AI OCH AUTOMATISERING

”Nyfikenhet är bästa sättet att möta AI på”

AI-boomen är här. Hur vi förhåller oss till det skiljer sig en del åt. Andreas Bergh menar att ett nyfiket perspektiv vinner i längden.

Sent i höstas förstod jag att något hade hänt. Samtalet i en grupp kulturskribenter och humanister kretsade plötsligt kring artificiell intelligens - utan att det var jag som hade tagit upp det!

Skälet var såklart företaget OpenAi och dess intelligenta (?) chatbot ChatGPT. Den har de senaste månaderna debatterats och diskuterats flitigt, och att ta del av dessa samtal är ett utmärkt sätt att förstå samtiden. När det gäller artificiell intelligens av den typ som ChatGPT representerar tycker jag mig kunna skönja tre markant olika förhållningssätt.

Mest högljudda är alarmisterna. Det är de ofta, högljuddhet ligger i alarmismens natur. Alarmisterna är oroliga för att tekniken ska skapa massarbetslöshet eller för att den ska agera på egen hand och skada människan. Nyligen krävde de att upplärningen av ”AI-system” som är ”mer kraftfulla” än version 4 av ChatGPT ska pausas i sex månader. Det är inte helt självklart vad detta krav betyder, och även om vi skulle lyckas enas om en tolkning av vad det är som ska pausas är det så gott som omöjligt att kontrollera efterlevnaden av en sådan överenskommelse.

Alarmisterna är oroliga för att tekniken ska skapa massarbetslöshet eller för att den ska agera på egen hand och skada människan.

Ett annat - och oväntat vanligt - förhållningssätt är förnekelse. Förnekare tenderar att spela ned teknikens betydelse. Någon kanske har frågat chatbotten om roliga saker att göra i Västerås nästa vecka och konstaterat att svaret var oanvändbart. Ska det här föreställa intelligens kan man då utbrista retoriskt. Förnekare kan också ha testat om AIn klarar av att göra deras jobb, konstaterat att så inte är fallet, och sedan återgått till sitt.

Jag tror, försiktigt uttryckt, att förnekare tenderar att underskatta hastigheten i den tekniska utvecklingen. Det faktum att tekniken just nu inte tycks ha några konsekvenser för ditt jobb, betyder inte att så kommer att vara fallet om ett år eller två. Det gäller för övrigt oavsett om alarmisterna får igenom sin pausöverenskommelse eller ej.

Självklart finns det goda argument både för att vara vaksam och för att inte överdriva den tekniska utvecklingens kortsiktiga effekter.

Det tredje förhållningssättet är nyfikenhet och kreativitet. Den gruppen testar vad den nya tekniken kan, och framför allt undersöker de vad människor kan göra med teknikens hjälp. AI används för att skapa bilder, skriva avtackningstal och låttexter. En kollega meddelade nyligen stolt att hen gjort ett litet spel - i ett programmeringsspråk hen själv inte behärskar. Jag provade. Spelet var inte riktigt som tetris, men det var roligare än mycket jag sett folk göra för att fördriva tiden. Dessutom funkade spelet direkt!

Uppdelningen i tre förhållningssätt är naturligtvis en förenkling på gränsen till karikatyr. Självklart finns det goda argument både för att vara vaksam och för att inte överdriva den tekniska utvecklingens kortsiktiga effekter. Men om någon frågar mig vilken grupp jag tror klarar sig bäst på arbetsmarknaden i framtiden? Då vinner nyfikenheten med hästlängder.

Om krönikören

Andreas Bergh är välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund och Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Stockholm. Hans senaste bok är Hjälpas åt - Om marknader och människor (Timbro förlag).