DEN GLOBALA KONJUNKTUREN

”Nyheten du missade: Barnadödligheten har halverats”

”Skänk en tacksamhetstanke åt att du – och dina eventuella barn – får leva i det första tidevarv i mänsklighetens historia då det börjar bli sällsynt att föräldrar överlever sina barn”, skriver Johan Norberg i en krönika.

I går kom en av årtiondets viktigaste nyheter, men jag hittar den inte på så många platser när jag surfar runt. Där verkar i stället den viktigaste underrättelsen vara att en bild av prinsessan Catherine av Wales tillsammans med hennes tre barn har manipulerats.

Ur ett längre historiskt perspektiv finns det något helt annat som är anmärkningsvärt med den bilden. Catherine och William har tre barn, och alla är vid liv och ser rätt friska ut (även på icke-manipulerade bilder). Det skulle ha haft stort nyhetsvärde för de flesta generationer som har föregått oss.

”Barnadödligheten har mer än halverats mellan år 2000 och 2022.”

Enligt Our World in Datas genomgång av statistik från olika historiska civilisationer dog i genomsnitt 48 procent av alla barn innan de nådde puberteten. Först i slutet av 1800-talet, med de industriella och medicinska genombrotten, började den siffran reduceras på allvar. De flesta av de människor som har levt på vår jord var alltså tvungna att begrava runt hälften av sin barnaskara.

I går meddelade UNICEF den fantastiska nyheten att barnadödligheten har mer än halverats mellan år 2000 och 2022, från 7,6 procent till 3,7 procent – trots att vi under den tiden har upplevt kriser, krig och pandemi. För första gången sedan UNICEF började mäta dog färre än fem miljoner barn 2022, vilket innebär att nästan 8 miljoner färre barn dör varje år jämfört med år 1990.

Sverige, som hade en barnadödlighet på bara 0,7 procent 1990 lyckades minska den till 0,2 procent, endast slaget av San Marino, vilket man inte skulle kunna gissa utifrån debatten om hungrande barn och larm om förlossningsvård i sönderfall.

Barnadödlighet är en avgörande indikator på ett gott samhälle, inte bara för att vi älskar våra barn, utan också för att framsteg kräver en kombination av förhållanden: näringsförsörjning, god sjukvård, mödravård, utbildad personal, hygien, barnvaccinationer, säkert vatten, elektricitet och infrastruktur. Om vi lyckas minska barnadödligheten betyder det alltså att vi är på rätt väg på många olika plan, trots alla våra misstag och dumheter.

”Högre inkomster är bra, men låga priser är ännu bättre.”

Komplexiteten i de förhållanden som krävs innebär att de största livräddarna heter ekonomisk tillväxt och teknisk utveckling. Studier visar tydligt att inkomst per capita är oerhört central för att minska spädbarns- och barnadödligheten i ett land. Snabbväxande länder som Indien, Bangladesh och Rwanda har minskat barnadödligheten med mer än två tredjedelar på drygt två decennier. Estland har gjort det med hela 80 procent och har nu en nivå som är lika låg som Sveriges.

Men det finns också tecken på att inkomsten i ett enskilt land får något minskad betydelse för landets framsteg i en mer globaliserad världsekonomi. Det beror på att innovation och konkurrens i de ledande ekonomierna snabbt pressar priserna på den teknik, de material och de varor som behövs, och handel och intellektuellt utbyte gör att de sedan sprids snabbare över världen än någonsin.

Högre inkomster är bra, men låga priser är ännu bättre. Det gör att till och med länder i varierande stadier av kris och sönderfall, som Afghanistan, Kongo, Sydsudan och Haiti, har lyckats minska barnadödligheten med runt hälften.

Man måste gå till ett land som socialistiska Venezuela, för att finna en så självdestruktiv politik att alla dessa mekanismer saboteras och barnadödligheten faktiskt ökar.

Så innan du nu går tillbaka till dina vanliga nyhetskällor och läser om dagens alla banaliteter, skänk en tacksamhetens tanke åt att du slipper leva under sådan despoti, och det faktum att du – och dina eventuella barn – får leva i det första tidevarv i mänsklighetens historia då det börjar bli sällsynt att föräldrar överlever sina barn.