FRIHANDELNS FRAMTID
”Protektionistiska vindar påverkar svenska företag”
Som världens största ekonomi påverkar USA:s politik den globala marknaden på många plan. Mycket har ändrats sen Trump lämnade makten men det är inte ”back to normal”. Istället växer ett nytt normalläge fram, skriver Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv.
Under september besökte Svenskt Näringsliv, tillsammans med våra nordiska systerorganisationer, Washington DC för samtal med amerikanska politiker från båda partierna, myndigheter, näringslivsorganisationer och tankesmedjor. Att besöka Washington för att pejla stämningarna där, och föra fram svenska näringslivsprioriteringar, är av vikt då USA är vår största exportmarknad. Men också för att de policies som bedrivs i USA får återverkningar globalt och påverkar i hög grad spelplanen för svenska företags utlandsaffärer.
”Inte en agenda för frihandel.”
Vad har USA för handelsagenda just nu? Ja, det är i alla fall inte en agenda för frihandel. Det blåser protektionistiska vindar både bland republikaner och demokrater, näringslivets önskningar väger lätt och Vita huset har infört ett moratorium på att förhandla nya frihandelsavtal.
Men det är inte heller Trumps oförutsägbara handelspolitik med plötsliga protektionistiska infall och ständiga hot att lämna Världshandelsorganisationen WTO. Istället är politiken vänligt artikulerad och tydligt fokuserad på ett antal målsättningar.
Det den amerikanska handelspolitiken försöker uppnå är, något förenklat, att motverka Kinas växande inflytande samt skapa ”gröna” amerikanska jobb. Istället för traditionella frågor om marknadstillträde domineras handelsagendan av säkerhetspolitik, arbetsmarknadspolitik och klimatpolitik, alltihop sammanhållet av industripolitik med generösa subventioner.
”Denna politik påverkar svenska företags möjligheter att handla med Kina.”
När det gäller Kina så försöker Bidenadministrationen bland annat stänga ute kinesiska produkter från den amerikanska marknaden, vilket sker genom de mycket höga tullar som Trump införde och Biden låtit behålla. Men det sker också med en ständigt ökande arsenal åtgärder som syftar till att begränsa Kinas tillgång till amerikansk spetsteknik, genom förbud mot såväl export till som investeringar i Kina, inom vissa känsliga områden. Denna politik påverkar svenska företags möjligheter att handla med Kina. Och påverkan kommer öka då USA inspirerar EU till liknande policies.
Samtidigt vill Biden att USA ska ta täten i den globala gröna omställningen. Kina ligger före, på flera sätt, inte minst när det gäller elbilar och vindkraft. Med enorma statliga satsningar, såsom IRA men även andra program, avser USA rycka stafettpinnen från Kina och se till att framtidens klimatsmarta produkter blir ”made in the US”.
”Skapar såväl möjligheter som problem för svenska företag.”
Lyckas man med det räknar man med mängder av nya industrijobb i USA. På detta sätt blir handelspolitiken ett verktyg för arbetsmarknadspolitiken. Och klimatpolitiken blir en del av ett race mot Kina, ett race som till stor del handlar om massiva subventioner.
Detta skapar såväl möjligheter som problem för svenska företag. Möjligheter därför att USA nu på allvar har dragit igång en stor grön omställning, vilket skapar många nya affärsmöjligheter för svenska företag med klimatsmarta produkter och tjänster. Efterfrågan kommer bli hög i USA.
Men också problem för att stora delar av de amerikanska satsningarna stänger ute icke-amerikanska företag, eller försvårar för dem med olika protektionistiska inslag i regelverken. Kom ihåg, det var ju amerikanska jobb som skulle skapas, handelspolitiken ska vara ”worker centric”.
Flera öppningar finns dock och det förefaller röra sig i en riktning där USA öppnar upp sig mer mot EU, men delvis till priset av att EU fjärmar sig mer från Kina. Ökade möjligheter västerut alltså, men till priset av mindre handel österut, för svenska företag.
Över hela världen pågår en gradvis övergång till en mer statsstyrd ekonomisk modell, där allt fler sektorer anses vara strategiska, och därför måste skyddas och subventioneras. USA leder denna utveckling, EU följer efter och lägger dessutom till en mängd välmenande men svåradministrerade hållbarhetslagar för företagen att följa. Och den globala marknaden styrs betydligt mer av politik än tidigare.
”Kanske inte längre kan kallas fri handel.”
Vad händer om Trump vinner tillbaka presidentposten? Han går till val på en utpräglad protektionistisk handelspolitik, dock helt utan den gröna komponenterna (snarare tvärtom), bland annat med förslag på 10 procent tull på all import till USA. Andra republikanska kandidater är betydligt mer frihandelsvänliga, men de ser inte ut att nå ut med sina budskap.
Svenska företag gör klokt i att ta höjd för en mer statskontrollerad global marknad, där säkerhetskrav och klimatpolitik vävs samman, och där såväl möjligheterna som svårigheterna inte är vad de brukade vara. Den globala handeln, som svensk ekonomi är så beroende av, fortsätter men det kanske inte längre kan kallas fri handel.
