DEN SVENSKA INDUSTRIN

”Svenskarna efterfrågar mer långsiktighet i politiska beslut”

Det är dags att väljare börjar belöna beslutsfattande som sätter långsiktigheten främst, menar Maria Rosendahl. Och det tycks faktiskt vara på väg att ske nu.

Det är frestande att plocka lågt hängande frukter i politiken, när väljarna inte är så generösa med att belöna långsiktiga reformer. Men det kanske inte är hela sanningen?

En opinionsundersökning som gjordes av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv häromåret visar nämligen att sju av tio svenskar anser att politiska beslut är för kortsiktiga och bortser från underliggande problem i samhället. Tre av fyra menar att långsiktiga reformer behövs för att stärka tillväxten och få fler i arbete.

Detta gör mig positivt överraskad, därför att mitt intryck är ett annat. Att det är det kortsiktiga och sensationella som belönas av väljarna på den politiska marknaden. Detta förstärks av hur den politiska debatten gestaltar sig i media. Där är det fokus på konflikter, enskildheter och här och nu. I eftervalsanalyserna brukar det heta att det var frågan X som fick väljarna att ta ställning för parti Y. Ibland handlar det om något sent utspel i valrörelsen, med ett förslag som är väldigt konkret och lätt att förstå. Men som inte alltid löser grundproblemen på frågeområdet.

Sverige behöver peka ut en stadig kompassriktning i det globala teknikracet.

Politiska val handlar sällan eller aldrig handlar om näringslivets frågor. De anses ligga för långt bort från människors vardag och väljare förväntas inte hysa några varmare sympatier med företagens behov.

Det ger oss rejäla utmaningar när svensk industri vill se stora reformer. Vi vill se reformer som håller över lång tid och skapar stabila villkor. Men det blir motigt om inte väljarna belönar politiker för stora grepp och långa tidsperspektiv. Det kompliceras dessutom av att det kan ta många år innan effekterna av reformer blir synliga.

Det som behövs för Sverige är reformer inom energipolitiken, vi behöver se över de regelverk som styr över produktionen av el, hur elen distribueras och lagras. Vidare, Sverige måste börja betala av den underhållsskuld som har skapats på flera av infrastrukturens områden. Det gäller vägar, järnvägar, vattenförsörjning och den digitala infrastrukturen. Underhållet är eftersatt sedan decennier tillbaka. Vattenförsörjning är ett område som många bedömer kommer vara vår nästa kris. Precis som med elförsörjningen.

I rättvisans namn ska det ändå sägas att det genomförs reformer som har betydelse för näringslivet.

Reformer efterfrågas också på utbildningsområdet. Sverige behöver en STEM-strategi för hela skolsystemet. För att säkra goda kunskaper i det som förkortningen står för: Science, Technology, Engineering, Mathematics. Det är de kunskaper som bygger ett lands konkurrenskraft. Men det stannar inte där - industrin behöver fler ingenjörer, och tillsammans med politiken behöver vi hitta lösningar som får fler att söka sig till utbildningen och som slutför den.

Sverige behöver peka ut en stadig kompassriktning i det globala teknikracet. Där vi skapar uthålligt goda villkor för företagsnära forskning och innovation. Så att vi kan lägga grunden för nästa generation teknologier och exportframgångar.

I rättvisans namn ska det ändå sägas att det genomförs reformer som har betydelse för näringslivet. Det gjordes under förra regeringen och den nuvarande tar nu initiativ för större grepp på flera områden. Återstår att se hur det går.

Oavsett vilken politiker eller regering det handlar om, så är min förhoppning att opinionsundersökningens resultat består och att våra politiker har ett långsiktigt perspektiv. Att väljarna belönar den som vågar ta det första spadtaget för reformer på systemnivå. Även om resultatet kommer att synas bortom mandatperioden.