KLIMATOMSTÄLLNINGEN

”Ny milstolpe för näringslivets cirkulära omställning”

2023 blev året då den cirkulära ekonomin erkändes på högsta nivå för att klara klimatmålen. Nu måste det få större genomslag i såväl Sverige som EU för att verka för näringslivets omställning.

Blev COP28 i Dubai toppmötet där den cirkulära ekonomin tog klivet in i klimatpolitikens finrum? Av allt att döma så är svaret ett försiktigt men efterlängtat ja. Ska vi lyckas tackla den av UNFCCC benämnda trippelkrisen (utsläppen av växthusgaser, den globala förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt den accelererande spridningen av föroreningar och skadliga kemikalier) behöver vi åtgärder som kan lösa flera parallella problem, och med stor fördel driva innovation och skapa nya jobb och välstånd samtidigt.

Cirkulär ekonomi, att helt enkelt utnyttja befintliga resurser mer effektivt och bevara dess värde över tid, är den schweiziska armékniv som beslutsfattare – i Sverige och globalt – alltför ofta låter ligga kvar i verktygslådan trots att näringslivet och industrin upprepat påtalar dess värde. Det gäller inte minst svenska företag som tack vare nya gröna innovationer och framsynt entreprenörskap har goda förutsättningar att behålla ledartröjan även framgent.

Intrycket från COP28, där undertecknad ingick i Svenskt Näringslivs delegation under den första veckan, är att den cirkulära ekonomin efter många år fått plats på den stora scenen. Vart femte evenemang på toppmötet hade cirkulär ekonomi som tema, det lyftes fram i sammanhang och av aktörer där det tidigare varit mer av en perifer företeelse, och för första gången nämns cirkulär ekonomi i det slutliga dokument som på övertid förhandlades fram av världens ledare. Där uppmuntras övergången till en mer hållbar konsumtion och produktion samt fler cirkulära åtgärder för att adressera klimatförändringar och hålla oss inom 1,5-gradersmålet – ett enormt framsteg i dessa sammanhang.

Men kanske mest lovande är att de konkreta lösningarna och affärsmodellerna som företagen erbjuder, inte minst de svenska, aldrig har varit så många som på detta toppmöte. Det i kombination med att det cirkulära perspektivet ges ett erkännande på högsta nivå skapar goda förutsättningar inför kommande års toppmöten där vi förhoppningsvis kan gå vidare med att enas om konkreta styrmedel och åtgärder.

Blickar vi framåt så kommer nästa år med all sannolikhet bli händelserikt sett till policyutvecklingen kring cirkulär ekonomi. Den internationella handelskammaren, ICC, har satt den cirkulära omställningen som en huvudprioritering vilket är mycket välkommet eftersom vi måste kunna handla med och transportera resurser och material på en global marknad. De lanserade under COP28 positionspapperet ’Key enablers for a circular economy’ som Svenskt Näringsliv bidragit till. En tydligare agenda med verkligt effektiva åtgärder på global nivå är svår att finna.

På europeisk nivå blir det av stor betydelse att den kommande EU-kommissionen landar rätt i sina prioriteringar och sätter en agenda där den fortsatta cirkulära omställningen samtidigt stärker europeisk konkurrenskraft och utgår från vad näringslivet och industrin faktiskt kan bidra med. Den gröna given satte en viktig grund som vi kan bygga vidare på men en hel del arbete kvarstår med att effektivisera regelverken och samtidsanpassa lagstiftningen till vad som numera är tekniskt möjligt.

Här i Sverige väntar också ett viktigt år sett till vad regeringen har möjlighet att åstadkomma om den verkligen vill och lyssnar på näringslivet. I den kommande klimathandlingsplanen har man en möjlighet att inkludera cirkulär ekonomi som ett verktyg för att reducera de svenska klimatutsläppen, och redan utredda förslag kan med relativ enkelhet genomföras samtidigt som mindre genomtänkta miljöskatter med stor fördel kan tas bort. Det är på hemmaplan som all europeisk lagstiftning på området ska implementeras - förhoppningsvis med ett resultat som ger bättre förutsättningar för den redan påbörjade omställningen i näringslivet.

När vi gör bokslut för år 2023 har vi skäl att vara optimistiska när allt kommer kring. Näringslivet har fortsatt taktpinnen i den cirkulära omställningen och över tid kommer lagstiftningen och beslutsfattarna, i Sverige och internationellt, att komma ikapp. Desto snabbare det sker desto snabbare kan vi lämna den linjära ekonomin bakom oss och ta steget fullt ut mot fossilfrihet, stärkt konkurrenskraft och ökat välstånd.