STORMAKTEN KINA

”Till skillnad från Trump vill få européer frikoppla sig från Kina”

EU måste anpassa sig till den nya världsordning som nu växer fram, skriver Kristina Sandklef i en krönika.

I slutet av juni presenterade Ursula von der Layen EU:s nya strategi för ekonomisk säkerhet. Efter covidpandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och kyligare relationer mellan USA och Kina har ekonomisk säkerhet kommit allt högre på agendan. Även EU måste, frihandelsidealet till trots, anpassa sig till den nya världsordning som nu växer fram.

I den nya strategin ingår att öka EU:s konkurrenskraft genom ökat fokus på teknikutveckling och utbildning; skydda sig mot de risker man har identifierat – och arbetar med att identifiera i skrivande stund; samt öka samarbeten och utbyten med likasinnade nationer.

Utspelet sammanfaller med talet om att vi ska minska våra risker i utbytet med Kina, som fram tills 2021 var EU:s viktigaste handelspartner. Till skillnad från Trump vill få européer frikoppla sig från Kina. Det gjorde att von der Layens tal tidigare i år om ett nytt förhållningssätt till Kina, de-risking, föll i god jord. Faktum är att även amerikanerna numera använder sig de-risking istället för decoupling, frikoppling, även om vi inte vill frikoppla oss från Kina så verkar de vilja frikoppla sig från oss.

”Även om vi inte vill frikoppla oss från Kina så verkar de vilja frikoppla sig från oss.”

Genom att minska riskerna i exponeringen mot Kina kan vi nämligen fortsätta med våra affärer utan alltför dåligt samvete över de brott mot mänskliga rättigheter som trots allt sker. Att ”de-riska” har blivit ett sätt att svära sig fri från de eventuella problem som kan finnas i utbytet med världens största kommunistland. Faktum är att det påminner lite om hur vi talar om vikten av hållbarhet, samtidigt som vi fortsätter att konsumera enligt principen slit och släng.

Men även om vi inte vill frikoppla oss från Kina så verkar de vilja frikoppla sig från oss. Den kinesiska marknaden har förvisso aldrig varit ens i närheten av att vara så öppen som EU:s marknad varit, men de senaste åren har bjudit på ett markant sämre informationsflöde.

Nya cybersäkerhetslagar har implementerats, vilka innebär att man inte längre kan skicka data över gränsen från Kina hursomhelst. Den kinesiska cyberadministrationen kan kräva att få se datan närsomhelst. 1 juli 2023 trädde en antispionagelag i kraft. Den innebär att all information och data som rör den nationella säkerheten kan ses som spionage om den hamnar i fel, dvs utländska, händer. Problemet är att den kinesiska definitionen av nationell säkerhet är betydligt luddigare än definitionen vi är vana vid. Begreppet används ofta för att sätta dit misshagliga personer på oklar grund.

Företag som hjälper utlandet att samla information som leder till sanktioner mot Kina kan numera anses ägna sig åt spioneri. För den som arbetar med förvärvsgranskning, due diligence, har det blivit farligare att verka i Kina. Under våren har minst tre konsultföretag, varav två utländska, som arbetar med det, fått besök av polisen i Peking och Shanghai. Rädslan att komma över information och data som skulle kunna klassas som nationell säkerhet gör att flera konsultbolag nu ser över sina arbetsmetoder.

”I augusti hemligstämplades siffrorna på ungdomsarbetslösheten.”

Samtidigt har Kina strypt tillgången till en del databasinformation för utlandet. Numera kommer utländska aktörer inte åt all ekonomisk statistik som tillhandahållits av bolaget Wind Information. Även China National Knowledge Infrastructure, CNKI, som innehåller doktorsavhandlingar, akademiska konferenspapper och statistik, har blivit mindre tillgänglig. Databaser över företag i Kina och information om offentlig upphandling har också stängts av för utlandet. I augusti hemligstämplades siffrorna på ungdomsarbetslösheten, som antas skena efter att 11 miljoner kineser tog ut universitetsexamina i juli.

Om vi ska kunna minska riskerna med utbytet med Kina krävs mer information om vad som händer i landet, inte mindre. Utan tillgång till någorlunda pålitlig ekonomisk data blir det svårt att veta hur allvarliga de ekonomiska svårigheter Kina går igenom just nu. Likaså blir det också vanskligt att investera eller bedriva verksamhet i landet om man inte kan samla in information om marknaden, kunder och konkurrenter. Inte konstigt att de utländska investeringarna landade på rekordlåga nivåer det första halvåret i år.