DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

”Svensk skola måste sätta säkerheten först”

Svensk skola har under lång tid brottats med olika problem. Men säkerhet har inte varit ett. Nu håller dock detta på att ändras. Inger Enkvist ser ett behov av att fokusera mer på trygghetsfrågor framöver.

Ämnet våld i skolan är aktuellt. I Eskilstuna sköts en 18-årig elev på skärtorsdagen till döds vid parkeringen till en skola. Förra året förekom 32 skjutningar i staden. Dagens samhälle hade torsdagen den 27 april en intervju med Josefine Helleday, socialdemokratiskt kommunalråd i Eskilstuna och också jurist. Hon kräver att skollagen ändras så att kriminella elever lättare kan stängas av. Förstår svenskar att vi har fått problem som liknar dem som finns i USA?

Josefine Helleday konstaterar att staden har två större kriminella nätverk, och dessa har ”tentakler” långt in på skolorna. Minst tre av fyra gymnasieskolor domineras av ett visst gäng. Gängen söker sig till olika skolor för att undvika varandra och har på så sätt delat upp skolorna mellan sig.

Alla ansvariga är eniga om att det behövs kraftfulla åtgärder, samtidigt finns det en ”försiktighetskultur”.

Hon påpekar att de kriminella inte vill skaffa sig skolutbildning men att det verkar vara skambelagt bland dem att inte gå i gymnasiet. De har ofta hög frånvaro. Eftersom reglerna idag säger att elever kan bli avstängda om de är borta fyra veckor i streck, dyker de ofta upp på skolan en dag efter tre veckor och fyra dagar. De ger på så sätt en normal yta åt sitt liv.

Helleday vill i första hand förhindra att det sker skjutningar mitt inne bland eleverna, men hon pekar på mer övergripande frågor om svensk skola. En är att det numera finns säkerhetsrisker med att gå i svensk skola. Det skolan kan göra är att ”skyddsplacera”, men detta kräver medgivande från eleven och familjen. Det är ändå inte någon effektiv metod, eftersom det är många som skulle behöva omplaceras.

Alla ansvariga är eniga om att det behövs kraftfulla åtgärder, samtidigt som Josefine Helleday understryker att det i skoladministrationen finns en ”försiktighetskultur”. Man vill inte riskera att själv anklagas för vidtagna åtgärder. Dessutom är vissa skolanställda mer inställda på att försöka rädda de kriminella än att skydda övriga elever. De politiska företrädarna i Eskilstuna är kluvna inför att vidta åtgärder, trots att de ser att ungdomar som inte är kriminella kan attraheras av en kriminell livsstil.

Det finns alltså risker med att gå i svensk skola, eftersom vi låter elever med en känd kriminell livsstil blandas med andra elever. Hur har vi hamnat här?

Man kan peka på att den övergripande skolideologin sedan årtionden är jämlikhet och samvaro. Det är samvaron av elever med olika erfarenhet som skulle ge ett demokratiskt samhälle. Att alla skulle studera samma sak i samma takt i samma klassrum är grundskolans huvudidé. Till en början gällde idén elever med olika grad av studieintresse, sedan elever med funktionshinder men till slut omfattar idén också elever med kriminell livsstil.

Fram till 1950- och 1960-talen kunde elever avstängas, ”relegeras”, för oacceptabelt uppförande i skolan eller utanför skolan. Den övergripande ideologin som då gällde kan beskrivas som att skolans verksamhet och skolans elever skulle skyddas från dåligt inflytande. Nu har det tvärt emot i decennier upprepats i läroplaner och skollagar att det är de elever som har problem av olika slag som är skolans första ansvar, inte den större gruppen. Detta är kärnpunkten i problemet i skolans situation. Gruppen av elever som fungerar väl används som redskap för att hjälpa de elever som fungerar mindre väl.

De som vill hålla ihop svensk skola borde därför inrikta sig på att göra skolor både effektiva i sin inlärning och säkra.

Det sägs uttryckligen i den citerade intervjun att elever som inte har kontakt med kriminella grupper kan lockas att ansluta sig till dem. Eftersom lagar och förordningar har en överslätande och tillåtande attityd, litar skolans personal dessutom inte på att de skulle få samhällets stöd om de ingrep mot hotfulla elever. Detta belyser problemet med att ha skolplikt i grundskolan. Lagen tvingar familjer att skicka sina barn till skolan, men samhället garanterar inte ens elevernas fysisk säkerhet.

Den utveckling som vi just nu ser i Sverige har i USA lett till ett par konsekvenser. Föräldrar söker sig i ökande grad till friskolor eller till helt privata skolor. Dessutom använder en snabbt växande grupp föräldrar hemskolning. Rädslan för negativt inflytande och våld är ett viktigt skäl för detta. I Sverige finns dock ett förbud mot hemskolning sedan 2010.

Svensk skola har numera problem som liknar dem som finns i USA:s skolor. De som vill hålla ihop svensk skola borde därför inrikta sig på att göra skolor både effektiva i sin inlärning och säkra. För detta krävs en ny skollag, ny läroplan och ny lärarutbildning. Och allra först bör man börja med att avskaffa regeln om att man inte får stänga av elever förrän de är frånvarande mer fyra veckor i streck.