EU:S FRAMTID

”Därför blir supervalåret avgörande för näringslivet”

Utmaningarna är otaliga när USA, Indien, EU, Storbritannien och en lång rad länder i Asien i år ska välja väg, skriver Anna Stellinger i en krönika.

2024 är det största valåret någonsin. Aldrig förr har så många länder gått till val under ett och samma år. När fyra miljarder människor, från över 70 olika länder, ska få nya parlament, presidenter och företrädare står mycket på spel. 2023 lämnade oss med globala spänningar, konflikter och en världsordning som går mer i nationalismens än globaliseringens tecken. Det är inga goda nyheter.

Utmaningarna är otaliga när världens största land Indien, den globala ledaren USA, Europeiska unionen, Storbritannien och en lång rad länder i Asien ska välja väg. Taiwan har redan gjort sitt val och bekräftat en Kinaskeptisk linje. Ryssland kommer att ”välja” Putin, återigen. Men i de allra flesta valen är utgången inte självklar och därmed är spelplanen osäker för näringslivet, med hög politisk spänning i en alltmer komplicerad omvärld.

”Med Trump skulle det bli en bumpy road med höga generella tullar.”

Den högsta valfebern och bevakningen står USA för. I realtid rullas detaljbevakningen av presidentvalet ut med Donald Trump, Joe Biden och rättsprocesserna som huvudpersoner. Allt tyder i dagsläget på en kamp mellan Trump och Biden, men osvuret är bäst. Med Trump skulle det bli en bumpy road med höga generella tullar, ett sannolikt utträde ur Parisavtalet, en utfasning av stödet till Ukraina och en skärpt ton mot EU.

Med Biden, å andra sidan, blir det mer av dagens ofta positiva men något knackiga relation. Det för näringslivet viktiga Trade and Technology Council, TTC, går trögt och Bidens stora Inflation Reduction Act har skapat en besynnerlig cocktail av oro, irritation och intresse. Samordningen över Atlanten hade kunnat vara bättre, inte minst när det gäller subventionspaket, Ai och hanteringen av Kina. Detta påverkar i sin tur svenska företag, som har betydande import, export och investeringar i USA. Luften verkar ha gått ur det transatlantiska samarbetet och i Washington säger man ”China” ett hundratal gånger för varje gång man nämner ”Europe”.

”Tre år efter att Storbritannien lämnade EU har missnöjet med politiken grott hos britterna.”

En liknande dramatik börjar rullas ut i Storbritannien. Britterna, som under så många decennier varit våra närmaste allierade i EU och dessutom en av de svenska företagens absolut viktigaste marknader, går till val. Efter att landet splittrades mellan ”bremainers” och ”brexiters”, kommer väljarna sannolikt göra en helomvändning och se till att Storbritannien byter färg.

Premiärminister Rishi Sunak kallar till val hösten 2024, ett val han förmodligen kommer förlora. Åtta år efter Brexitomröstningen och tre år efter att Storbritannien lämnade EU har missnöjet med politiken grott hos britterna. Man är missnöjd med Tories, med ekonomin, med hanteringen av pandemin, med det praktiska hanterandet av Irlandsgränsen – kort och gott med det mesta. Den gamla Brexitdängan ”Take Back Control” har ekat tomt för de flesta. Kontroll över vad? Labour har gått stadigt fram i opinionen och kan mycket väl vinna valet - det vore i så fall första gången sedan 2010 som Labour leder Storbritannien.

”Världens största val går däremot hittills under radarn.”

Oavsett om Labour vinner eller om Tories blir kvar vid maken, kan man förvänta sig att den stökigaste tiden med brexit äntligen är bakom oss. För det svenska näringslivet är Storbritannien, trots post brexit-tullar och diverse nyuppkomna handelshinder, en mycket viktig marknad. Lite lugn, både politiskt, ekonomiskt och i handelsrelationen, vore välkommet.

Världens största val går däremot hittills under radarn. Med nästan en miljard röstberättigade är årets val i Indien det enskilt största i världen 2024. Indien har världens största befolkning och kommer inom några år sannolikt vara den tredje största ekonomin. För svenska företag hägrar ett frihandelsavtal med jätten Indien – en enorm och komplex marknad som mycket väl kan växa sig lika intressant som den kinesiska.

Men ett frihandelsavtal blir inte lätt att nå, parterna står långt ifrån varandra. Medan EU vill ha ett ambitiöst avtal som bland annat röjer hinder, tar bort tullar, säkrar patent och ger enklare tillträde till den indiska upphandlingsmarknaden, så har Indiens ingång varit mer begränsad. Det finns en enorm, outnyttjad potential för svenska företag i Indien, bara förutsägbarheten och förutsättningarna blir tydligare. Oavsett förhandlingarna med EU är valet intressant. Premiärminister Modis makt kommer att bekräftas eller försvagas och Indiens väg stakas ut.

”För svenska företag är Indonesien högintressant.”

Än mindre fokus får det nästintill bortglömda valet i Indonesien. Det är besynnerligt. Det handlar trots allt om Sydostasiens största ekonomi, världens fjärde folkrikaste land och en snabbt växande medelklass. Flera bedömare menar att Indonesien kommer bli den sjunde största ekonomin i världen 2030. Och valet är ”på riktigt”, det finns flera valbara kandidater, som alla förespråkar ett större avstånd till Kina. För svenska företag är Indonesien högintressant – men också komplicerat och mycket protektionistiskt. Krångliga regler och risk för korruption är överhängande. Men landet växer, BNP likaså och flera svenska företag har varit på plats länge.

För företag som vill diversifiera sina leverantörskedjor och göra sig mindre beroende av Kina, men ändå ta del av den växande asiatiska marknaden, är därför valet – och landet - extra intressant att bevaka. EU försöker också förhandla fram ett frihandelsavtal med Indonesien, vilket skulle göra handeln enklare. Om svenska företag i framtiden får tillgång till frihandelsavtal med såväl Indien som Indonesien öppnas enorma marknader och möjligheter i Asien.

”Resultatet riskerar att bli ett spretigare Europaparlament.”

Och så har vi vårt eget megaval. I början av juni får närmare 400 miljoner européer rösta i valet till Europaparlamentet. EU-valet är världens näst största val, efter Indien. Det är svårt att överskatta betydelsen av valet för det svenska näringslivet: EU är Sveriges största marknad och står för den absoluta merparten av de svenska företagens import och export, men EU är också vår viktigaste lagstiftare. På gott och ont.

Europaparlamentet lär se annorlunda ut efter valet. Därmed också politiken. De två absolut största partigrupperna – borgerliga EPP och socialdemokraterna – gick miste om sin gemensamma majoritet redan 2019 men kommer kanske inte backa mer denna gång. Däremot väntar vi oss att de liberala och gröna grupperna ska backa ganska kraftigt – samtidigt som de mer EU-skeptiska grupperna ökar. Resultatet riskerar att bli ett spretigare Europaparlament, med ökade svårigheter att bilda konstruktiva majoriteter och allianser. Sedan följer en ny EU-kommission som ska samla Europa i en tid av krig, fragmentering, spänningar mellan USA och Kina och illa dold protektionism.

Buckle up, med alla dessa val blir 2024 ett avgörande år.