DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

”Styrkebesked i ekonomin – men några tunga år väntar”

Svensk ekonomi går starkare än väntat, visar en BNP-ökning under första kvartalet 2023. Och enligt en barometer från Konjunkturinstitutet förbättras utsikterna för den närmaste tiden, skriver Johan Schück.

Stämningen bland svenska hushåll är negativ när det gäller ekonomin. Den höga inflationen gröper ur inkomsterna och leder till sämre köpkraft. Stigande räntor medför ökade boendekostnader och pressar bostadspriserna.

Ändå finns ljuspunkter som att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten än så länge ökar mycket måttligt. När det gäller jobben kan läget försämras, men någon riktigt djup nedgång tycks det inte bli denna gång.

Nu har det kommit positiva nyheter som tyder på att läget kan bli bättre i år. Sveriges BNP steg med 0,6 procent under första kvartalet 2023, jämfört med kvartalet innan. Det är ingen väldig ökning, men innebär att ekonomin växer i stället för att krympa.

När det gäller jobben kan läget försämras, men någon riktigt djup nedgång tycks det inte bli denna gång.

Uppgången beror främst på ökad varuexport, liksom på lagerinvesteringar. Sådant är kanske inte så synligt för svenska hushåll som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Men dessa förbättringar betyder ändå att situationen ljusnar.

På plussidan finns också att bruttoinvesteringarna, främst i maskiner och inventarier, ökar. Men på minussidan tynger att hushållens konsumtion minskar och att bostadsinvesteringarna sjunker väsentligt.

Uppdelningen är påtaglig mellan den exportinriktade delen av ekonomin som går bättre än den inhemska marknaden. Den offentliga sektorn kompenserar dock i viss mån för den branta nedgången i hushållens konsumtion.

Sverige ser ut att gå mot en mild konjunkturnedgång, även om den har besvärliga inslag som hög inflation och stigande räntor.

Konjunkturinstitutets nya barometer för maj visar något bättre siffror än föregående månad. Förväntningarna är stigande inom tillverkningsindustrin, liksom inom näringslivet i stort. På många håll väntas ökad produktion och även viss uppgång i sysselsättningen.

Tjänstesektorn går än så länge mindre bra och det gäller också detaljhandeln, även om man där kan avläsa en viss förbättring. Också hushållen visar minskad pessimism, både gäller vad Sveriges ekonomi och de egna utsikterna. Fler än tidigare tror på lägre inflation och räntor, jämfört med vad som gällde tidigare i år.

Framtiden är som alltid osäker, men som helhet ser utsikterna ändå något ljusare ut.

Där finns dock risk att de som hoppas på ett snabbt omslag i ekonomin snart blir besvikna. De nya inflationssiffror för maj som snart presenteras kan bli högre än många hoppas. Det gör att Riksbanken troligtvis höjer styrräntan med 0,25 procentenheter strax efter midsommar, så att den hamnar på 3,75 procent.

Den svaga kronkursen är också en störande faktor, eftersom den driver upp importpriserna och gör det dyrt att resa utomlands. Riksbanken vill ha en starkare krona, men där har räntehöjningarna inte haft någon varaktig effekt. För svenskarna medför den svaga kronan en extra kostnad som tycks bestå under en längre tid.

Framtiden är som alltid osäker, men som helhet ser utsikterna ändå något ljusare ut. Även om många prognosmakare räknar med negativ i år, så behöver inte detta bli fallet.

Faran för stagflation, alltså en kombination av stagnation och inflation som många har varnat för, kan ännu inte avfärdas. Men det verkar mer troligt att Sverige gradvis ska ta sig ur lågkonjunkturen och trycka ner prisökningarna. Hur som helst blir det ändå några ganska tunga år som ligger framför oss.