vatten mer än hälften av världens koldioxidutsläpp. Biologisk mångfald behövs också för att stötta samhället för att minska effekterna av klimatförändringar.

Genom att frågan om biologisk mångfald prioriteras och lyfts allt mer, så är jag hoppfull om att vi kommer finna möjligheter.

På COP15 togs ett beslut om ett nytt ramverk men arbetet med frågor som rör biologisk mångfald har bara börjat. Här är det viktigt att näringslivet är en aktiv part för att se till att regelverk utformas på ett sätt som inte stoppar utveckling. Världen ska ställa om till att bli mer fossilfri, vilket innebär att bland annat mer el och kritiska mineraler behövs. Detta kommer behöva ta stora markanspråk, vilket gör att klimat ställs mot biologisk mångfald. Utöver detta har vi en växande befolkning, livsmedelsproduktion som måste säkerställas, arbetstillfällen och flera andra samhällsintressen. Här är det viktigt att det sker en god balans mellan alla dessa intressen. Men genom att frågan om biologisk mångfald prioriteras och lyfts allt mer, så är jag hoppfull om att vi kommer finna möjligheter till att skapa en fossilfri samhällsutveckling och samtidigt bevara biologisk mångfald.

Om krönikören

Karin Nilsson är miljöpolicyexpert på Svenskt Näringsliv.