BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

”Lär av USA:s rekordsatsning – uppskjutet underhåll blir dyrt”

Oförmågan att ta hand om infrastrukturen verkar vara gemensam i både USA och Sverige, skriver infrastrukturexperten Nils Paul i en krönika.

Tåget lämnar Washington DC, vi reser till New York via Baltimore och Philadelphia. Här tog industrialiseringen i USA fart, här byggdes järnvägar och hit anlände emigranter i miljontal.

Jag är inte ensam, 2023 reste fler amerikaner med tåg jämfört med före pandemin. Statliga Amtrak köper nya tåg och ska anställa 4300 nya medarbetare.

Vilka lärdomar går att dra från USA i fråga om infrastruktur?

Jag kommer tillbaka till den frågan, men vi tar det från början.

”Infrastruktur kräver underhåll.”

I januari reste en delegation från Svenskt Näringsliv till USA för att delta på konferensen Transportation Research Board Annual Meeting, TRB.

TRB är världens största infrastrukturkonferens med 10 000 besökare. En majoritet av deltagarna representerar myndigheter, akademi och företag i Nordamerika men även långväga deltagare syns till.

Resan gav flera insikter, inte minst om transporternas betydelse för tillväxt.

Utvecklingen av USA:s infrastruktur följer landets territoriella expansion och befolkningsökning, framför allt från rekonstruktionstiden efter inbördeskriget fram till depressionen och Franklin D. Roosevelts nya giv under 1930-talet. Diligenser, järnvägar och flodtransporter lade grunden för ekonomisk utveckling i hela landet.

Efter andra världskriget sjösatte Dwight D. Eisenhower en omfattande plan för motorvägar. Interstate Highway System, som systemet heter, tog decennier att färdigställa och omfattar i dag 66 000 kilometer. Utbyggnaden förändrade stadsplaneringen, järnväg blev främst ett sätt att frakta gods medan bilen tog över resorna.

Infrastruktur kräver underhåll.

Både USA och Sverige har i dag en betydande underhållsskuld. Delstaterna har lagt för lite resurser på underhåll, och federala anslag har saknats. Precis som i Europa byggdes många broar och vägar i USA under efterkrigstiden, men sedan 1960-talet har USA:s befolkning nära på fördubblats. Ökad trafik sliter på infrastrukturen.

Nu blåser dock nya vindar.

2021 enades kongressen om ett stort paket för infrastruktur på över en biljon dollar (!). Joe Biden har kallat beslutet för en historisk satsning som ska återuppbygga ryggraden i ekonomin för den amerikanska medelklassen. Samtidigt saknas styrning och mål för hur transportsystemet ska utvecklas.

Tydligt är i alla fall att satsningarna märks. Som en amerikan uttryckte det: plötsligt känns den lokala järnvägsstationen modern, gammal teknik byts ut och broar renoveras.

”USA har många praktiska erfarenheter av alternativ finansiering.”

Givetvis skapar investeringar i infrastruktur, och ny teknik genom Inflation Reduction Act, möjligheter för företag på båda sidor om Atlanten. Men, helt enkelt är det inte. Dels finns en uppenbar risk för överhettning på marknaden när många projekt utlyses samtidigt, dels kommer federala medel ofta med krav på att köpa material som stål och cement lokalt för att främja den inhemska ekonomin.

Vad kan Sverige då lära av USA?

Amerikansk forskning inom infrastruktur är mycket omfattande, även ledande inom flera områden, och TRB är en uppvisning i detta. USA har många praktiska erfarenheter av alternativ finansiering och OPS-projekt (Offentlig Privat Samverkan), även om inflödet av federala anslag på kort sikt minskar behovet av tillkommande finansiering.

Oförmågan att ta hand om infrastrukturen förefaller vara gemensam. Uppskjutet underhåll kostar som bekant mer i slutändan, det är USA:s rekordsatsning ett exempel på.